BEMÖTANDELEXIKON

lexi12dec-12.indd 1
BEMÖTANDELEXIKON
1
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 2
2
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 3
BEMÖTANDELEXIKON
Lexikon i beteende och
bemötande av demenssjuka
Ola Polmé och Marie Hultén
Vårdförlaget
3
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 4
Andra böcker av Ola Polmé:
Busiga vårdtagare
Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén:
Vanvård eller vård av gammal vana (2009)
Busiga vårdtagare, Ola Polmé (2012)
Av Ola Polmé på annat förlag:
Hur ska vi bemöta demenssjuka (2008)
Praktisk professionell planering (2009) tillsammans med
Helen Hedman
© 2013 Marie Hultén, Ola Polmé och Vårdförlaget
ISBN 978-91-87345-00-5
Layout och formgivning: Britta Jeppsson
Omslag: Britta Jeppsson
Satt med Minion Pro och Frutiger
Tryck: Print Group Sp. z.o.o., Polen 2013
År
Tryckning
2011 2012 2013 | 05 04 03 02
Fjärde upplagan 2013
Art.nr. 15
www.vårdförlaget.se
e-post: [email protected]
4
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 5
Innehåll
FÖRORD 7
BRUKSANVISNING 13
LEXIKON 15
5
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 6
Den här boken är ingen LAG!
Syftet är att bidra till god omvårdnad. Kan boken dessutom gynna miljön och samvaron med den intellektuellt
nedsatta personen har vi kommit en god bit på väg i vår
strävan att göra gott.
6
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 7
FÖRORD
Beteendestörningar kan vara svåra att lösa. Beteendet
har ofta pågått länge innan man aktivt börjar fundera
på hur man ska bemöta den enskilde. Och tyvärr är man
inte alltid överens om vad man ska göra.
I Bemötandelexikon kan man snabbt slå upp ett ord
som beskriver ett beteende och få förslag på bemötande.
Då handlar man fortare, vilket naturligtvis gynnar den
demenssjuka personen. Dessutom förbättrar det arbetsmiljön och samvaron med den sjuka. Och man växer i
sin yrkesroll när man ser effekten av att bemöta bra.
Vissa dagar arbetar många vikarier. De har ofta varken utbildning eller erfarenhet av demensvård. Då ökar
behovet av ett lexikon som snabbt kan ge vägledning.
Lexikonets lösningar på beteendeproblem är tekniker, bemötande och handlingssätt som flera personer
har prövat och lyckats med. Förslagen till lösningar bygger på att personalen har en relation med den sjuka och
att man uppvisar vederbörlig respekt gentemot den sjuka. Som det även står i de Nationella riktlinjerna för vård
och omsorg vid demenssjukdom 2010 handlar det om att
kunna förstå meningen med ett störande beteende och
7
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 8
ha förmågan att gå in i den demenssjukes värld. Som
an­ställd och närstående kan man göra mycket för att ett
beteende inte ska uppstå. Validering, reminiscens, aktivering och en miljö som är både trygg och skön kan göra
att många negativa beteenden inte uppstår eller stävjas
i sin linda. En person som känner sig betydelsefull och
omtyckt brukar inte bete sig negativt. Men när ett beteende stör omgivningen och har negativ effekt på den
dementa, kan det här lexikonet vara till hjälp att komma
tillrätta med situationerna och få den demenssjuka att
åter bli lugn och nöjd utan medicin.
Alla beteenden är inte av ondo. De beteenden som nor­
malt räknas in i BPSD (beteendemässiga och psykiska
sym­tom vid demenssjukdom) är de beteenden som inver­
kar negativt på den enskilde (på den som har beteendet)
och/eller stör omgivningen.
Det här lexikonet anger inga absoluta sanningar men
hjälper dig en bra bit på väg. Vår förhoppning är att nå­
got av förslagen även ska lösa kunna problem som uppstår ”här och nu”. Det är så lite som behövs för att stora
resultat ska visa sig. I en personcentrerad omvårdnad är
det av största vikt att veta mycket om den person man
bemöter. Det är också av största vikt att var och en bemöts på sitt sätt. Syftet är att mildra eller få bort ett visst
beteende och fokus ligger alltid på personens välbefinnande på kort eller lång sikt. De flesta beteenden kan
förhindras eller stävjas genom ett bra och idérikt bemötande. Som anställda vill vi naturligtvis inte starta konflikter med intellektuellt nedsatta personer. Men kon8
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 9
flikter uppstår nästan uteslutande i samspel med oss.
Därför måste vi hela tiden tänka på att den sjukas miljö
och samvaro med andra blir så trygg och positiv som
möjligt. Den intellektuellt nedsatta personen kan aldrig
klandras för att miljön och samvaron inte är tillräckligt
bra. Kontentan av det intellektuella handikappet är ju att
inte kunna bringa reda i omgivningen eller samspelet
med andra på ett för personen gynnsamt sätt. De anställda har med andra ord det yttersta ansvaret för om
konflikt uppstår eller inte.
Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt
mål, måsta jag först finna henne där hon är och börja
just där.
Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror, att
hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer,
än vad hon gör, men först och främst förstå vad hon
förstår.
Om jag inte kan det, så hjälper det inte, att jag kan
och vet mer.
Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan, beror det på
att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli
beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den
jag vill hjälpa och därför måste jag förstå, att detta med
att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.
Søren Kierkegaard
9
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 10
Tänk på
Om ett beteende uppstår plötsligt kan det också avta
plötsligt. Bara för att någon är på ett visst sätt en viss tid
behöver hon inte alltid ha det beteendet. Det är lätt att
tro att ett beteende är bestående och kommer att pågå
i all evighet. Så är det inte, alla beteende ändras, avtar
eller upphör så småningom.
Vi har ringat in fyra generella huvudlinjer i bemötandet för att förhindra, stävja och motverka ett, för omgivningen eller den egna personen, negativt beteenden.
❚ Ge betydelse. Få personen att känna sig värdefull
och omtyckt. Ha en öppen miljö och ett gott och
respektfullt bemötande. (Förhindrar att beteendet
uppstår.)
❚ Delta i beteendet och påverka det inifrån. Bli
kam­rat, vän och kollega med den sjuka och förändra
beteendet inifrån genom förtroendeskapande
åtgärder.
❚ ”Bränna ut” ett beteende. Ge för mycket av det
egna beteendet. Plocka inte bort objekten för
beteendet, t.ex. stolar eller dukar, utan tillåt det i
stället i högre utsträckning.
❚ Känslomässigt påverka beteendet. Ingen person
med beteendestörningar handlar av elakhet.
För­mågan att lösa konflikter är nedsatt och därför
används ett klumpigare sätt att lösa konflikten.
Om man som anhörig eller personal efter t.ex. ett
slag verkar få dubbelt så ont (eller låtsas bli dubbelt
10
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 11
så ledsen) kan den sjuka uppleva att handlingen mer
än väl räcker och börjar därmed avta i sin
aggression. Man kan också använda andra känslor
professionellt. Den sjukas känslor är det inget fel på.
I sammanhanget kan man också generellt tänka på följande vers:
Aldrig säga INTE
och inte säga NEJ
Alltid säga JA
och bejaka varje grej.
Glöm inte att demens är en sjukdom där man aldrig kan
förebrå den sjuka för bristande kommunikation.
Gävle i januari 2011
Ola Polmé och Marie Hultén
11
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 12
FÖRORD TILL
ANDRA UPPLAGAN
I den andra upplagan har det tillkommit ett nytt uppslagsord: Utlandsfödd. Därutöver har det gjorts vissa
smärre textjusteringar.
FÖRORD TILL
TREDJE UPPLAGAN
I denna tredje upplaga har det tillkommit ett nytt uppslagsord: Ändrade matvanor. Därutöver har det
gjorts vissa smärre textjusteringar, inte minst vad gäller
uppslagsordet Ljuga.
FÖRORD TILL
FJÄRDE UPPLAGAN
I den fjärde upplagan har det tillkommit smärre text­
förändringar. I denna upplaga har vi ett nytt sökord:
Spott­beteende.
12
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 13
BRUKSANVISNING
Vår strävan har varit att göra detta lexikon så lätt som
möjligt att använda. Genom åren har vi träffat tusentals
anställda inom vården och upptäckt att de inte alltid använder samma ord för samma beteende. Därför använder vi många synonymer.
De flesta uppslagsorden börjar med en kortfattad de­
finition. Därefter beskrivs ett konkret problem. Slutligen
finns ett eller flera förslag på ett bra bemötande.
Vi har avstått från svårbegripliga ord och i stället försökt ange ett vardagligt språk som vi hoppas är bekant
för både vårdpersonal och anhöriga.
Många demenssjuka har problem med att förstå olika
situationer. Därför har vi under rubriken Förstår inte,
Förståelseproblematik, radat upp flera symtom som kan
uppkomma i sjukdomen men hänvisar sedan till respektive ord.
En ▶ framför ett ord betyder att ordet också finns
som självständigt uppslagsord.
För att texten ska vara lätt att läsa har vi överallt omtalat den sjuka i femininum, hon. Vi har också valt att
ge personalen yrkesbeteckningen assistent – men vi är
13
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 14
väl medvetna om att det finns en handfull andra, och
kanske vanligare titlar.
Slutligen har vi – med få undantag – bara skrivit eller
när det lika gärna kunde ha stått och/eller.
14
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 15
LEXIKON
A
Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse
Definition Svårighet att föreställa sig något. Demens är
en sjukdom som alltid gör det svårt att diskutera med
den sjuka. Det gäller inte bara det som är utan särskilt
det som kommer att hända. Den nedsatta förmågan att
kunna föreställa sig något gör själva diskussionen kränkande för den demenssjuke.
Många demenssjuka får svårt att tänka abstrakt. Det
innebär bl.a. att de inte kan föreställa sig olika saker, t.ex.
att saker som de inte ser just nu ändå finns. Det kan upplevas svårt att tänka framåt eller bakåt i tiden och där­för blir det svårt att förstå vad sedan och snart betyder.
Ibland kan ordstäv och tal-uttryck tolkas bokstavligen.
Den dementa har också svårt att skapa inre bilder och
att drömma sig bort. Därför blir det svårt att t.ex. före­
ställa sig ett nytt boende. En naturlig reaktion på detta
kan därför många gånger vara att svara nej. Att kunna
förutse att något kan ske, att kunna tänka sig olika lös­
15
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 16
Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse
ningar i en situation eller att ha förmågan att välja det
bästa av flera möjligheter är vanliga problem.
Problem 1 Du är inne hos en vårdtagare och måste av
någon anledning lämna rummet. Det kan det vara svårt
för den dementa att förstå. Om du t.ex. säger: Anna, jag
ska bara gå ut en stund, jag kommer snart, då kan du upp­
fattas som borta. Anna går därför ut ur rummet för att se
vart du tog vägen. Hon har dessutom nedsatt närminne
och kom inte ihåg vad du sa.
Hon kan inte tolka ordet snart, hon förstår inte att du
strax är tillbaka.
Förslag Du är kvar hos Anna tills uppgiften är klar.
Detta måste hela personalgruppen vara överens om. När
du är färdig säger du vänligt hejdå till Anna och går. Om
du absolut måste gå ut ett kort ärende så kan du säga:
Anna, jag måste gå på toaletten. (Dettta är ett behov vi
alla har och som är lätt att förstå långt in i sjukdomen).
Problem 2 Svårighet att föreställa sig hur det är på en
daglig verksamhet eller hur ett nytt boende ser ut.
Förslag Ta med den dementa direkt till den dagliga verksamheten eller till det boende det gäller. Du måste inte
förklara att det är dit ni ska åka. Som anhörig kan man
glida på sanningen om det gynnar den som är sjuk. Man
16
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 17
Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse
kan naturligtvis börja med att fråga den sjuka om hon
har lust att ta en kopp kaffe hos någon man vill hon ska
lära känna, men om man tror att den sjuka ska svara nej
så kan man bara be att hon följer med och fikar hos någon man själv känner. Ett annat alternativ är att man
åker dit bara för att visa hur det ser ut. Oftast kan man
innan, med personalen, diskutera syftet med besöket. På
det viset blir det mer naturligt och många frågor kan
undvikas. (▶Ljuga)
Problem 3 Vill inte delta i en utflykt eller närvara vid
något annat som inte finns här och nu.
Förslag Fråga inte den dementa om hon vill följa med.
Före­slå i stället en promenad och gå sedan till aktiviteten. Först när aktiviteten finns framför hennes ögon har
den sjuka möjligheten att säga ja eller nej. Du kan göra
det ännu bättre genom att säga: Snälla Anna, kan du inte
följa med mig en liten sväng, jag skulle bli så glad om du
ville göra mig sällskap så slipper jag vara själv. Då får den
demenssjuka en bekräftelse på sin betydelse och att vara
behövd. Diskutera inte, argumentera inte, var inte logisk
utan handla i stället för att prata.
17
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 18
Afasi
Afasi
Definition Sviktande talförmåga, nedsatt eller förlorad
förmåga att förstå det talade och skrivna språket eller att
uttrycka sig i tal och skrift.
Problem När patienten inte förstår ett ord eller en instruktion är det viktigt att inte försöka ”lära” patienten
detta ord. Lärandet kan få patienten att känna sig mind­
re värd och t.o.m. arg för att någon ”mästrar” henne.
Förslag Använd i stället ett annat ord eller försök lösa
problemet genom aktiv, praktisk handling. Ett bra sätt
kan vara:
❚ Ta ögonkontakt.
❚ Var i ögonhöjd, sitt ner.
❚ Hör hon dig? Tala tydligt och sakta, enkla
meningar eller enkla ord. Ibland bara ett ord!
Kroppsspråket är ofta användbart. Att med kroppen aktivt visa vad man menar kan vara en fördel. Ibland är det
också bra att ge upp och i stället avleda genom att göra
något helt annat. Försök sedan igen.
Aggressivitet
Definition Beteende att reagera med ilska eller fient­lig­
het. Aggressivitet utlöses nästan alltid för att jämna ut en
stör­ning i känslocentrum, t.ex. vid en skamkänsla eller
18
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 19
Aggressivitet
vid rädsla. Rädslan kan dessutom vara plötslig eller mer
generell. Skammen behöver inte ha drabbat personen
ome­­delbart före utan kan ligga längre tillbaka i tiden. Vi
är aggressiva för att kunna rädda oss undan fara. Således
är aggressiviteten i sig inte ond utan har ett bestämt syfte.
Problem Den sjuka försöker slå assistenten. Aggressivi­
teten beror alltid på något. Det kan vara en reaktion på
t.ex. miljön eller bemötandet men det kan även vara en
reaktion på smärta, vanföreställning och hallucinationer. Misstänker man smärta måste det utredas och behandlas. Aggressivitet kan också bero på leda, dvs. att
ha tråkigt, eller på en känsla av att inte ha betydelse. I de
fall aggressiviteten beror på miljö och bemötande har vi
alltid en möjlighet att förändra och t.o.m. ta bort aggressiviteten. Om en person befinner sig i en tillfredsställande miljö och interagerar positivt med andra personer
uppstår inte aggressivitet. Observera hur den sjuka har
det när hon inte är arg. Vem arbetar, hur ser miljön ut osv.
Förslag Strukturera och planera kring den aggressiva
personen, förslagsvis används BPSD-registrets NPI-skala. Syftet är att hon ska känna sig trygg och upp­­­leva sammanhang. Man kan vid varje skift utse en assistent som
ansvarar för den aggressive. Då får de öv­ri­ga vila under
det skiftet. Dessutom blir den aggressiva tryggare eftersom hon under en längre tid bara får möta en viss as19
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 20
Aggressivitet
sistent och höra en viss röst. Den rösten ska väg­leda,
avleda och handleda. Just aggressivitet kräver få assistenter och färre intryck.
En dement person har inte möjlighet att filtrera bort
störande ljud. Dessutom minskar hennes hjärnas för­
måga att snabbt kunna hantera syn- och hörselinflöde.
Det kan leda till stress och upprördhet. Därför är det
viktigt att aldrig komma bakifrån när du ska fram till
den sjuka.
Som personal är man skyldig att vara observant på
miljön. En avdelning som är rörig, med mycket folk som
springer förbi (kanske en genomgångsavdelning) och
där en tv står på hela tiden är som gjord för att skapa oro
och ett aggressivt beteende.
När väl aggressiviteten är ett faktum är det viktigt att
ge personen betydelse och respekt. Det är viktigt att av­
leda personen med sådant som verkar värdefullt. Föreslå
inte kaffe eller godis eftersom det kan befästa beteendet,
eller upplevas kränkande. I stäl­let är det viktigt att ge den
arge anledning att sluta med sitt beteende, t.ex. kan man
ordna med någon annan aktivitet som är värdefull för
just henne. Här kan man ha stor nytta av levnadsberättelsen.
Vi har noterat att man vid ett akut skede (när personen hotar eller slåss) mycket väl kan ha nytta av att ropa
högt: ”Stopp!, sluta!” eller skrika avvärjande för att på
så vis avbryta handlingen. Personen som använder hot
20
2013-01-22 15:41
lexi12dec-12.indd 21
Aggressivitet
eller våld är inte elak. Med sitt nedsatta intellekt har hon
helt enkelt ingen annan möjlighet att lösa konflikten än
med våld eller hot. Ett annat sätt som kan få aggressiviteten att snabbt avta är om man som personal intar en
underlägsen roll eller tycks vara uppriktigt ledsen.
Många gånger kan man hejda ett aggressivt beteende
genom att ge personen en uppgift. Det ska vara något
som ger personen en känsla av att vara viktig, t.ex. genom att hjälpa till med något.
Exempel En personalgrupp hade ställt fram kartonger
på strategiska platser i allmänutrymmen på boendet.
När någon dement blev arg gav man henne en kartong
och bad henne hjälpa till att bära den till annat utrymme. På så sätt fick vårdtagaren betydelse och en uppgift.
Här är det viktigt att det man ber den sjuka hjälpa till
med, inte är kränkande utan till gagn för henne. Med
andra ord blev vårdtagaren betydelsefull för någon. Detta
kan i bästa fall radera aggressiviteten helt.
Andra enheter rapporterar att de haft god effekt av vårdhundar när det gäller aggressiva personer med demens.
Förslag Som personal eller närstående är det viktigt att
reflektera över när den sjuka är tillfreds och verkar vara
nöjd. Vad gör hon just nu? Hur ser omgivningen och
miljön ut? Vad pågår eller pågår inte? Finns få eller
många personer i närheten? Hur pratar vi? Att kunna se
21
2013-01-22 15:41