Svenska Aktuarieföreningen Aktuariefunktionen och aktuariens roll
Transcription
Svenska Aktuarieföreningen Aktuariefunktionen och aktuariens roll
Svenska Aktuarieföreningen Aktuariefunktionen och aktuariens roll under Solvens II Antalet aktuarier och andra matematiker som arbetar med försäkringstekniska beräkningar och utredningar på de svenska försäkringsföretagen har ökat kraftigt under 2000-talet. Aktuariernas roll i bolagen är fortsatt viktig och omfattar numera även områden som riskmodellering och produktutveckling. Aktuarierna har av tradition en särställning på försäkringsföretagen och krav på att företaget ska ha en registrerad aktuarie har funnits sedan 1903 för livbolag och sedan 2000 på skadebolag. I det nya regelverk som nu växer fram under namnet Solvens II finns likaledes ett krav på en aktuariefunktion med tydligt specificerade arbetsuppgifter. De senare är mycket detaljerat beskrivna jämfört med dagens mer allmänna formuleringar och kan möjligen ses som ett utvidgat ansvar. Svenska Aktuarieföreningen (SAf) vill med detta dokument ge sin syn på aktuariernas och då i synnerhet aktuariefunktionens roll i Sverige under det framtida Solvens II-regelverket, vad gäller organisation och kompetenskrav. Aktuariefunktionens arbetsuppgifter diskuteras inte i detta sammanhang. 1. Dagens situation Kompetens En stor del av de som arbetar med försäkringsteknik på försäkringsföretagen kallas där aktuarier och många av dessa är medlemmar i SAf, som vid årsskiftet hade 422 fullt betalande medlemmar (exkl. pensionärer och hedersmedlemmar). Det bör dock observeras att yrkestiteln aktuarie inte är reglerad i lag eller på annat sätt särskilt väl definierad. Medlemskap i SAf är inte nödvändigt och inte heller alltid tillräckligt för att en person allmänt ska anses vara aktuarie. I praktiken kan man på vissa bolag använda namnet ”aktuarie” för merparten av anställda matematiker/matematiska statistiker, medan andra delvis använder titlar som ”analytiker” eller ”statistiker”. Ett röstberättigat eller diplomerat medlemskap i aktuarieföreningen anger för övrigt bara en persons kompetens i fråga om utbildning och inte personens arbetsuppgifter. I tidigare regler angav SAf som krav för röstberättigat medlemskap kunskaper i matematik och matematisk statistik motsvarande sammanlagt fem terminers studier inom en kandidatexamen. Under de senaste decennierna har man även infört diplomerat medlemskap vilket tillför explicita krav på kunskaper i främst försäkringsmatematik, men även i försäkringsekonomi, försäkringsjuridik och finansmatematik m.m. Samtidigt har också aktuarierollen förändrats och efterfrågan på aktuarie- Svenska aktuarieföreningen c/o Föreningshuset Virkesvägen 26 120 30 Stockholm Tel : 08-556 06 142 (8:30 – 12:00) E-post: [email protected] Web : www.aktuarieforeningen.se 1 kompetens inom försäkringsföretagen vidgats till områden utanför de mer traditionella försäkringstekniska. Chef(s)aktuarie / ansvarig aktuarie Det är bara en mindre del av dem som kallas aktuarier enligt ovan som berörs av Försäkringsrörelselagen FRL 5 kap. 14 §: ”I ett försäkringsföretag ska de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av en eller flera aktuarier med den insikt och erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet. När en aktuarie har utsetts eller frånträtt sin befattning, ska styrelsen eller den verkställande direktören genast anmäla detta för registrering. En sådan anmälan får också göras av aktuarien.” Finansinspektionen meddelar i föreskrifter (FFFS 2011:19) vilken kompetens en sådan person ska ha och kan också ge dispens från detta krav. I praktiken uppfylls FRL:s krav ofta genom registrering av endast en person, vilken på bolagen kallas chef(s)aktuarie, ansvarig aktuarie eller (på mindre bolag) bara aktuarie. Det finns dock inget hinder mot att ett försäkringsföretag anmäler fler än en chef(s)aktuarie i enlighet med FRL 5 kap. 14§. Även om det är ovanligt så förekommer det idag att det finns fler än en chef(s)aktuarie inom ett och samma försäkringsföretag. Notera att en chef(s)aktuarie idag ofta inte är chef över de andra aktuarierna på bolaget, utan har en mer oberoende ställning genom att vara direkt underställd VD och kanske ingå i ledningsgruppen. I de fall man organisatoriskt inte är direkt underställd VD, så kan chef(s)aktuarien ha mandat att direkt till VD eller styrelse anmäla frågor som är av stor dignitet såsom t ex att bolagets soliditet kan riskeras. 2. Situationen under Solvens II Organisation Enligt ramdirektivet så anges att fyra kontrollfunktioner skall finnas inom ett försäkringsföretag, varav aktuariefunktionen är en. En funktion är enligt ramdirektivet en kapacitet att utföra vissa uppgifter. Varken ramdirektivet, Solvens II-utredningen1, Draft implementing measures eller Draft Level 3 guidelines, System of governance, tar ställning till hur aktuariefunktionen ska organiseras. Det står med andra ord försäkringsföretagen fritt att organisera sig på det sätt man finner lämpligast, även vad gäller aktuariefunktionen, så länge dess funktion som kontrollinstans inte hindras. Det är även värt att notera att Solvens II-utredningen påpekar att företagen inte behöver använda beteckningen ”aktuariefunktionen.” SAf tycker att denna ordning är bra med tanke på de stora olikheterna som finns mellan försäkringsföretagen – det finns inte någon anledning att reglera hur aktuariefunktionen ska organiseras. 1 SOU 2011:68 Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension 2 Kompetenskrav SAf instämmer givetvis i Solvens II-utredningens uttalande om att ”den som ska utföra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha tillräckliga insikter och erfarenheter av funktionens uppgifter”. Men när det gäller kraven på aktuariefunktionens kompetens är det viktigt att reda ut hur man ska säkerställa detta. Utan ett formellt utbildningskrav försvåras bedömningen av vad som avses med ”tillräckliga insikter och erfarenheter av funktionens uppgifter” och det föreligger en uppenbar risk att den tenderar att bli godtycklig. Såsom förslaget till ny FRL, enligt Solvens II-utredningen, nu är framlagt ges det utrymme för att formulera ett utbildningskrav genom bemyndigandet att utfärda föreskrifter (4 Kap 39 § 4). Liksom Finansinspektionen i sitt Diskussionsunderlag 2012-09-24 angående nya föreskrifter anser vi att det räcker att ställa ett specifikt utbildningskrav på (minst) en person, vilken även bör registreras hos Finansinspektionen (idag registreras aktuarien hos Bolagsverket). Det är också bra om det fortsatt finns en möjlighet för Finansinspektionen att medge dispens från kraven. I praktiken innebär detta att man behåller dagens system med ansvarig aktuarie (i Finansinspektionens Diskussionsunderlag 201209-24 kallas denna för kvalificerad aktuarie). Utpekandet av ansvarig aktuarie tydliggör också ansvarigheten inom bolaget och ger Finansinspektionen en ingång till funktionen. Utöver den ansvariga aktuarien kan alltså fler personer ingå i aktuariefunktionen vilka ska ha ”tillräckliga insikter och erfarenheter av funktionens uppgifter”, men dessa behöver inte beröras av alla de formella kompetenskraven, dels eftersom kravet på en ansvarig aktuarie säkrar den formella kompetensen, dels för att bolaget ändå har frihet att välja att funktionen bara ska omfatta en person, varigenom ett krav på kompetens hos ytterligare personer inte har någon verkan. Förutom krav på formell kompetens vill SAf framhålla att den ansvarige aktuarien även måste ha integritet och uppvisa ett etiskt handlingssätt. Sammanfattningsvis anser vi att det är viktigt att det även i framtiden för varje försäkringsföretag finns en ansvarig aktuarie som är underställd kompetenskrav meddelade av Finansinspektionen och som ska registreras av samma myndighet. Det blir den ansvariga aktuarien som står till svars om Finansinspektionen, revisorer eller andra har frågor med aktuariell anknytning. Utföra respektive kontrollera beräkning av FTA I Level 3 Guidelines on the System of Governance, avsnitt 3.6.1, behandlas hur man ska hantera intressekonflikter och det fastslås att den som utför en beräkning av försäkringstekniska avsättningar (FTA) inte ska kontrollera sitt eget arbete. Det framgår samtidigt att beräkning och kontroll inte nödvändigtvis måste göras av oberoende delar av organisation. SAf anser att det kan finnas klara fördelar med att aktuariefunktionen är en integrerad del av affären för att upprätthålla hög kunskap om densamma, samtidigt som en självständig granskande aktuariefunktion behöver säkerställas. Det kan därmed anses att det är försäkringsföretagets val huruvida man organiserar aktuariefunktionen separat från den som beräknar eller inte, så länge man kan påvisa att kravet på självständig granskning är uppfyllt. (I små bolag bör man dessutom tillämpa proportionalitet vad gäller kravet på självständig granskning, som i praktiken kan vara svårt att uppnå när det bara finns en aktuarie med god kunskap om bolaget att tillgå.) 3 3. Solvensbalansräkningen respektive årsredovisningen Bestämmelserna om beräkning av Försäkringstekniska avsättningar i Solvens II-regelverkets olika delar avser endast Solvensbalansräkningen och påverkar inte redovisningen som följer ÅRFL och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Det bör dock noteras att bestämmelserna om aktuariens roll idag endast återfinns i FRL och inte i ÅRFL. Detta innebär att aktuariefunktionens roll under Solvens II att ”samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna” och då speciellt vad gäller de försäkringstekniska avsättningarna, även måste anses avse arbetet med årsredovisningen såväl som annan redovisning. Det bör noteras att detta kan tolkas som en skärpning av dagens krav på att ”de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av en eller flera aktuarier”. Den nya skrivningen tillsammans med resten av regelverket betonar mer aktuariernas operativa roll med FTA. Detta gäller således även för årsredovisningen. I de flesta bolag har troligen aktuarierna redan denna operativa roll, men Solvens II kan här medföra en reell förändring på vissa mindre bolag. 4. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser Svenska Aktuarieföreningen att det är bra att det står försäkringsföretagen fritt att organisera aktuariefunktionen på det sätt man finner lämpligt, inklusive frågan om dess eventuella oberoende gentemot affären; kompetenskrav liknande dagens kunskapskrav för diplomering ska ställas på en ansvarig aktuarie inom funktionen; man bör beakta att regelverket kring aktuariefunktionen även påverkar arbetet med externredovisningen, trots att denna i sig inte omfattas av Solvens II. Fastställt av styrelsen 2013-10-04 4