A B C D E
Transcription
A B C D E
Arbetsblad 3:1 Grundboken sid 75 Vika kuber 1 a) Figuren ska vikas till en kub. Vilken av kuberna blir det? b) Vilken av figurerna kan vikas till den här kuben? 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub? Klipp ut figurerna och vik efter kanterna, om du behöver. B A C D E © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:2 Grundboken sid 76, 90 Enhetsomvandlingar litersystemet 1 Skriv som liter a) b) liter c) liter liter 2 Skriv som deciliter a) b) dl c) dl dl Skriv som liter 3 a) 2 dl = liter b) 8 cl = liter c) 9 ml = liter 4 a) 3,5 dl = liter b) 15 cl = liter c) 50 ml = liter 5 a) 18 dl = liter b) 240 cl = liter c) 125 ml = liter Skriv som centiliter 6 a) 8 liter = cl b) 12 dl = cl c) 250 ml = cl 7 a) 0,5 liter = cl b) 8 dl = cl c) 60 ml = cl 8 a) 0,01 liter = cl b) 0,5 dl = cl c) 5 ml = cl a) 3 liter = ml b) 8 dl = ml c) 25 cl = ml 10 a) 0,2 liter = ml b) 0,4 dl = ml c) 5 cl = ml 11 a) 0,05 liter = ml b) 0,25 dl = ml c) 0,5 cl = ml Skriv som milliliter 9 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:3 Grundboken sid 77, 91 Enhetsbyten metersystemet 1 Skriv som kubikdecimeter. a) 2 000 cm3 = dm3 b) 5 000 cm3 = dm3 c) 500 cm3 = dm3 d) 0,75 liter = dm3 e) 2,4 liter = dm3 f) 1,25 liter = dm3 V = 1 dm · 1 dm · 1 dm = 1 dm3 V = 10 cm · 10 cm · 10 cm = 1 000 cm3 1 dm 10 cm 1 dm 10 cm 1 dm 10 cm 1 dm3 = 1 liter Skriv som kubikcentimeter. 2 a) 1 dm3 = cm3 b) 3 liter = cm3 3 a) 2,5 dm3 = cm3 b) 3,25 liter = cm3 4 a) 0,4 dm3 = cm3 b) 0,2 liter = cm3 Skriv som kubikcentimeter. 5 a) 2 ml = cm3 b) 8 liter = cm3 6 a) 5 ml = cm3 b) 1,5 liter = cm3 7 a) 25 ml = cm3 b) 0,3 liter = cm3 1 m3 = 1 000 dm3 = 1 000 liter Skriv som kubikdecimeter. 8 a) 2 m3 = dm3 b) 4,6 m3 = dm3 9 a) 0,1 m3 = dm3 b) 3,75 m3 = dm3 Skriv som kubikmeter. 10 a) 8 000 dm3 = m3 b) 250 liter = m3 11 a) 240 dm3 = m3 b) 25 liter = m3 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:4 Grundboken sid 94 Repetition av area och omkrets Beräkna omkrets och area av figurerna. Använd π ≈ 3. 1 a) (cm) (cm) b) 2,5 3 3 2 4 Omkrets: Omkrets: Area: Area: a) (cm) b) (cm) 10 5 4 10 6 3 3 16 Omkrets: Omkrets: Area: Area: a) (m) b) (m) 1 4 Omkrets: Omkrets: Area: Area: 4 a) 2 2 b) 3 (dm) (m) 1 2,5 1 3 1,5 4 Omkrets: Omkrets: Area: Area: © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:5 Grundboken sid 81, 94 Kroppars namn och volym Sätt namn på kropparna och räkna ut volymen. Använd π ≈ 3. 1 Namn: Volym: 2 Namn: Volym: 3 Namn: Volym: h = 2,5 dm B = 12 dm2 h B h = 6 cm B = 25 cm2 h B h = 5 cm B = 30 cm2 h B 4 Namn: Volym: 3 (cm) 4 6 5 Namn: Volym: 3 3 3 6 Namn: Volym: (cm) (cm) 10 4 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:6 Grundboken sid 95 Kroppars volym Beräkna volymen. Använd π ≈ 3. 1 a) h h = 3 dm B = 9 dm2 b) h B 2 h = 3 dm B = 9 dm2 B Volym: a) b) Volym: B h = 4 dm B = 12 dm2 h h = 4 dm B = 12 dm2 h B 3 Volym: a) (m) Volym: b) (m) 6 3 4 5 4 4 5 Volym: a) (cm) Volym: b) (cm) 6 10 12 4 Volym: Volym: © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:7 Räkna i ditt räknehäfte. Grundboken sid 83 Blandade volymer 1 Beräkna volymen och begränsningsarean. Använd π ≈ 3. a) b) c) (dm) (dm) (m) 5 8 4 3 2 5 4 6 11 13 12 Beräkna volymen a) b) c) (m) (cm) 4,5 6 3 5 4,5 3 9,0 6 3 3 3 4,5 Beräkna hur hög figuren ska vara för att rymma 1 liter. a) b) (cm) (cm) 15 12 (cm) c) 12 12 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:8 Grundboken sid 85 Längdskala, areaskala och volymskala 1 Fyll i tabellen. 5 cm 8 cm 10 cm Skala Längd (cm) Bredd (cm) 1:1 10 8 Basytans area (cm2) Höjd (cm) Volym (cm3) Volym (dm3) 5 1:2 2:1 1:5 5:1 1:10 10:1 1:100 2 Fyll i tabellen. Längdskala 1:1 Areaskala Volymskala 1:1 1:2 2:1 1:5 5:1 1:10 10:1 1:100 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:9 Grundboken sid 87 Likformighet A 1 B C D a) Vilka av figurerna är likformiga? b) Varför är de likformiga? A B C D 2 a) Vilka av figurerna är likformiga? b) Varför är de likformiga? C A 3 B D a) Vilka av figurerna är likformiga? b) Varför är de likformiga? 4 Rektanglarna är likformiga. Hur långa är sidorna x och y? a) 3 b) 2 4 9 y 2 x 5 3 Trianglarna är likformiga. Hur långa är sidorna x och y? a) b) 9 11,25 7,5 y 4 12 x 6 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:10 Grundboken sid 96 Mer om likformighet 1 Trianglarna är likformiga. Vilka sidor motsvarar varandra? a) b b) e c d b c f e d a f a 2 F Vilka av trianglarna är likformiga? A B 42° 116° D 11° 135° 116° 84° 22° 84° C 46° 23° 28° E H 42° 50° 142° 27° G 3 Trianglarna är likformiga. Beräkna sidan som är markerad med x. 4,0 a) (dm) b) (dm) x 5,0 15 20 4,0 9,0 10 x c) (dm) d) 9,0 (m) x 10 8 10 x 6 12 © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:11 Grundboken sid 99 Sex bollar i en förpackning Sex tennisbollar ska förpackas i fyra olika förpackningar. En boll har diametern 2r. 1 Skriv ett uttryck för volymen av de sex bollarna. 2 a) Ange ett uttryck för de olika förpackningarnas volymer. b) Beräkna hur stor andel av de olika förpackningarnas volymer som de sex bollarna utgör. c) Ange ett uttryck för de olika förpackningarnas begränsningsareor. A Förpackning 1, rätblock. B Förpackning 2, rätblock. 12r 2r 2r 4r 6r 2r a) a) b) b) c) c) C Förpackning 3, cylinder. D Förpackning 4, prisma med bottenytan i form av en liksidig triangel. 12r 2r 8r 2r a) a) b) b) c) c) © 9, Bonnier Utbildning och författarna Arbetsblad 3:12 Räkna i ditt räknehäfte. Grundboken sid 101 Problemlösning 1 Bilden föreställer rör i olika storlekar. Figur A består av ett stort rör, figur B består av två mellanstora rör och figur C består av tre mindre rör. I rören rinner vatten. a) Var rymmer det mest vatten, är det röret i figur A, i de två rören i figur B eller i de tre rören i figur C? A B 8 cm 6 cm C 4 cm b) Hur mycket vatten rinner det genom de olika rören på en timme om vattnet rinner med hastigheten 1 m/s? 2 Bilden föreställer en skulptur som kallas Halv sfär runt två axlar. Låt radien vara r och skriv ett uttryck för a) volymen b) arean av de ”runda” ytorna c) arean av de ”platta” ytorna d) den totala begränsningsarean 3 Bilden visar en geometrisk kropp som kallas torus. Den har samma form som en badring. De två uttrycken 2π2ab2 och 4π2ab beskriver torusen. Ett av uttrycken beskriver volymen och det andra uttrycket beskriver begränsningsarean. b a a) Förklara och motivera vilket uttryck som beskriver vad. b) Vilket uttryck är bäst att användas om man vill beskriva den mängd färg som går åt för att måla badringen? c) Vad händer med volymen om 1. a fördubblas men b är samma? 2. b fördubblas men a är samma? © 9, Bonnier Utbildning och författarna