Access nr 2 2013

2 Noterat / 3 Jobbsnack / 6 Branschkoll / 7 Upphittat / 12 Säkerhet
13 Kollegan / 14 Hållplats Nobina / 16 Å andra sidan
2/2013
Avsändare: Nobina Sverige AB,Armégatan 38, 171 71 Solna
ACCESS
tidningen för Alla
som jobbar på nobina
Fototävling
Vinn en
ipad!
Foto: Christian Hagward
Nya toner
mot sabbet
Klotter och förstörelse. Varje år kostar det kollektivtrafiken
mångmiljonbelopp. Nobina för därför ständigt en kamp mot
sabbet på bussar och depåer. I en kampanj som går ut till
grundskolorna har Dogge Doggelito från The Latin Kings hjälpt
Nobina med musiken. Från sin uppväxt i en Stockholmsförort
har han stor erfarenhet av sabb och klotter.
– Alby på 80-talet var rena Bronx! säger han. sidan 9
När olyckan är framme
Ny trafik i skåne
Vårt garage: Lund
Om man har tränat på en krissituation har man betydligt
större chans att hantera situationen i skaprt läge. sidan 10-12
Efter ett års planering tar äntligen Nobina över trafiken
i Helsingborg. sidan 6
Depån i Lund har 117 förare, men trots sin storlek
är stämningen där ovanligt familjär. sidan 15
Dessa kollegor kan du
läsa om i detta nummer:
Ahmad Adawi, Helsingborg
Alen Dzinovic, Lund
Anders Ekelund, Helsingborg
Anna Malm, Ängelholm
Arne Strömberg, Helsingborg
Baskim Isa, Lund
Camilla Lundberg, Helsingborg
Chris Rundqvist, Solna
Christer Wingh, Helsingborg
Enisa Sjöholm, Helsingborg
Eric Steijer, Södertälje
Erica Polles, Lund
Henrik Birath, Solna
Henrik Prehm, Kristinehamn
Hysni Demiri, Helsingborg
Ingrid Ritzén, Södra Skåne
Ingvar Ryggesjö, Solna
Joakim Palmkvist, Solna
Jonas Lindeskär, Tyresö
Kajsa Jonolf, Göteborg
Klaus Silfvenius, Solna
Lasse Larsson, Helsingborg
Leif Enebrink, Solna
Maan Al-Iraki, Lund
Magnus Persson, Lund
Magnus Rabe, Trosa
Magnus Westerfalk, Solna
Marcus Dahl Adolfsson, Kallhäll
Martin Drakenberg, Solna
Mathias Eriksson, Norrtälje
Mikael Forssell, Kallhäll
Mikael Twilling, Skoghall
Namir Abdulhassan Alwan,
Ludvika
Nathalie Dyberg, Lund
Ola Beckman, Lund
Patrik Christensen, Helsingborg
Patrik Ekstrand, Lund
Rexhep Sylejmani, Helsingborg
Risto Ala-kulju, Nyköping
Roger Pernling, Mora
Susanne Palmhager, Solna
Thomas Palm, Lund
Tom Olsson, Skåne
Victoria Zadenius, Lund
Yvette Colin, Lund
2
Ledaren
Noterat
Hej!
Jag är ny på jobbet.
Över
Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det
de senaste två månaderna, sedan jag kom till
Nobina. Så det är lika bra att börja med det här
också.
Att vara ny i gänget är jobbigt, inte minst för
omgivningen. Alla meningar inleds med vad, var,
hur, vet du och avslutas med ett frågetecken. Jag
kanske har slagit rekord i korkade frågor när
jag har hälsat på hos våra depåer i Norrköping,
Södertälje, Malmö och Lund. Jag tackar Joakim,
Eric, Henry och alla andra kollegor ödmjukast för
svaren.
Men att vara ny ger också insikter. Jag är ju
inte bara ny på Nobina. Jag är ny i branschen. Min
enda relation till bussen innan jag började jobba
här var som kund. Jag blippade mitt kort och steg
på. Sa hej till föraren och fortKollektivtrafiken är
satte längre bak. Satte mig
på min favoritplats. Vänster
samhällets pulsåder.
om mittgången strax efter
Utan våra 2 300 bussar stannar
barnvagnsplatserna. I öronen stora delar av Sverige.”
spelade senaste Spotify-listan
och huvudet lutade jag mot
fönstret. Tankarna på en ny arbetsdag for genom
huvudet. En skön stund innan jag hoppade av.
Access ges ut av Nobina Sverige AB 08-410 65 300, [email protected]
ANSVARIG UTGIVARE/VD
Södra och västra Sverige
Jan Bosaeus
Tel: 08-410 65 404
[email protected]
Angelica Nordqvist
Tel: 08-410 65 434
[email protected]
REDAKTÖR: Mats Janson
Tel: 08-402 41 47
CHEFREDAKTÖR
SWEBUS Maryam Yazdanfar
Tel: 08-410 653 09
[email protected]
Christel Grip
Tel: 08-410 65 943
[email protected]
Formgivare: Sofia Nilsson
BUSSFÖRARREPRESENTANT
nummer 2 | 2013
Kallhäll
Södertälje
Vänersborg
Sörmland
Norrköping
Skövde
Genomsnittet för samtliga trafikområden inom
Nobina har dock sjunkit från 72 procent under
våren 2012 till 67 procent under hösten 2012. Resultatet visar alltså på en klart negativ trend och
det varierar dessutom kraftigt mellan områdena.
– Det är som vanligt i de lägre hastigheterna,
30-40 km/h, som flest överträdelser sker, vilket
är särskilt allvarligt ur trafiksäkerhetssynpunkt
eftersom det finns flest oskyddade trafikanter på
sådana sträckor, säger Niklas Thorslund.
Infrastrukturministern  Swebus
Maryam Yazdanfar
Chef Public Affairs
& Kommunikation
Stefan Roos
Tel: 0708-73 49 53
[email protected]
sandviken
Efter Nobinas senaste hastighetskampanj har
sju trafikområden nått Nobinas mål på över 80
procent laglig trafik. Det är Norrköping, Vänersborg, Södertälje, Sörmland, Kallhäll och Skövde
som klarade målet. Samt Sandviken där Nobina
körde trafiken till och med december 2012.
– Det som är intressant är att trafikområden
som arbetar med Den gröna resan är kraftigt
överrepresenterade när det gäller laglig trafik.
Gröna förare kör alltså lagligare och de krockar
dessutom mer sällan, säger Niklas Thorslund,
säkerhetschef på Nobina.
En riktigt trevlig
sommar önskar jag er
alla!
norra och Mellersta Sverige
laglig trafik i:
Sju trafikområden
nådde hastighetsmålen
Den senaste månaden har jag förstått vilket
enormt arbete som ligger bakom min lilla tur.
Kanske syns inte arbetet alltid. För när det talas
om bussen tänker många kanske mest på plåten,
skruvarna, muttrarna, drivmedel och väg. Det
gjorde jag för en månad sen. Men bakom allt det
hårda finns många skickliga människor som varje
dag gör sitt yttersta för att trafiken ska fungera.
Tack till alla kollegor som planerar, tvättar, lagar,
organiserar, och genomför min och alla andra
kunders bussresa! Vilket bra arbete ni gör! Det
ska bli både spännande och roligt att få vara med
i det arbetet.
Kollektivtrafiken är samhällets pulsåder. Utan våra 2 300
bussar skulle stora delar av
Sverige stanna. Det finns
så mycket som kan gå fel –
men nästan alltid blir det
ju faktiskt rätt. Det är
riktigt imponerande!
Malin Säker
Tel: 08-410 654 39
[email protected]
80%
Produktion: Åkesson & Curry
Tel: 08-402 41 50
tryck: Hylte Tryck AB
Miljöcertifierade enligt
Svanen och ISO 14001.
I april besökte infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Swebus för att diskutera
några av de frågor som Swebus brottas med: allt
från den nya kollektivtrafiklagen till den konkurrensutsatta marknaden.
– Jag är väldigt nöjd och stolt över att infrastrukturministern prioriterade ett besök hos
Swebus. Det kändes extra bra att få berätta om
hur våra medarbetare tycker om att hjälpa och
ge bra service åt våra kunder, säger vd Joakim
Palmkvist.
Även infrastrukturministern var nöjd med
besöket.
– Att se till resenärens behov är en viktig
utgångspunkt. På mitt besök hos Nobina och
Swebus blev detta också tydligt. Att alltid vara
tillgänglig och anpassa sig efter behov är en viktig utmaning, sa Catharina Elmsäter-Svärd under
besöket.
Att alltid vara tillgänglig och anpassa
sig efter behov är en viktig utmaning.”
Catharina Elmsäter-Svärd
jobbsnack
Grattis till Swebus och Central Trafikledning
som nådde högts antal svaranden i Pulsens första
omgång. Priset blev en peng som båda vinnarna valde
att skänka till välgörande ändamål. I junis mätning ges
en ny chans att vinna tävlingen där tävlingsreglerna ser
annorlunda ut. Nu utses det trafikområde som når högst
svarsfrekvens inom varje bolag vilket ger fler vinnare.
Pulsen fortsätter
Här bearbetas Nobinas stomme efter godkänd inspektion och
insyning och blir slutligen en färdig Bossregummering. Hela Colmecs
regummeringsprocess har en unik hög nivå vars färdiga resultat kan
likställas med ett nytt däck.
Däck som håller
måttet
Efter övergången till Colmecdäck har många
trafikområden reagerat positivt på bytet och förare rapporterar kontinuerligt om att väggreppet
aldrig har varit bättre.
– Den tekniska anledningen till att vi har
bättre vägfäste är mönsterdjupet. Vi är väldigt
positiva till däckbytet eftersom Colmec är billigare, ger bättre service och erbjuder mer anpassade
lösningar till varje trafikområde, säger Klaus
Silfvenius, teknisk chef på Nobina.
Partick Sjölin är avtalsansvarig på Colmec
och är hoppfull om att den goda framkomligheten
bara är en av de fördelar som däckbytet kommer
att skönja. Han påminner om vad som gäller för
mönsterdjup och åtdragning:
– På sommaren har Nobina tre millimeter som
lägsta mönsterdjup, förutom Dalarna som har
fem millimeter. På vintern är det olika för alla
trafikområden men det ska vara fem till tio millimeter. Angående åtdragning av däck så gäller
för bussar att man ska köra tio till tjugo mil, eller
ett trafikdygn, innan däcken ska efterdras. Först
då har hjulen satt sig.
de får oss att
välja bussen
Andra mätningen av Pulsen är klar
och trafikområdena har tagit ställning till hur förbättringsarbetet har
gått. Utifrån sina första svarsresultat
i mars valde alla trafikområden en
uppföljningsfråga som nu har blivit
ställd igen, samtidigt som fyra nya
grundfrågor har presenterats. På det här
sättet ”tas pulsen” fyra gånger per år och
förbättringsarbetet blir hela tiden levande. Frågor
som handlar om ledarskap har hittills fått högre
resultat. Susanne Palmhager är HR-Partner på
Nobina och är den som tillsammans med medarbetarprocessen bidrar till att utveckla den nya
medarbetarundersökningen. Hon hoppas på ett
högre antal svaranden än sist och ser fram emot
att se hur man har arbetat ute på trafikområdena. – Det är individuellt för varje trafikområde hur
de arbetar med frågorna och vi har inte satt några regler för hur förbättringsarbetet ska genomföras. Trafikområdena analyserar sitt resultat
utifrån sina förutsättningar och kommer internt
fram till vilket arbetssätt som passar just dem.
Det är viktigt att Pulsen blir ett verksamhetsprojekt som inte styrs centralt, för då tappar vi hela
syftet med att underlätta delaktighet, möjliggöra
påverkan och öka engagemanget, säger Susanne
Palmhager.
Nobinas affärsutvecklare är viktiga för
att företaget ska kunna växa och hitta nya möjligheter att öka försäljningen. Men vad är det
egentligen en affärsutvecklare gör?
Martin Drakenberg, affärsutvecklingschef
i norra och mellersta sverige.
– Tillsammans med trafikchef ansvarar jag
för affärsutvecklingen av befintliga avtal samt
det förberedande anbudsarbetet inför upphandlingar. Detta ska leda till att skapa bättre
lönsamhet och tillväxt i de olika områdena.
Kan du berätta lite om Ikea-bussen som du har
varit med och utvecklat?
– Tanken är att man ska få tillgodoräkna
sig summan som biljetten kostar i varuhuset
vilket borde locka kunder till att ta bussen.
Mathias Eriksson, affärsutvecklare i Norrtälje
– Jag gör marknadsundersökningar, utvecklar nya produkter och hittar nya sätt att öka
resandet och ändra folks resmönster.
Vilken är den största utmaningen i ditt arbete?
– Att få bilisterna att välja bussen. Det är
billigare, bekvämare och bättre för miljön
och för de som har möjlighet går det att göra
restid till arbetstid.
Nobina i Radion
För andra gången planerar Nobina att använda
sig av radioreklam för att locka till sig nya förare
bland nya målgrupper.
– Vi vill komma åt de som kanske inte aktivt
söker jobb där ute, kanske de som går i jobbytartankar. 20 procent av Nobinas förare är över 60 år
så vi kommer att behöva rekrytera ett stort antal
nya förare varje år, säger rekryterare Magnus
Westerfalk och fortsätter:
– Vi hoppas kunna nå den yngre generationen
och intressera dem för bussföraryrket. Sen ser
vi gärna att fler kvinnor ansluter sig till företaget
eftersom det ofta
bidrar till en bättre
arbetsmiljö med
jämn könsfördelning.
3
Malmö-Berlin
Den 20 juni kör Swebus premiärturen på sin nya
lågprislinje från Malmö till Berlin med möjlighet
till anslutning från Göteborg och Helsingborg.
Med låga biljettpriser från 319 kronor hoppas man
på att locka resenärer från hela södra Sverige.
Resan är ett samarbete med Stena Line med vars
färjor man åker fram och tillbaka till Tyskland.
– Berlin är ett av Europas populäraste resmål
och vi märker en ökad efterfrågan på billiga
resor dit, säger Ingvar Ryggesjö, presschef på
Swebus. Därför är vi väldigt glada över att kunna
erbjuda dessa nya och bekväma resor tillsammans med Stena Line. Att kunna gå av bussen på
färjan gör själva resan till en större del av hela
semesterupplevelsen.
Fakta
esorna till Berlin
R
avgår från Malmö på
torsdagar och lördagar klockan 06.25
och anländer till Berlin klockan 16.00.
Bussarna från Berlin
till Malmö avgår fredagar och söndagar
klockan 08.00 och
är framme i Malmö
klockan 17.45.
På vägen hem från
Berlin stannar bussen även vid Stena
Line Bordershop i
Sassnitz.
Kajsa Jonolf, affärsutvecklare i Varberg och
kund- och kvalitetsansvarig i Norra Göteborg.
– Jag utvärderar mätningar som Västtrafik
gör varje månad där vi mäts på sju olika parametrar. Det är endast på informationsbiten vi
brister lite och därför ska vi genomföra aktiviteter där vi visar hur viktigt det är att kunden
får information om yttre störningar.
Vad är mer på gång?
– Vi kommer att erbjuda jobbpendlare på
utvalda företag ”provapåkort” i 14 dagar. Vi
hoppas på så sätt att kunna öka resandet.
nummer 2 | 2013
4
Uppstart helsingborg
Ett års planering …
Helsingborg: Det årslånga förberedelse­
arbetet är slut och Nobinas bussar rullar
äntligen i Helsingborg. Att nå hit krävde
en minutiös planering och struktur.
För aldrig förr har ett bussbolag som
kör för Skånetrafiken fått ett så stort
ansvar för tidtabellerna och den lokala
marknadsföringen. Access berättar hur
det gick till.
Text och Foto: Marianne Ovesen
Glädjande nog
förstod vi ganska
snabbt att de flesta var
positiva och ville
komma till oss.”
Leif Enebrink
Den 18 juni 2012: Avtalet med Skånetrafiken hade
just undertecknats, kraven och möjligheterna var
tydliga. Nobina hade ett år på sig att skapa förutsättningar för ett ökat bussresande i Helsingborg.
Det var dags att dra igång.
Nobinas uppstartsproffs Leif Enebrink fick
rycka ut och lägga upp en struktur för det kommande året.
– Vi startade direkt med att bilda en projektgrupp. Det viktigaste var att snabbt få igång
informationsmöten med all personal från Arriva.
På mötena berättade vi vad Nobina står för och
våra tidsplaner. Dessutom svarade vi på personalens frågor.
Skulle exempelvis Nobina ta ansvar för deras
löner, innestående semestrar, komptid, och andra
personliga rättigheter som de hade med sig från
Arriva?
ny arbetsgivare
Avtalet innebar ju ett så kallat övertagande av
verksamhet, vilket innebär att alla anställda på
Arriva skulle erbjudas möjlighet att flytta över till
Nobina. Om de ville
och kände förtroende
för Nobina som arbetsgivare.
– Glädjande nog
förstod vi ganska
snabbt att de flesta
var positiva och ville
komma till oss, säger
Leif Enebrink.
Avtalet säger också
att närmare 40 procent
av Nobinas ersättning
Nobinas trafikchef i Helsingfrån Skånetrafiken,
borg, Anders Ekelund har, tillbaseras på hur många
sammans med Skånetrafiken,
påstigande kunder
diskuterat fram nya tidtabeller,
linjedragningar, utbildningar
som busstrafiken
och iordningställandet av
lyckas attrahera.
bussarna.
Därmed har förarnas serviceroll blivit
viktigare än någonsin. För ingen lokal reklamskylt
eller TV-reklam i världen går upp mot verkligheten
– en trevlig förare som säger hej med ett leende,
informerar tydligt och kör mjukt.
Men Leif Enebrink framhåller att det krävs en
god arbetsmiljö om man ska kunna vara glad och
trevlig på jobbet. Därför var det oerhört viktigt
nummer 2 | 2013
Hela gänget från Nobina, Skånetrafiken och politiken i Helsingborg och Skåne, som varit inblandade i upphandlingen och förberedelserna för Nobinas övertagande av stadsbusstrafiken
i Helsingborg. Gänget åt lunch tillsammans första vardagen efter den lyckade trafikstarten. Till restaurangen fick de åka i ”Kungabussen” från 1954, en klenod som ägs av
Helsingborgstrafikens Museiförening. Bussen kördes av Lasse Larsson, pensionerad bussmekaniker.
Nobinas uppstartsproffs
Leif Enebrink är nöjd med
hur arbetet med hur det
förberedande arbetet gick.
Nu är det över och alla
Skånetrafikens bussar rullar
med Nobinaloggan på plats.
att ordna förarnas scheman och avlösningar på
bästa möjliga sätt.
Den ambitionen underlättades av att representanter från Kommunal var med på alla personaloch projektmöten.
– Kommunal fick möjlighet att påverka förarnas arbetsschema och tillsammans hittade vi lösningar som blev ännu bättre än de varit tidigare,
säger Leif Enebrink.
Men det var inte allt. Tiden förarna tillbringar
på jobbet, inklusive raster, kortades också och,
i mån av möjlighet, minskades antalet gånger
föraren måste byta fordon under en dag.
högt tempo
Vid sidan om personalfrågorna, jobbade andra
projektgrupper med allt från att ta fram nya
uniformer och upphandla extern tvätt och städning av bussarna, till att gå igenom fastigheterna
och deras behov. Kontoren, depån, rastlokalerna
och toaletterna, skulle ju göras trivsamma till
startdagen den 2 juni.
Året tickade snabbt ner till halvår och månader. Och projektgrupperna fick öka mötestakten
från en gång i månaden till varannan vecka.
Nobinas trafikchef Anders Ekelund satt i
löpande avstämningsmöten med Skånetrafiken,
då de bland annat gick igenom nya tidtabeller,
iordningställandet av bussarna och planerna för
utbildning av personal.
– Vi har ju den lokala kännedomen och kan
bidra med mycket i fråga om upplägget av tidtabellerna. Vi hade mycket höga mål både kundernas, förarnas, Skånetrafikens och Nobinas del,
konstaterar Anders Ekelund.
På upploppet, med bara en månad kvar till
trafikstarten, återstod fortfarande mycket finlir.
Takten på projektmötena skruvades upp till
en gång i veckan. Och senare, under de sista veckorna, blev de dagliga.
Hade den administrativa personalen lärt sig
Nobinas it-system? Kunde de fem nya gruppcheferna sina rutiner? Hur många uniformer hade
hunnit levereras? Skulle bussarna som Nobina
skulle ta över klara slutbesiktningen?
Och så var det Nobinaloggan på bussarna, den
kunde ju inte sättas dit förrän i sista minuten.
– Vi klistrade på dem under de två sista nätterna innan startdagen. Det var stressigt, men det
gick, säger Anders Ekelund.
5
nya kollegor
Den 2 juni tog Nobina i Helsingborg
över nästan 250 förare från Arriva.
Access ställde tre frågor till tre nya
förare och en mekaniker.
Vad tycker du om att behöva
byta arbetsgivare?
Har du gjort det förr?
Vad tycker du om informationen
du fick i förväg?
Arne Strömberg, iklädd
Nobinas nya grå uniform, har
loggat in på sin egen sida i
Nobinas system. Här kan han
se sitt arbetsschema och allt
annat som berör hans arbete
både för dagen och generellt.
Tom Olsson, Nobinas affärsutvecklingschef för trafiken i Skåne, berättar
för en grupp från Skånetrafiken och Nobina om alla förbättringar som
har gjorts för att stadsbusstrafiken ska få hög kvalitet.
… gav kanonresultat
Bussdepån i Helsingborg är fylld av grå- och blåklädda bussförare som äter
smörgåstårta och dricker kaffe. Här firas att starten för Nobinas stadsbusstrafik dagen
före gick utmärkt. Första bussen rullade ut 04:23 och det värsta som hände var att
kaffeautomaten gick sönder.
Det står välkommen på 14 språk i entrén till Nobinas depå på Basaltgatan i Helsingborg. Mångfalden är stor, leendena många och stämningen
vänlig och hjälpsam.
De blåklädda förarna rör sig vant i lokalen. De
är gamla Nobinaanställda, som kan rutinerna och
kör regionbussarna.
De gråklädda kommer från Arriva, kör stadsbussarna och gör bara sin första eller andra dag
hos Nobina. Deras rörelser är mer dröjande.
Arne Strömberg är en av dem. Han står vid
en av tre dataskärmar och ska logga in. Här ska
han ange att han kommit till jobbet, men han kan
också få sin förarspecifikation, se antalet semester- och sjukdagar, väg- och bussinformation.
Systemet är ovant och det tar lite tid, men väl
inne brister han ut i ett leende.
– Det funkade!
utmärkt service
Serviceverkstaden fått en egen chef, Patrik
Christensen. Han och hans personal har jour
dygnet runt och ska se till att bussarna alltid är
rena och hela.
– Vi har redan fått ett samtal från en förare
som sa att han på åtta år aldrig kört en buss som
luktat så gott inuti. Kul.
Nobinas trafikchef i Helsingborg, Anders
Ekelund, visar runt en grupp från Skånetrafiken.
Nobinas vice vd, Henrik Birath, har kommit till
Helsingborg dagen till ära.
– Det är extra roligt att starta trafiken i Helsingborg eftersom vi redan 1993, just här, skrev
under det första riktigt stora svenska avtalet med
resandeincitament. Nu är vi tillbaka med rejält
kundfokus, säger han och ler stort.
För att få skärpan på kunden, har Nobinas
marknadsavdelning sökt testpiloter till fokusgrupper. Testpiloterna får ett gratis månadskort,
mot att de under månaden svarar på frågor om
busstrafiken tre gånger i veckan.
Marknadschefen Camilla Lundberg poängterar att svaren ska göra stadsbussarna mer
personliga och kundanpassade. Men hon understryker samtidigt bussförarnas betydelse.
– Vi är väldigt stolta över våra förare och jobbet de utför, vilket vi vill förmedla till kunderna.
Därför kommer förarna att synas i kampanjer och
ge Stadsbuss Helsingborg en mer lokal känsla.
Hon tillägger att förarnas förståelse för avtalet
och kundernas behov, samt deras engagemang för
sitt arbete, är oerhört betydelsefullt för resultatet.
– Med enkäter och
fokusgrupper ska vi anpassa
Stadsbuss Helsingborg till
olika typer av resenärer. Vi
ska verkligen klara det här
bra och göra vårt bästa för
att busstrafiken ska få riktigt
bra kvalitet, säger Nobinas
marknadsförare Camilla
Lundberg,
vann på kvalitet
I depån finns också Maria Holmgren, Skånetrafikens affärsområdeschef. Hon säger att den
nya affärsmodellen, som ger Nobina ansvar för
marknadsföringen, har mycket goda möjligheter
att locka fler resenärer.
– För att det ska lyckas krävs kvalitet, men det
tror vi att Nobina klarar. Vi har ju en gemensam
vision om att fler ska ställa bilen hemma. Nu är
det upp till bevis!
Den kommentaren oroar inte Nobinas affärsutvecklingschef för trafiken i Skåne, Tom Olsson.
– Vi vann upphandlingen på kvalitet med fem
poäng av fem möjliga. Och till god hjälp har vi
Helsingborgs stad,
som satsar väldigt
Vi har redan fått ett samtal
mycket på att förbättra
från en förare som sa att han
framkomligheten för
på
åtta
år aldrig kört en buss som
bussarna.
luktat
så
gott inuti. Kul.”
När visningen är
över har vimlet i depån
minskat. Bara smulor är kvar av smörgåstårtan
och de flesta förarna har rattat ut sina bussar
genom depågrinden, klädda i sina nya grå Nobina­
uniformer.
Enisa Sjöholm, förare:
Hysni Demiri, förare:
– Det är inte roligt
att byta arbetsgivare,
men den här gången
var det skönt. Som
att komma hem igen.
Här finns det medmänsklighet. Jag har
kört buss i många år
och har bytt från Helsingborgs lokaltrafik
till Swebus, därefter
till Arriva och nu till
Nobina. Informationen har varit bra. Jag
vet att andra tycker
annorlunda, men
man kan ändå inte ta
in för mycket på en
gång. Och de nya förarspecifikationerna
är jäkligt tydliga och
bra!
– Det gick jättebra
att komma hit. Utmärkt faktiskt. Har
inte känt någon oro.
Jo lite, för jag var
timanställd hos Arriva och visste först
inte om jag skulle få
jobb hos Nobina. Men
det gick ju bra. Jag
har inte jobbat för
någon annan innan.
Och informationen
tycker jag har varit
tillräcklig.
Rexhep Sylejmani,
mekaniker:
Ahmad Adawi, förare:
– Det känns lite
märkligt att ha bytt
arbetsgivare, men det
är bara första dagen
på jobbet så jag kan
inte säga så mycket
ännu. Jag har kört
buss i tre år och bara
för Arriva, så det är
första gången jag
byter. Informationen
har varit tillräcklig,
man tar in lite i taget.
– Det har gått bra
att byta, det är ingen
skillnad. I alla fall
inget jag sett ännu,
men det är bara första dagen. Instruktionerna skiljer sig
lite. Arriva hade allt
på datorn där man
kunde se mer, här
får vi ett papper med
vad som ska göras.
Jag har inte bytt förut
och informationen
var bra. Jag var aldrig
orolig för mitt jobb.
nummer 2 | 2013
6
Branschkoll
Bussforare.nu
Känner du någon som är
sugen på bussföraryrket?
Här får man kött på benen.
Branschrådet, som Nobina
deltar i, vill bland annat
göra utbildningarna mer
attraktiva så att fler unga
lockas till yrket.
två blir en
Bussbranschens Riksförbund och
Bussarbetsgivarna går samman i
en gemensam intresseorganisation
under 2013.
– Det gör oss starkare, säger BR:s
ordförande John Strand.
TEXT Sofia Eriksson
Den ena organisationen driver
arbetsgivarfrågor, den andra
branschfrågor. Men frågorna går
allt mer in i varandra och både
styrelse och medlemmar är
ungefär samma personer.
– Sammanslagningen leder
till att vi blir mer effektiva när vi agerar i
gemensam sak, säger John Strand.
Just nu håller man på att skapa strukturer
för den nya organisationen, som ännu inte har
något namn. Men huvudfrågorna är tydliga:
allt från att bussföretagen inte ska behöva agera bank åt trafikhuvudmän till att medverka
till att effekterna av den nya kollektivtrafiklagen blir märkbara.
Det är svårt
Liksom förarnära
att hitta unga
frågor som en hassom vill bli bussförare tighetsökning från
90 till 100 och infö– för dem är det inte
randet av digitala
drömyrke.”
färdskrivare.
En av de viktigaste frågorna är hur man tillgodoser branschens stora behov av nya förare.
– Det är svårt att hitta unga som vill bli
bussförare – för dem är det inte dröm­y rke.
Men vi kan marknadsföra oss genom att peka
på de stora fördelarna: att det är ett fritt och
socialt serviceyrke.
Tävlingsdags
Den årliga tävlingen
Bussförar-­SM arrangeras
av Bussarbets­givarna i
samarbete med tidningarna Trafikforum och
Rese­forum. Tävlingen
genomförs för att uppmärksamma bussförarna, visa hur viktig deras
kompetens är och öka förståelsen för
att buss­branschen är en framtidsbransch som
har många utmaningar framför sig.
Den första etappen består av ett internetbaserat teoriprov med 30 frågor som man har
max 30 minuter på sig att besvara. Man kan
endast göra provet en gång.
Tävlingen är öppen för yrkesverksamma
bussförare med giltigt busskörkort och de
16 deltagare som har bäst resultat går vidare
till Bussförar-SM:s andra etapp. Nytt för i
år är att finalen äger rum på Gillinge­banan
norr om Stockholm och går av stapeln den
7 september.
nummer 2 | 2013
Susanne Palmhager, hr-partner.
klokt råd
Hur ska branschen locka nya, unga förare och bli en attraktiv arbetsgivare?
Det är frågor som Branschrådet engagerar sig i. Nobina representeras av
bland andra Susanne Palmhager, HR-partner. Text Sofia Eriksson
Föraryrket står inför en stor generationsväx-
ling – ungefär 700 nya förare behövs de närmaste
fem åren. Det är en problematik som Transportgruppens branschråd är med och försöker lösa.
En gång i kvartalet träffas representanter från
bland andra Nobina, Veolia, Keolis och Arriva för
att diskutera arbetsgivarfrågor.
– Det är extremt viktigt att vi får rätt medarbetare till oss för att klara generationsväxlingen. Vi vill
stärka våra respektive varumärken och branschens
image på olika sätt, säger Susanne Palmhager.
Locka unga
En viktig fråga som varit uppe är hur gymnasieutbildningarna med bussförarinriktning på
fordons- och transportprogrammet ska utformas.
Nobina och de andra arbetsgivarna bjuds ofta in
för att presentera sig för eleverna, men det finns
mer att göra, något
som Branschrådet
Det är
är med och funderar
extremt
kring.
viktigt
att vi får rätt
Under sitt andra år
medarbetare
till oss
väljer eleverna inriktför
att
klara
generaning som bussförare.
tionsväxlingen.”
Här tas Yrkeskom-
petensbeviset och eleverna får också lära sig
service och konflikthantering.
– Just detta är något som vi vill belysa ännu
mer då föraryrket i mångt och mycket handlar om
just service och kundbemötande vilket i dag ”faller bort”. Genom att visa hur bussföraryrket inte
bara handlar om transport breddar vi våra kanaler för att nå en ytterligare målgrupper. Lyckas vi
här så kan vi lättare nå vårt mål att bidra till ett
attraktivt vardagsresande.
Rektrytering
Externa parter bjuds också in, som till exempel
Arbetsförmedlingen, så att samarbetet och kommunikationen stärks.
– Vi vill gärna få in fler kvinnor i branschen.
Här har Nobina haft ett samarbete med Arbetsförmedlingen där vi bjudit in till rekryteringsaktiviteter, som tjejträffar.
Olika sätt att synkronisera de olika arbetsgivarnas fortbildningar diskuteras också, till exempel att skapa ett YKB-upplägg som är likadant
oberoende vem man jobbar för, så att det blir
möjligt att gå Block 1 i en arbetsgivares regi och
Block 2 i någon annans.
Tävling!
hittegods
7
På en buss i Kalmar hittade man löständer på
ett säte. Vad är det konstigaste du har hittat i en buss? Skicka
in en bild och/eller en berättelse till [email protected]
och var med och tävla om bra och praktiska minihögtalare till
din telefon.
Kallhäll: Båda det ena och det andra dyker upp på Nobinas hittegodsavdelningar runtom i
landet. Så även i Kallhäll där mobiltelefoner, mössor och julklappar ligger sorterade i lådor och
väntar på sina ägare. Text Erik Bredhe Foto och illustration: Mats Janson
Mikael Forssell har sett det mesta. Under åren
som ansvarig för hittegodsavdelningen på Nobina
Kallhäll har alla möjliga borttappade föremål
dykt upp på hans bord. Vissa typer av prylar –
som plånböcker och SL-kort – glöms på bussen
året runt. Andra är mer säsongsbetonade. På vintern är det mycket kvarglömda vantar och mös�sor. Regnar det dränks hittegodsavdelningen av
paraplyer. I juletid kan det hända att man hittar
ett paket under ett säte. Och har en skolklass åkt
buss till en skridskobana kan man satsa en slant
på att det ligger en skridsko och kanske en hjälm
i något hörn när de klivit av. En mindre vanlig
kvarglömd pryl efter en skolklass är – ett barn.
Men det har faktiskt
hänt.
Hon tackade
– Det var en fröken
för sig och
som var ute på bussåkte hem med de två
resa med sin klass,
vänsterhandskarna.
men när hon räknade
Det hela var lite
barnen på busshållmärkligt.”
platsen saknades en.
Barnet var kvar på
bussen! De ringde
direkt till mig på hittegods och berättade vilken
buss de åkt med. Snart var barnet med sin klass
igen, berättar Mikael Forssell.
Kallhäll är bara ett av de trafikområden där
upphittade grejer dimper ner – saker som efter
en vecka i lokal förvaring skickas vidare till SL:s
centrala hittegodsavdelning. Till Kallhäll kommer
varje dag en handfull grejer in och sorteras direkt
i korgar markerade med den veckodag de kom in.
Det enda man inte sparar är matlådor, trasiga klädesplagg och brandfarliga föremål som tändvätska och bensindunkar. Även om Mikael Forssell
Mikael Forssell och Marcus Dahl Adolfsson, Nobina Kallhäll
inte längre blir förvånad över vilka prylar folk
tappar bort kan han fortfarande förundras över
vad de, och vad de inte, verkar angelägna om att
få tillbaka.
– Den här veckan har vi fått in åtta borttappade mobiltelefoner, men bara en person har hört
av sig till oss. Och det är fina telefoner! Folk har
kanske försäkringar som täcker förlusten så de
inte bryr sig om att försöka hitta dem. Men det
är ändå konstigt. För samtidigt kan de ringa och
fråga om en gammal trasig vante eller handske
som de glömt.
två vänsterhandskar
Just en historia om en handske är en av Mikaels
favoriter. En äldre dam ringde och frågade om de
fått in den högerhandske som hon tappat. Just då
hade de bara vänsterhandskar inne, vilket Mikael
påtalade för damen. Men hon ville ändå åka dit
och titta.
– Damen kom hit med sin vänsterhandske.
Men när hon gick igenom lådan var det ju bara
vänsterhandskar där också. Fast damen jämförde
alla med den hon hade med sig, och när hon hittat
en som var någorlunda lik nöjde hon sig och sa
”jag tar den här!”. Hon tackade för sig och åkte
hem med de två vänsterhandskarna. Det hela var
lite märkligt.
En av de mer värdefulla grejerna som dykt
upp på en Kallhällbuss var en dator. Det var en
kväll förra året när en buss togs in i tvätthallen
som man hittade en datorväska under ett säte.
Marcus Dahl Adolfsson som jobbade den kvällen förstod direkt att personen som glömt den
förmodligen var orolig – och fann på råd.
– Om jag själv hade blivit av med min dator
hade jag blivit helt förstörd! Därför ville jag komma i kontakt med personen så snart jag kunde.
Datorn var påslagen, och eftersom jag själv har
en likadan vet jag var man kan gå in och hitta
ägarens namn. Så jag letade upp det och ringde
ägaren, säger Marcus.
Tjejen som ägde datorn var från Göteborg
och på konferens i Stockholm över helgen. När
Marcus ringde blev hon överlycklig, och när han
kom till hennes hotell för att lämna datorn nästan
grät hon av lycka. Tjejen erbjöd Marcus hittelön,
Men ändå
kliver
personen av bussen
– utan sin rullator!
Och ingen reagerar.
Jag försöker före­
ställa mig hur det
hände.”
men han ville inte ha någon. På samma sätt tar
aldrig Mikael Forssell på Kallhälls hittegods emot
någon hittelön. Om någon ändå vill ge honom en
chokladask eller så delar han alltid med sig till
alla på garaget.
kom till rätta
Den kanske konstigaste grejen som dykt upp på
hittegodsavdelningen i Kallhäll är en rullator.
Mikael undrade, och undrar fortfarande, hur den
kunde glömmas kvar på bussen.
– Det var på 557:an, en riktig landsortslinje.
Det brukar kliva på runt tio personer på den bussen. Och bland dem en äldre person som knappt
kan gå. Men ändå kliver personen av bussen –
utan sin rullator! Och ingen reagerar. Jag försöker
föreställa mig hur det hände. Men jag förstår det
fortfarande inte. Som tur var kom rullatorn iallafall till rätta, avslutar Mikael.
Vad är det konstigaste ni har
fått in på er hittegods­avdelning?
Ingrid Ritzén,
Nobina Södra Skåne
Roger Pernling,
Nobina Mora
Henrik prehm,
Nobina Kristinehamn
– För några dagar
sedan kom det in en
ny, fin jordglob som
någon hade glömt.
Och under det året
som jag jobbat här har
vi fått in fem barnvagnar! Det tycker jag är
lite konstigt.
– Vi har fått in
samma dator – två
gånger! Det var en
gymnasieelev som
glömt sin dator på
bussen båda gångerna. Andra gången
hon kom och hämtade
datorn skämdes hon
nog lite och sa inte så
hemskt mycket.
– En påse med
rabarber! Den ligger
här i en låda men är
kanske inte så fräsch
längre. Ingen har ringt
om den. Jag minns
även att vi fick in en
blindkäpp en gång.
Men den kom tillbaks
till sin ägare har jag
för mig.
nummer 2 | 2013
8
skadegörelse
Kampen går vidare
Skadegörelse på bussar är ett
Så här mycket
kostar sabbet
(exklusive
arbetstiden):
tulen pikhammare
S
50–250 kr
Rispad bakspänning
(ryggbaksida)
300–1 500 kr
Avbrutet armstöd
1 000–2 000 kr
Avskuret
säkerhetsbälte
1 000–2 000 kr
Sönderskuren sittdyna 300–3 000 kr
Krossad sidoruta
3 000–5 000 kr
Utvändigt ”helbombad” buss 3 000–
10 000 kr
Foto: Eric Steijer
Förstörelsen på Nobinas bussar är kostsam och dessutom
svår att komma åt. Men samtidigt som sabbarna hittar på
nya sätt att vandalisera arbetar Nobina med metoder för att
förebygga sabbet och smarta sätt att sanera bussar som
utsatts för skadegörelse. Text Erik Bredhe
tema
problem som drabbar Nobina i
hela landet, även om det framför
allt är ett storstadsfenomen. Att
komma åt det är inte det enklaste, och konsekvenserna är många.
Förutom kostnaderna och arbetet
med att ställa i ordning bussar efter
sabb påverkar det även upplevelsen för
de som reser med bussen.
– Passagerarna upplever en viss otrygghet
när miljön upplevs som ”stökig”. Dessutom finns
risken att kläder och liknande blir förstörda av
klotter eller vassa utstickande delar till följd av
sabb. Det har till och med hänt att personer har
skadat sig på sådana vassa delar, berättar Chris
Rundqvist, ansvarig för fordonsvård på Nobina.
Den absolut vanligaste formen av skadegörelse, och den som är svårast att göra någonting
åt eftersom den knappt märks när den utförs, är
småklotter på baksidan av stolsryggar. Vanligt
är också klotter på sittdynor, stöld av pikhammare samt rispade stolsryggar och fönster. Efter
det kommer skadegörelse av armstöd och övrig
inredning som man helt enkelt sliter loss, skär
sönder eller försöker bryta sönder.
Det senaste på skadegörelsefronten, som är
återkommande i bland annat Stockholmsregio-
Brott
nen, är pennor med egenhändigt
ihopblandat bläck. Klottrare
tillverkar pennorna för att klottret
ska etsas fast i framförallt rutor.
– I pennorna blandas färgen med
starkt frätande syra som är direkt livsfarlig
att inandas och att beröra. Detta ställer naturligtvis till det för våra passagerare men framförallt
för våra medarbetare som ska sanera detta. Det
kräver extra skyddsutrustning, utbildning, tid
med mera, säger Chris Rundqvist.
Nya innovationer
På Nobina arbetar man ständigt med att ta fram
bättre metoder för att hantera sabbet. Bland annat har man tagit fram en ny form av pikhammare som är fastmonterad direkt på glaset och som
inte kan avlägsnas ur bussen, samt en klotterduk
i ”portionsförpackning”
som är väldigt skonsam
och enklare att använda för
Nobinas medarbetare. Man
har även tillsammans med
en stolleverantör tagit fram
en helt ny passagerarstol som är enkel att byta
komponenter på. Denna stol kommer att finnas i
de nya ”superbussarna” i Malmö. Man jobbar även
med förebyggande av klottret genom information
på skolor. Nobina har också en klotterexpert som
åker runt i landet och håller utbildning i hur man
hanterar klotter. Dessutom samarbetar Nobina
med polisens klottergrupp.
Trots att Nobina arbetar hårt för att bekämpa
skadegörelsen är den ofta knepig att komma åt.
Chris Rundqvist anser att det är viktigt att informera om sabbet i skolorna redan i låg skolålder.
Och förarna måste känna sig trygga i hur de
hanterar det.
– Förarna måste känna att de har stöd vid upptäckt. Om de har vandaler i bussen måste de känna
sig trygga i att någon faktiskt hjälper dem snabbt
när de rapporterar, säger Chris Rundqvist.
tonårsresan
Det är sen kväll i Tyresö. Två tonåringar smi-
ter på bussen genom bakdörrarna, två andra går
in därframme men bryr sig inte om att betala.
När bussföraren frågar efter färdbevis blir stämningen hotfull:
– Vadå, vad fucking snackar du om? Vad fan
tror du, vi tänker inte betala!
Här bryts scenen. Bussens passagerare applåderar medan Claes Stjernström från Tyresö
närpolis skakar hand med ungdomarna. För även
om det som just utspelades är en del av många
bussförares vardag var detta bara teater och ungdomarna skådespelare. Scenen är en del av ”Tonårsresan”, en informationsresa för tonårsföräl-
nummer 2 | 2013
drar som arrangeras i samarbete mellan Tyresö
kommun, polisen och Nobina. En av föräldrarna
på bussen är Marie-Louise Broman.
– När de anordnar sånt här är det klart man
åker med. Jag har tonåringar hemma, och en på
väg in i tonåren, så det känns bra att få reda på
litegrann om hur det kan gå till.
relationsbyggande
Under färden runt Tyresö får vi reda på var
ungdomarna hänger på kvällar och helger. Vi får
även statistik kring ungdomsfylla och droger,
samt hur man från polisens och kommunens
håll jobbar med de här frågorna. Med på bussen
sitter Jonas Lindeskär, trafikchef
på Nobina Tyresö.
– Projektet gynnar samhället,
men också oss på Nobina eftersom
vi passar på att bygga relationer.
Vi ser det som början på ett större
samarbete med kommun och polis
i Tyresö.
Efter en och en halv timmes
bussfärd runt Tyresö, inklusive
kaffepaus, är resan över. Om en dryg vecka
anordnas den igen. Passagerarna stiger av, med
nya kunskaper om sina ungdomars vardag – den
vardag man som förälder aldrig riktigt ser.
Foto: Sofia Brattwall
Tyresö: En informationsresa för tonårsföräldrar
i Tyresö, arrangerad av Nobina i samarbete
med kommunen och den lokala polisen. Genom
projektet tar Nobina ett viktigt socialt ansvar
– och bygger relationer för framtiden.
– Att Nobina genomför det
här projektet visar att de tar
våra ungdomar på allvar.
En sån här kväll borde alla
vara med på, säger en av
föräldrarna på bussen.
20%
9
… av alla skolelever
tycker att det är okej om
en kompis klottrar.
Film som ger nytt perspektiv
Alby: Nobina och Drakfilm producerade nyligen en informationsfilm om skadegörelse på
bussar. Rapparen Dogge har gjort musiken till filmen som vänder på perspektiven och som
man hoppas ska förändra ungdomars attityd mot sabbet.
– Att förstöra för andra är inte okej. Det är bara egoistiskt, säger han.
Text Erik Bredhe Foto Christian Hagward
I en ny informationsfilm som ska visas på skolor
runt om i landet levereras en stor dos humor,
samtidigt som den har ett väldigt rakt och seriöst
budskap. Drakfilm som har producerat filmen åt
Nobina försöker genom greppet hitta en ny ingång
till ämnet.
– Jag såg filmen framför mig, med några
ungdomar som sabbade en buss. Men jag tänkte
direkt, ”äh det känns så förutsägbart och tråkigt.”
Vad händer om vi istället låter några pensionärer
skära upp säten och spraya på bussen? Det känns
ju lite absurt! Och humor är alltid en bra nyckel
till att säga något viktigt, säger Ralf Karlsson,
regissör för filmen.
När filmen skulle musiksättas tänkte man
direkt på rapparen Dogge – vilket passade helt
perfekt. Dogge har erfarenhet av klotter och sabb
eftersom han på 80-talet befann sig mitt i den
klottervåg som just nått Sverige.
– Alby på 80-talet var rena Bronx! Vår tunnelbanestation var förmodligen den mest sönderbombade i hela Stockholm.
utlopp för känslorna
Dogge berättar om hur klottervågen nådde Stockholm och Sverige när han växte upp. Trots att
många polare runtomkring honom klottrade stod
han emot så gott han kunde. Räddningen blev
musiken – och kampsport.
– När rappen kom hakade jag
på det. Att klottra var aldrig
riktigt min grej. Jag började
samtidigt med boxning och
fick ut de aggressioner
jag hade på det sättet.
Det gav mig harmoni
i kroppen. Jag tror
att det skulle kunna
vara en bra grej
för ungdomar,
att göra något
positivt av sina känslor. Istället för att ge utlopp
för sina känslor på typ en busskur, säger han.
Dogge tror att ungdomars skadegörelse bör
ses ur ett större perspektiv. Att det är en del av
ett samhällsfenomen.
– Jag tror att många ungdomar mår dåligt.
Kanske har de haft en taskig uppväxt, kanske
haft föräldrar som missbrukar. Många känner
sig svikna av vuxenvärlden. De måste ge uttryck
för sina aggressioner på något sätt. Då är det lätt
att det börjar med skadegörelse av
bussar. Att sabba bussar är ju
ganska lätt och risken att
åka fast är liten.
Trots att det är svårt
att åka fast var det
just vad Dogge gjorde.
När han en gång inte
kunde stå emot och
själv skulle spraya
sin ”tag”, sitt graffittinamn, åkte han
fast direkt. Det blev
en tankeställare.
Man måste satsa
på att hitta de
som hamnat snett, och
på att utbilda ungdomar
om vad sabbet faktiskt
innebär.”
– Jag var nog inte mer än
tio år. Jag stod och sprayade
Dogge
”Zoom” på marmorgolvet på
Albys tunnelbanestation. Då
kom det direkt två vakter och tog mig. Jag
fick sitta tio minuter i ett rum och sedan släppte
de mig. Jag fick inga böter eller så, men upplevelsen satt kvar i mig. Jag var så liten och blev
ju rädd! Idag är jag glad för det, för det fick in
mig på en annan bana, bort från klottret.
Hitta rätt
– Man måste se ungdomarna. Projekt
som ”Lugna Gatan” och ”Nattvandring”
är bra, de kan hitta ungdomarna som
inte har föräldrar som har koll på
dem, de som kanske inte har föräldrar som har råd att betala för deras
hockeyträning eller så. Men det behövs ekonomisk back-up för att fånga
upp de ungdomarna. Man måste satsa
på att hitta de som hamnat snett, och
på att utbilda dem om vad sabbet
faktiskt innebär.
Projektet med Nobinas utbildningsfilm är en del i det arbetet.
– Vi hoppas att filmen kan bli en
dörröppnare. En utgångspunkt för diskussion kring skadegörelse, säger Ralf Karlsson.
– Sabb är en del av ett större problem,
men jag hoppas att filmen kan så ett
frö. Så att ungdomarna kan
växa upp till fina träd. Inte
till taggiga buskar. Som
sticker andra, du vet,
avslutar Dogge.
nummer 2 | 2013
10
krishantering
Var beredd
på det värsta
tema
kris
Förra året genomförde Räddningstjänsten 90 800 räddningsinsatser i Sverige,
varav cirka 18 000 gällde trafikolyckor. Samma år drabbades 10 000 svenskar
av hjärtstopp, varav endast ett fåtal överlevde. För Nobina, Sveriges största
bussoperatör, innebär detta en stor risk att bli inblandad i en olycka – varje dag.
Att vara förberedd när det händer är A och O.
TEXT Sofia Eriksson illustration Aurora Kroon
Agneta Peterson, ambulans­
sjuksköterska på Falck.
Ser du inga
livstecken,
larma 112 så fort du
kan och påbörja
hjärt-lungräddning.”
En passagerare faller livlös till marken – vad
ska jag göra? Tiden är den avgörande faktorn
för om man ska kunna rädda en människas liv.
Därför är det viktigt att påbörja hjärt-lungräddning och få fram en hjärtstartare så snabbt som
möjligt. Helt enkelt: våga vara den som agerar.
Har man då tränat hjärt- och lungräddning och
övat på liknande scenarier så ökar chansen rejält
för att situationen ska få en lycklig utgång. Det
samma gäller alla former av krissituationer.
– Förbered dig mentalt genom att föreställa dig
krockar, bränder, dikeskörningar, sjukdomsfall
ombord och livshotande tillstånd, säger Peter Lifvenhage, styrkeledare på Södertälje brandstation.
Lättanvänd teknik
Vem som helst kan drabbas av plötsligt hjärtstopp. Det kan vara du själv, en kollega eller en
kund på bussen. Många av de drabbade är dessutom till synes fullt friska och unga personer och
man vet inte i dag vad det beror på. Men att veta
hur man ska agera om olyckan är framme ger de
bästa förutsättningarna att avvärja en tragedi.
Dagens hjärtstartare är lätta att använda och
kräver inte något särskilt tillstånd för att kunna
användas. De ger talade instruktioner som gör det
lätt att förstå vad som ska göras om någon är medvetslös och du misstänker hjärtstopp.
Hjärtstartare finns inte ombord på Nobinas
bussar, däremot i de större depåerna, något som
kan vara bra att ha koll på i förväg om något
skulle hända och du befinner
dig i närheten.
Däremot ska man inte som
förare rusa eller köra i väg och
leta efter en hjärtstartare om
en passagerare faller ihop livlös
på bussen. Då är det larm och
LABC* som gäller.
– Ser du inga livstecken,
larma 112 så fort du kan och
påbörja hjärt-lungräddning,
säger Agneta Peterson,
ambulanssjuksköterska
på Falck som utbildar
Nobinas personal och
som tycker att man
bör fräscha upp sina
kunskaper i livräddning åtminstone vartannat år. Och känner
man sig osäker kan
man snabbt repetera
agerandet i boken I
kundens tjänst.
– Träning i LABC ger trygghet i agerandet och sparar viktig tid.
*LABC: Livsfarligt läge, Andning, Blödning,
Chock/Cirkulationssvikt
Prata med:
Skyddsombud
så funkar hjärtstartaren
Hjärtstartare kan skilja sig något åt,
men över lag gäller detta:
Foto: Magnus Pehrsson
Ta av kläderna från patientens bröst.
Se till att patientens hud är torr.
Raka bort överflödigt hår om nödvändigt.
Riv upp elektrodpaketet och ta ut elektroderna.
Avlägsna plastfilmen från elektroderna.
Placera en elektrod på övre delen av det bara
bröstet och den på det bara bröstets nedre del
som på bilden.
Följ sedan röst- eller textanvisningarna.
nummer 2 | 2013
Här ser du rätt placering av
elektroderna.
10
11
… så många gånger
säkrare är det att åka
buss än bil.
13 saker att tänka på om
olyckan är framme
Det bästa sättet att ta sig igenom en krissituation är att vara mentalt förberedd. Det
säger Peter Lifvenhage, styrkeledare och ansvarig för extern utbildning på Södertälje
brandstation. Här är hans guide – som alla förare bör läsa, men förhoppningsvis
aldrig använda. TEXT Sofia Eriksson Foto Sofia Brattwall
Skaffa överblick. Oavsett om du är med om
en liten eller stor olycka är det viktigt att du
kan lämna tillförlitlig information till SOS och
räddningscentral. Då kan de bedöma hur mycket
personal och hur stora resurser som behövs.
Var beredd på att ange hur många fordon som är
inblandade, hur många som är skadade och vilka
typer av skador det verkar vara. ”Varje minut man
kan tjäna på en tillförlitlig utlarmning kan rädda
liv.”
Ring efter rätt hjälp. Är det personskador,
ring 112. Är det inte det, räcker det med att ringa
driftledare eller motsvarande funktion. Men be
hellre om för mycket hjälp för tidigt än tvärtom.
”Är du osäker, ring SOS. Larmoperatörerna är utbildade och kan hjälpa dig genom att ställa frågor
och göra en bedömning av situationen.”
Gör vad du kan. Om det är större olyckor är
kanske larma det enda du kan göra. Är du själv
skadad, riskera inget, utan larma och vänta på
hjälp.
Kom ihåg vad du lärt dig. Memorera säkerhetsföreskrifterna, se till att ha koll på brandsläckningsutrustningen i ditt fordon och använd dina
kunskaper i hjärt- och lungräddning. ”Finns det
en defibrillator, se till att du vet hur den används.”
Var lugn. Eftersom du bär uniform kommer
människor att vända sig till dig för att få svar på
frågor. Berätta att du larmat, var saklig, tydlig
och ärlig. ”Ditt agerande speglar situationen och
smittar av sig, så försök att alltid vara lugn.”
Ta det inte personligt. Eftersom du bär uniform kommer folk också att ta ut sin ilska, oro
och ångest på dig. Men ta det inte personligt, och
börja absolut inte att bråka. ”Det är uniformen
och yrket som får skit, inte du.”
Strunta i tidtabellen. Om passagerarna irriterar sig över förseningar och trafikkaos, hänvisa
vänligt till trafikledningen. ”Strunta i alla som är
arga. Det kan du inte göra något åt.”
Lova ingenting. Det är lätt att säga att allt ska
bli bra, att alla kommer att klara sig, men det kan
du inte ta ansvar för. ”Ibland räcker det med att
bara lyssna och berätta det man vet.”
Var beredd på att ange hur många fordon som är
inblandade, hur många som är skadade och vilka typer
av skador det verkar vara. Varje minut man kan tjäna på en
tillförlitlig utlarmning kan rädda liv.”
Tvinga inte någon att stanna kvar. Om någon
inte vill vara kvar på olycksplatsen, vill ta sitt
barn till sjukhus på egen hand eller bedömer sig
vara oskadd ska du inte lägga energi på att hålla
kvar honom eller henne. Det finns viktigare saker
att göra. Berätta för dem tydligt att vi vill att de
ska stanna och att räddningspersonal är på väg
för att se över skador. ”Sedan är det upp till dem
Peter Lifvenhage, styrkeledare på Södertälje brandstation, förvärmer
rökmaskinerna inför en krisövning. Läs mer på nästa sida.
att fatta ett rationellt beslut – det kan du inte göra
åt dem.”
Låt folk hjälpa till. Det är tufft att ha ensamt
ansvar, men samtidigt svårt att bedöma om
tillskyndande människor kommer att hjälpa eller stjälpa. Är du osäker, vänta på professionell
hjälp, men om magkänslan säger dig att någon
kan hjälpa till med att vinka undan trafik, ställa
ut varningsskyltar eller hjälpa till med språksvårigheter, ta den hjälpen. ”Eller bara för att hålla
handen i väntan på ambulans, det är god hjälp.”
Skuld har inte på en olycksplats att göra.
Lägg inte energi på att reda ut vems fel olyckan
var – det kan man ta när allt lugnat ned sig. ”Det
är särskilt viktigt för till exempel driftledare,
trafikledare eller gruppchef som kommer till platsen efter olyckan. Prioritera det ni kan påverka,
felsök senare.”
Ta hjälp efteråt. De fysiska skadorna läker
oftast, men de mentala kan vara svårläkta. Prata
med kamratstödjare, förare som varit i liknande
situationer, ta den psykologhjälp som behövs. ”En
förare ska absolut inte få åka hem utan att ha fått
prata av sig.”
Våga föreställ dig det värsta. Förbered dig
mentalt genom att föreställa dig krockar, bränder, dikeskörningar, sjukdomsfall ombord och
livshotande tillstånd. ”Jag brukar säga att det är
två sorters människor som överlever katastrofer:
psykopater och de som har vågat tänka tanken
’Vad gör jag om något händer?’”
nummer 2 | 2013
12
Smart 10-åring!
trafik
OMS, Operations Management System, har fyllt 10 år. OMS är Nobinas centrala
verksamhetssystem och är idag hjärtat i Nobinas verksamhet. Mer än 9 000
förare, driftledare, verkstadschefer och serviceledare använder dagligen OMS.
Hittills har över 30 år lagts ner på att bygga systemet som idag består av 15
moduler indelade i tre huvudområden: Personalplanering, Trafikledning och
Underhåll. Stort grattis!
Våga vara beredd!
Vad som betecknas som en kris
–
tema
rök utan eld
kris
Södertälje: Det är en av de första riktigt fina vårdagarna i
Södertälje. På Nobinas depå är stämningen hög och avslappnad.
Men i ett konferensrum råder febril aktivitet. Ett tiotal personer
planerar de sista detaljerna i den krisövning som när som helst drar igång.
TEXT Mats Janson Foto Sofia Brattwall
För att övningen ska vara så realistisk som
möjligt har man skapat en trovärdig olycksplats
komplett med tjock rök från räddningstjänstens
rökmaskiner och två medarbetare från Nobinas
garage i Kallhäll som spelar skadade servicemän.
Övningen minut för minut:
brandmännen om var det brinner, vilka som
är där inne och vilka faror det finns i form av
exempelvis gasbehållare.
10:38 Rökdykare tar sig in, räddar de instängda
och släcker branden.
10:50 Elden är nu helt släckt, faran är över och
medarbetarna återvänder till sina jobb.
beror naturligtvis på vilken utgångspunkt man har, men samhällshotande kriser kännetecknas av att
många människor drabbas eller att en händelse
får så stora konsekvenser att samhället och
dess centrala mekanismer slutar att fungera.
Några exempel på sådana händelser är mordet på
statsminister Olof Palme 1986, Estoniaolyckan
1994, tsunamin i SydostaRegeln är att om man sien 2004, stormen Gudrun
är det minsta osäker
2005 och svininfluensan
2009. Ur ett bussperspektiv
aktivera krisplanen!”
kan bussolyckan utanför
Arboga 2006 nämnas då nio personer omkom och
många skadades svårt.
Gemensamt för dessa händelser är att de var
oväntade, att de skapade osäkerhet (vad har
hänt? Hur omfattande är det?) och att de utgjorde
ett hot mot samhällets funktioner.
Alla organisationer ska ha beredskap och
rutiner för krisstöd. På Nobina samlar vi detta i
en krisplan. Och vi är tydliga med vad som är en
kris, eftersom vår krisplan ska aktiveras då, vid
händelser med:
a llvarligt skadade, dödsfall, allvarligt
sjukdomsfal­l
stora materiella skador
stora delar av trafiken ur spel
r isk att förtroende och varumärke skadas
allvarligt
stort massmedialt intresse
stort kemikalieutsläpp nära eller i vattendrag
Regeln är att om man är det minsta osäker – aktivera krisplanen! Det går alltid att backa om man
får in ny fakta som visar att händelsen inte var så
allvarlig som man först trodde. Däremot har man
förlorat mycket värdefull tid om man väntar med
att aktivera krisplanen för att man har underskattat faran.
10:15 Arbetet pågår som vanligt i servicehallen
och i verkstaden.
10:24 Under ett svetsarbete i servicehallen
fattar inredningen i en buss eld. Det tar även
eld i svetsarens byxor. Han chockas, skadar sig
och kan inte lämna platsen. En kollega på plats
chockas också och fastnar i sin buss som snabbt
fylls med rök.
10:28 Verkstadspersonal hör rop på hjälp och
upptäcker att servicehallen är rökfylld.
10:30 Larmet går och medarbetarna börjar
evakueras.
10:35 Alla utrymmen är nu genomsökta och all
personal utom de två instängda i servicehallen
är evakuerade.
Efter övningen sammanfattar trafikchef Eric
Steijer resultatet:
– Det viktigaste med sådana här övningar
är först och främst att man är beredd om det
skulle hända på riktigt. Nu vet vi hur vi reagerar
och har tänkt igenom situationen. Det ger oss
betydligt bättre förutsättningar att klara ett
skarpt läge. För det andra har vi nu kunnat se
vilka brister vi har, både i rutinerna och i vår
utrustning. Till exempel hördes inte larmsignalen på hela depån. Det ska vi självklart åtgärda.
Vissa utrymmen missade vi när vi letade efter
folk. Vi ska skapa rutiner för att det inte kan
hända igen. Vår kommunikation med CTL kan
också bli bättre. Sist men inte minst ska vi bli
ännu duktigare på att öva kriser av det här
slaget. Minst två övningar per år så att rutinerna
verkligen sitter.
I krisplanen beskrivs tydligt vad till exempel
förare, trafikledning, trafikchef och pressjour ska
göra i händelse av kris. Alla reagerar vi olika i en
krissituation och för att det ska vara lätt att göra
rätt ska alla förare ha fått en lathund för vad som
ska göras vid en olycka.
Hur vet vi då att krisberedskapen fungerar
som den är tänkt? Det är här krisövningarna
kommer in i bilden. Genom övningarna får vi veta
om något inte fungerar som det
ska och vi får chansen att rätta
till eventuella fel innan det blir
skarpt läge. Därför ställer vi
kravet att alla trafikområden
ska genomför minst två
krisövningar per år.
Trevlig sommar!
10:35 Nobinas centrala trafikledning har fått
larmet och information om vad som händer. De
ringer och varskor 112, trafikchef Eric Steijer,
pressjouren och huvudskyddsombudet.
10:36 En brandbil från Södertälje brandstation
anländer. Serviceledare Daniel Skinner upplyser
nummer 2 | 2013
Niklas Thorslund
säkerhetschef på Nobina
Har du frågor eller tips
till Niklas, hör av dig på
[email protected]
13
Kollegan
Familj & fordon först
Ludvika: Namir lärde sig reparera maskiner som tolvåring i ett krigshärjat Bagdad. Idag reparerar
han bussar på Nobina i Ludvika. Resan har varit lång och inte helt spikrak – men idag trivs han och
familjen bland Dalarnas sjöar och skogar. Text: Erik Bredhe Foto: Terje Johnsson
Bagdad var 2006 en stad i kaos. Osäker och oberäknelig. Men mitt i den trasiga staden försökte
Namir Abdulhassan Alwan och hans hustru
Aseel skapa ett liv tillsammans. Paret hade just
fått sitt första barn och Namir hade ett fint jobb
som byggnadsingenjör. Men situationen blev med
tiden ohållbar. Kärlek, en bra utbildning och
jobb – förutsättningar som på ytan verkar ideala
– ställs på ända i en stad där man tvingas vakta
varenda steg man tar.
– Vi försökte leva vårt liv där, men det gick till
slut inte. Det var för mycket problem. Terroristattacker och folk som dödades överallt. Det var
ingen plats att ha en familj, ingen stad för ett barn
att växa upp i, säger Namir.
Namir flydde till Sverige och hamnade på ett
flyktingläger i en liten by utanför Hedemora.
Resten av familjen kom sju månader senare. När
de fick uppehållstillstånd och man frågade om de
hade några preferenser om var de ville bosätta
sig hade de ingen aning. Eftersom familjen inte
kände någon i Sverige var de helt öppna för
förslag. Snart befann de sig i samhället Grängesberg utanför Ludvika. Efter svenskstudier – först
hemma med tv:n, tidningar och lexikon, via
försök att småprata i affären, till SFI – sökte han
så jobb på Nobina.
Ville jobba med en gång
– Det är klart att jag ville jobba som byggnads­
ingenjör, det är ju det jag är utbildad till. Men man
måste ha studerat svenska i tre år innan man får
Namir
Abdulhassan
Alwan
Ålder: 36 år.
Bor: Ludvika
Familj: Hustrun Aseel,
sonen Hussein och
dottern Emma.
Fritidsintressen:
­Umgås med familjen
så mycket han kan.
Bästa egenskap:
”Jag är väldigt bra på
att konstruera byggnader!”
jobba som byggnadsingenjör här. Och eftersom
jag ville jobba så snart jag bara kunde när jag
kom till Sverige sökte jag efter något annat. När
jag såg jobbet som bussförare hoppade jag på
direkt.
Namir hade kört buss i fyra år när jobbet som
mekaniker dök upp. Det passade honom perfekt.
Långt innan han påbörjat ingenjörsutbildningen
vid universitetet i Bagdad hade han närt ett
intresse för maskiner.
– Jag började reparera olika sorters maskiner
när jag var ungefär tolv år. Bilar, bussar, last­
bilar… allt möjligt! Jag var nyfiken av mig och
lagade saker gratis åt folk för att lära mig hur
maskiner fungerade. Och det fanns alltid mycket
att göra om man var intresserad av sånt. Kriget
gjorde att det var problem att importera reserv­
delar, så allting reparerades istället.
Olika regler
Att laga fordon och maskiner i Irak blev nyttiga
lektioner i mekanik. Vad som gjorde maskin­
trixandet än mer fantasieggande för en liten
pojke, var att reglerna kring att reparera fordon
ser lite annorlunda ut i Sverige och Irak.
– Det är så enkelt att bygga om saker i Irak.
Har man en bil som man vill byta en dieselmotor med manuell växellåda till en
bensinmotor med automatlåda är det
inga problem. Det är bara att göra
det och sedan registrera bilen.
Jag började
I Sverige är det lite hårdare
bestämmelser kring sånt där.
reparera olika
Båda ländernas lagar har såklart
sorters maskiner när jag
föroch nackdelar, men för mig
var ungefär tolv år.”
var det intressant att växa upp i
ett land där det var väldigt fritt att
bygga om fordon.
Efter fem år i Sverige blev familjen
svenska medborgare. Nyligen var de tillbaka i Bagdad, men även om de kunde konstatera
att det var mindre oroligheter i staden var det
fortfarande inte lugnt. Familjen trivs i Dalarna,
och Namir stormtrivs på jobbet.
– Det är fantastiskt. Och alla som jag arbetar
med är väldigt trevliga. Dessutom fungerar mina
arbetstider bra med att ha familj, eftersom jag
slutar tidigt och kan vara mycket med min familj.
På fritiden gör vi utflykter, på sommaren kanske
vi tar bilen och grillar eller badar någonstans. Jag
har provat att åka skidor en gång, men aldrig mer.
Jag förstod inte hur man svänger och åkte bara
rakt ner för backen! Nu åker jag bara stjärtlapp.
Det känns säkrare.
nummer 2 | 2013
14
HÅLLPLATS NOBINA
TV i bussen allt vanligare
Karlstads nya buss-tv-system installeras på samtliga
Karlstadsbuss 59 nya bussar, som tas i bruk den 1 juli. Buss-tv
kommer att innehålla både nyheter, sport, väder, lokala inslag
och trafikinformation. Systemet positionsstyr sändningarna
vilket betyder att man kan skräddarsy information och annonser
beroende på var bussen befinner sig.
Vad händer i ditt trafikområde?
Tipsa Access om lokala nyheter, aktiviteter och händelser.
Mejla till [email protected].
Du kan också tipsa Access via tipslådan på FIA.
En scen
med
Robert Gustafsson
spelades in i
bussen. Det ska
bli kul att se
filmen.”
Nyköping
Under Nobinadagen bjöd
alla depåer på grillad mat.
Dessutom kom Kalvin,
Skånemejeriernas maskot, och
bjöd barnen på chokladmjölk i
Hässleholm.
Nobinabuss långfilmsdebuterar
Till långfilmen Hundraåringen, med bland
andra Robert Gustafsson och Johan Rheborg i
rollerna, behövdes en buss och Nobina Sörmland
fick frågan om de kunde låna ut en.
Filmen som bygger på romanen Hundraåringen
som klev ut genom fönstret och försvann spelas in
i Munkedal, sex mil utanför Trollhättan. Men då
filmen ska utspela sig i Malmköping, 15 km norr om
Flen fick Risto Ala-kulju, bussförare i Nyköping,
uppdraget att köra bussen till och från Trollhättan
och jobba under filminspelningen.
– Det var ett kul uppdrag, men mycket väntan. Bussen var med i några scener. En scen med
Robert Gustafsson spelades in i bussen. Det ska bli
kul att se filmen, säger Risto Ala-kulju.
Planerat premiärdatum är 25 december 2013.
Helsingborg
Nobinas minsta
kontrakt
Den 33 meter långa turen mellan Stortorget
och Slottshagen i Helsingborgs centrum utnyttjas
dagligen av cirka tusen personer nu på sommaren. När den för några år sedan hotades av
nedläggning reste sig helsingborgarna upp och
protesterade.
– Vi har många stammisar som åker dagligen.
Framför allt föräldrar med barn som ska till
något av dagisen där uppe. Men också många
rollator- eller rullstolsbundna. Vi slänger käft i
30 sekunder. Man hinner aldrig bli osams, säger
Christer Wingh som är hissförare.
Den korta resan kostar tolv kronor för den
som betalar kontant. Den som har kort kommer
undan med 9 kronor och 60 öre.
– Vi är både glada och stolta över att ha fått
förtroendet att driva den här viktiga hissen, säger
Anders Ekelund, Nobinas trafikchef i Helsingborg.
nummer 2 | 2013
Skåne
klart vi ska ha En egen dag!
Under flera dagar i maj firade man Nobinadagen i Skåne, en ”högtidsdag” som mycket väl kan
sprida sig till resten av Sverige.
– Syftet med Nobinadagen är att visa upp våra
arbetsplatser för nära och kära, knyta nya och
bättre kontakter och visa hur det går till bakom
kulisserna. Kunderna får träffa sina förare och
ställa frågor, de får provsitta förarsätena och
äta god mat från grillen, förklarar Anna Malm,
affärs­utvecklare på Nobina i Ängelholm.
I Helsingborg fick man rita sin drömbuss och
en hel del bidrag kom in. Till Ängelholm kom
Kalvin, Skånemejeriernas maskot, som delade ut
chokladmjölk till barnen och höll i en tävling där
man kunde vinna platser i Nobinas och Skånetrafikens chartrade buss till Öppen Gård den 1
augusti.
Helsingborgs trafikmuseum kom till Helsingborg och Ängelholm och visade upp några av sina
fina veteranbussar. I Hässleholm bjöds det på en
provtitt i en av Nobinas fina Skåneexpressenbussar och god grillad mat. På varje depå kunde man
Linjen, som körts sedan 1909,
är en del av kollektivtrafiken
och kallas Terrasshissen. Den
hålls igång cirka 3 300 timmar
per år. Christer Wingh är
hissförare sedan sju år tillbaka
och gillar sitt jobb.
London
kollektiv konsert
Utblick
I Londons tunnelbana har man märkt upp speciella platser där artister
med särskilda tillstånd har rätt att uppträda. Förutom att det skapar en
trevligare atmosfär har inslaget lett till en ökad känsla av säkerhet i de
annars så trånga gångarna. Intresset är enormt både från artister och
publik. En idé att planka?
tävla om fina priser i Nobinatävlingen.
– Jag är supernöjd med dagen och jag hoppas
att jag får fortsätta att arrangera detta som ett årligt event. Målet är att vi ska införa Nobinadagen
på alla platser i Sverige där Nobina kör buss. För
det är väl klart att vi ska ha vår egen dag? säger
Anna Malm entusiastiskt.
Scheman för dagarna var:
Alla depåer bjöd på grillad mat och förare ställde upp
som guider på depåerna och i bussarna.
18 maj, Helsingborg Busspunkten
höll öppet kl:10:00-14:00
18 maj, Ängelholms depå höll öppet kl:11:00-15:00
18 maj, Hässleholms depå höll öppet kl:12:00-16:00
Södra Skåne bjöd på ponnyridning och hoppborg
25 maj, Malmös depå höll öppet 11:00-14:00
25 maj, Lunds depå höll öppet 11:00-14:00
1 juni, Landskronas depå höll öppet kl:10:00-14:00
Skaraborg
Hjärngympa
Den femte inspirationsdagen i samarbete med
Västtrafik har just ägt rum och fokus var Bemötande som gör skillnad. Föreläsaren Jenny Åkerman,
också känd som Hjärnladyn, höll i inspirationsdagens aktiviteter. I publiken fanns ett 40-tal förare
från Västra Götaland och även Västtrafiks VD,
Lars Backström. Deltagarna lärde sig massor om
hjärnan, fick göra kreativa och roliga minnesövningar samt öva sig på bemötande av olika typer av
människor – allt för att på ett ännu bättre sätt möta
medarbetare och resenärer.
3
4
Karusell?
15
VÅRT GARAGE: Lund
Vill du att ditt garage ska vara med i nästa nummer av Access?
För andra sommaren i rad satsar på Nobina
på Djurgårdsbussen, fina dubbeldäckare som
tar dig fram till Gröna Lund och Skansen på
Djurgården i Stockholm.
Kontakta redaktionen:
[email protected]
Läs mer på:
djurgardsbussen.se
Lund: Välkommen till Nobinas familjära
depå i centrala Lund! Här turas 117
förare om att köra garagets 49 lejongula
regionbussar. Affärsutvecklare Victoria
Zadenius tar oss med på husesyn
och presenterar oss även för
Nobinas samtliga personal- och
trafikplanerare för hela Skåne
Bakom kameran
som sitter här.
Thomas Palm
Trosa
Sveriges grönaste
förare
Nobinas satsning Den gröna resan fortsätter att sprida sig genom landet. I toppen av flest
gröna förare ligger Sörmland och då speciellt
trafikområde Trosa som vissa månader till och
med har haft 100 procent gröna förare.
Den gröna resan är en satsning från Nobina
som innebär att bussförarna ska lära sig att köra
mer miljövänligt. Förarna loggar in på en display
i bussen innan de kör iväg. Efter avslutat körpass kan de direkt se om de har kört grönt. Varje
månad sammanställs all data och förarna kan
se om de är gröna. Magnus Rabe är förare och
miljöcoach för bussgaraget i Trosa och är väldigt
stolt över de goda resultaten.
– Det är viktigt med miljöfrågor och har man
ett yrke där man bidrar till koldioxidutsläppen
så har man ett ansvar. Det är roligt att förarna är
så duktiga och de förtjänar allt beröm de kan få,
säger han.
Vad är det då som gör att det går så bra för er?
– Jag tror en stor del av framgångarna beror på
tävlingsinstinkten hos förarna. Vi sätter regelbundet upp resultat från de fem bästa förarna och
det skapar en tävlingsanda som ökar motivationen. Som miljöcoach är det också viktigt att man
skapar ett positivt arbetsklimat. Att man visar att
man tror på förarnas förmåga att lära sig att köra
grönt. Ge konstruktiv kritik på ett vänligt sätt, i
stället för att komma med pekpinnar.
Hur ser ni vilka som kör miljövänligt?
– I bussarna sitter en dator som räknar ut
hur mycket bränsle som går åt i onödan, den s.k.
överförbrukningen, och om man lyckas hålla sig
under 2,5 liter/100 km så är man en grön förare.
När föraren bromsar så slösas energi och då
lyser det rött på en display. Utmaningen är därför
att köra så att instrumenten inte visar rött. Om
nöden kräver att man måste bromsa så ska man
naturligtvis göra det. Säkerheten kommer alltid
först.
Magnus tips för
dig som vill bli
grön förare:
åll avståndet. Då
H
blir man inte överraskad och då räcker
det ofta med att
släppa på gaspedalen.
Rulla med släppt
gaspedal i nerförsbackar. När du inte
gasar är bränsleförbrukningen i princip
nere på noll.
Rulla fram till korsningar och hållplatser. Bromsa bara
sista biten.
Gör inga hetsiga
accelerationer och
onödiga inbromsningar i hög fart.
Håll jämn gas i
uppförsbackar.
Accelerera inte.
Undvik tomgångskörning.
Kör på så hög växel
som möjligt.
Måste man bromsa
i hög fart så ska man
naturligtvis göra det.
Säkerheten kommer
alltid först.
Depån är byggd
1992 och ligger
bara 300 meter från
centrala Lund.
Förare, Lund
Erica Polles är personalplanerare men planerar även
YKB-tider åt våra entusiastiska
förare.
Ola Beckman och Yvette
Colin är Lundadepåns två
gruppchefer. De är vår styrenhet och är med och sköter hela
depån och stöttar förarna i vått
och torrt.
– Nu ska det bli gott med
en kopp kaffe! Alen Dzinovic
har precis kommit tillbaka från
en förmiddagskörning på linje
166, som just nu är Skånes
mest beresta linje.
Välkomna till Lund! Maan AlIraki till vänster är en av Lunds
passare. Det betyder att han
hjälper förare, verkstaden och
trafikledningen med den dagliga
driften och hoppar in där det
behövs. Till höger har vi Baskim
Isa som också är passare.
Magnus Persson planerar
trafiken för Malmös stadsbussar och snart även för det nya
avtalet som är unikt för Malmö
Stad – nämligen Malmöexpressen som kör igång sommaren
2014.
Hur undviker man att se rött?
– Genom att planera sin körning. Det viktigaste är att hålla ordentligt avstånd till fordonet
framför för då har man tid att släppa på bromsen
och rulla fram. Ju högre fart man
har när man bromsar, desto
mer bränsle går åt i onödan
vilket ger mycket rött i
displayen. När vi startade med projektet i
februari 2012 så låg
vi på ett medelvärde av 2,0 liter/100
km i överförbrukning. Enligt de
senaste siffrorna
från januari i år så
är vi nu nere i 0,9
liter/100 km.
Stålmannen? Nej, det är
Patrik Ekstrand som meckar
med en Solarisbuss. Han delar
verkstaden med Nathalie
Dyberg som snart påbörjar
sitt pass.
Illustration: Aurora Kroon
Lundadepåns egna fotograf:
föraren Thomas Palm
nummer 2 | 2013
16
!
Å ANDRA SIDAN
Gör din röst hörd, tipsa Access på FIA
eller via [email protected]. Blir ditt
tips publicerat får du biobiljetter!
Kryssa och vinn
bio­biljetter!
Lös krysset och skicka in bildtexten till
[email protected] eller till
Åkesson & Curr­y, Sveavägen 62,
111 34 Stockholm
(märk kuverte­t ”Busskrysset”). Glöm inte att
bifoga namn, adress och telefonnummer.
Vi behöver ditt svar senast den 15 augusti 2013.
En lycklig vinnare får fyra biobiljetter!
Rätt svar på Busskrysset hittar du på FIA.
Grattis till Mikael Twilling, Skoghall, som
prickade in rätt svar i Busskrysset i förra numret
av Acces­s. Trevlig biokväll!
Fototävling
Därför älskar jag bussen
– Vinn en ipad!
I samband med nästa nummer av
Access kommer vi att publicera de
bästa bilderna på vår Flickr-sida.
Genom en öppen omröstning får alla
Access läsare vara med och rösta
fram en vinnare som publiceras i
Access nr 4 i december.
nummer 2 | 2013
Även detta år efterlyser Access bilder
från er bussommar. Bilderna kan vara
både inifrån en buss eller utomhus,
men det ska vara en buss med i bilden.
Årets tema är ”Därför älskar jag bussen” och
får tolkas hur som helst. Tävlingen är öppen för
samtliga anställda på Nobina och Swebus.
Välkommen att skicka in ditt bidrag med en kort
beskrivning om bilden och hur den stämmer ihop
med temat samt en kort text om dig själv. Skicka
till redaktionen på Access, senast den 15 september
2013. Vi tar emot papperskopior men helst bilder i
digitalt format, d.v.s. JPEG i minst 1MB och max
6MB filstorlek. Maila: [email protected].
Skriv ”Därför älskar jag bussen” i ämnesfältet.
Postadress:
Access
c/o Åkesson & Curry
Sveavägen 62
11134 Stockholm
Adress till vår Flickr-sida
med de bästa bilderna publiceras
i Access nummer 3.
1:a pris: En IPad från Apple.
2:a till 5:e pris: Fotocheckar hos Crimsons fotolabb så att du kan beställa canvastavlor av dina
favoritbilder.