Konkurrensverket varnar för fallgropar i franchiseavtalet
Transcription
Konkurrensverket varnar för fallgropar i franchiseavtalet
Konkurrensverket varnar för fallgropar i franchiseavtalet Är innehållet i franchiseavtalen lagligt? Reitan och Make Up Store är två stora varumärken som under 2000-talet har brutit mot konkurrenslagstiftningen och först rättat sig efter att Konkurrensverket har inlett en utredning. "Det viktiga för franchisetagarna att förstå är att de har en skyldighet att säga nej om franchisegivaren försöker styra deras priser på ett otillåtet sätt", fastslår Trine Osen Bergqvist på Konkurrensverket. Konkurrensverkets uppgift är varken liten eller enkel. Myndigheten skall säkerställa att det råder en fungerande konkurrens i Sverige, med målet att säkerställa välfärd för konsumenterna genom väl fungerande marknader. På ren svenska betyder det att företag skall konkurrera för att det i slutändan skall bli så bra som möjligt för alla konsumenter. Tre områden Inom franchisevärlden förekommer Konkurrensverket mest inom tre områden – prisstyrning, förvärv och karteller. En kartell uppstår när två eller fler konkurrenter har ett samarbete som går ut på att begränsa konkurrensen mellan företagen, till exempel genom marknadsdelning eller gemensamt fastställda priser. Till exempel så fälldes flera av drivmedelsbolagen i början av 2000-talet för otillåtet samarbete kring rabatter. Konkurrensverket prövar också företagskoncentrationer, det vill säga när två eller fler företag slås samman. Konkurrensverket kan ingripa mot koncentrationen om denna leder till väsentligt minskat konkurrenstryck, till exempel om det nya företaget får en alltför dominerande ställning på marknaden. Ett sådant aktuellt exempel kan vi hitta inom mäklar- världen där Konkurrensverket har ingripit för att stoppa Swedbank Fastighetsbyråns köp av Svensk Fastighetsförmedling, vilket har lett till pågående process i domstol. Företagssamarbeten Samarbeten mellan företag som arbetar i samma handelsled, exempelvis som Apple och Samsung, kan beskrivas som horisontella (vågräta) avtal. Trine Osen Bergqvist är biträdande enhetschef på enheten för missbruk och vertikala avtal, en enhet på Konkurrensverket som har ansvar för tillsynen av vertikala (lodräta) avtal. Det innebär avtal mellan företag i olika handelsled, exempelvis leverantörsavtal, återförsäljaravtal och franchiseavtal. Reitan i blåsväder Gällande prisstyrning var Reitan (som företräder Pressbyrån och 7-Eleven) i blåsväder redan 2006. I franchisesystemet så var franchisetagarna tvungna att använda kassasystemet Store Point och priserna i systemet kunde endast ändras av Reitan. Om franchisetagarna skulle ändra priserna var de tvungna att tillhandahålla en parallell prislista vid sidan av kassasystemet. Dessutom hämtades alla pris- uppgifter till hyllkantsetiketter från Store Point, vilket gjorde att franchisetagarna i så fall var tvungna att manuellt prismärka samtliga varor där man önskade avvikande priser gentemot de som Reitan hade satt. Konkurrensverket bedömde att detta utgjorde otillåten vertikal prisstyrning. – Både Reitan och Make Up Store, har haft utredningar riktade emot sig. I båda fallen ledde det fram till att företagen gjorde frivilliga åtaganden att rätta till de problem som vi påtalade, berättar Trine. Oklara gränser För den enskilde handlaren är det naturligtvis svårt att veta vad som gäller för att hålla sig på rätt sida av lagen, vilket är viktigt. I ett franchiseavtal så finns det två parter, och oavsett om givaren har varit den som styrt priset så är båda parterna medskyldiga ifall det visar sig att man har tillämpat en prispolicy som varit i strid med konkurrenslagstiftningen. Gränserna för om man kan anses ha tillämpat otillåten prisstyrning är inte heller glasklar: – Man kan komma överens om ett högsta försäljningspris, så kallade maxpriser. Däremot är det som en utgångspunkt inte tillåtet att sätta ett fast eller lägsta pris för en viss vara i ett franchisesystem. I gråzonen ligger rekommenderade priser. Det är tillåtet att rekommendera ett visst pris, förutsatt att det rekommenderade priset inte genom morot eller piska från någon av parterna får karaktären av ett fast eller lägsta pris, förklarar Trine. Svår balansgång Detta innebär en svår balansgång för franchisetagare. I de allra flesta franchisesystemen så finns det just ett rekommenderat pris i avtalet, och i vissa fall finns det regleringar även i handbok eller manual. Enligt konkurrenslagstiftningen är utgångspunkten att varje företag ska ha rätten och möjligheten att sätta ett så lågt pris som företaget önskar. Konsumentnyttan styr. Handen på hjärtat, det är dock få franchisetagare som i ett läge där franchisegivaren sätter ett rekommenderat pris avviker från det priset. – Ifall en franchisekedja tillämpar otillåten vertikal prisstyrning så kan vi hålla både franchisegivare och franchisetagare ansvariga, Trine Osen Bergqvist, jurist på Konkurrensverket. – 8 – även om de fasta priserna införs på franchisegivarens initiativ. De båda anses ha medverkat till överträdelsen. Men Konkurrensverket kan välja att gå endast på leverantören eller franchisegivaren om denna bedöms ha varit drivande. Precis som vid kartellbildning kan företag dessutom få eftergift från konkurrensskadeavgift om franchisetagaren är den som först anmäler överträdelsen till Konkurrensverket. Anmälning kan också göras anonymt om man är rädd för att den skall skada relationen med franchisegivaren, säger Trine. Det finns muskler Konkurrensverket har kraftfulla verktyg för att utreda överträdelser av konkurrenslagen. Om det finns misstanke om en allvarlig överträdelse kan Konkurrensverket välja att utföra en så kallad gryningsräd. Det innebär att man gör ett oanmält besök hos företaget eller företagen. Tillvägagångssättet har använts vid vertikala prisstyrningsfall i andra länder. Vid en gryningsräd kan interna dokument kopieras och datorer speglas. Konkurrensverket kan också kalla personer till förhör och läsa upp från förhörsutskrifterna om vittnet ger en avvikande förklaring vid en eventuell domstolsförhandling. Konkurrensverket kan alltså kalla franchisetagare och franchisegivare till förhör och ställa frågor om den faktiska tillämpningen av franchiseavtalet. – Det viktiga för franchisetagarna att förstå är att de har en skyldighet att säga nej om franchisegivaren försöker styra deras priser på ett otillåtet sätt, fastslår Trine. Inga småfall I vissa fall kan effekterna av en vertikal prisstyrning dock vara för små för att Konkurrensverket ska prioritera att ingripa mot denna. Konkurrensverket har nyligen beslutat att inte ingripa i ett fall där en tillverkare av proteinpulverprodukter tillämpade tvingande lägstapriser Franchise Focus på besök hos konkurrensverket. gentemot sina återförsäljare. – När Konkurrensverket tar ställning till om ett ärende ska prioriteras för vidare utredning beaktar verket bland annat skada på konkurrensen och för konsumenterna. Beroende på omständigheterna i det aktuella fallet var sannolikheten att prisstyrningen skulle leda till någon mer betydande skada på konkurrensen och konsumenterna inte tillräckligt stor för att Konkurrensverket skulle prioritera fortsatt utredning. Konkurrensverket gjorde alltså ingen rättslig bedömning av frågan beträffande om prisstyrningen stred mot konkurrenslagen, säger Trine. Försäljning via internet En annan väldigt vanlig avtalskonstruktion i franchiseavtal är att franchisegivaren delar ut försäljningsområden, men samtidigt reserverar ett område helt till sig själv – det digitala området. Franchisetagare förbjuds helt sonika att ha någon form av försäljning på nätet. Det är tveksamt om detta är lagligt enligt Trine. – Man får avdela områden i ett franchisesystem, men man får som en utgångspunkt inte förhindra passiv försäljning. Förbud mot passiv försäljning anses enligt EU:s konkurrensrätt som en särskilt allvarlig konkurrensbegränsning. Passiv försäljning, det är om någon kommer till din butik eller din webbsida och vill köpa något, förklarar Trine. Passiv försäljning alltid tillåten Detta skall därmed särskiljas från aktiv försäljning, där en franchisetagare aktivt bearbetar kunder i en annan franchisetagares område. Passiv försäljning, skall i princip alltid vara tilllåtet och får inte förhandlas bort av franchisegivaren. – Det kan vara förbjudet för en franchisegivare att förbjuda en franchisetagare att inneha och sälja från sin webbsida. Europeiska kommissionen har i riktlinjer som är vägledande även i svensk rätt fastslagit att varje återförsäljare i princip måste tillåtas ha en webbplats för att sälja produkter. En webbsida är ju i regel en form av passiv försäljning eftersom det är ett berättigat sätt att ge kunderna möjlighet att nå återförsäljarna. Man får inte förhindra någon från att kunna besöka en webbplats, och man får inte kräva automatiska omdirigeringar. Att ha sådana begränsningar i möjligheten till passiv försäljning anses som en särskilt allvarlig konkurrensbegränsning som inte omfattas av EU:s gruppundantag för vertikala avtal, framhärdar Trine. Konkurrensklausulen En annan vanlig fråga som dyker upp i franchisetagarnas verksamhet är konkurrensklausulen. Det är mer regel än undantag att dessa finns i franchiseavtalen, och de innebär i de allra flesta fall en konkurrensbegränsning på ett år. Det brukar därefter variera beroende på franchisesystem. Vissa har en tydlig geografisk begränsning, exempelvis till den lokal varifrån man bedrivit verksamheten, medan andra klausuler är globala. I vissa system, där franchisetagarna är yrkesspecialister (exempelvis optiker, jurister eller läkare) så kan en alltför omfattande konkurrensklausul innebära ett rent yrkesförbud. – Konkurrensklausuler som löper efter det att franchiseavtalet har löpt ut omfattas inte av gruppundantag med mindre klausulen begränsas till ett år och är nödvändig för att skydda know-how som franchisegivaren har överfört till franchisetagaren. För att omfattas av gruppundantag måste klausulen också begränsa sig till det försäljningsställe varifrån franchisetagaren har bedrivit sin verksamhet under avtalsperioden. Till skillnad från vertikal prisstyrning och förbud mot passiv försäljning är konkurrensklausuler dock ingen så kalllad ”särskilt allvarlig begränsning”. Bara för att de inte omfattas av gruppundantag kan man alltså inte utgå ifrån att de strider mot konkurrenslagen. Man måste göra en individuell bedömning av den enskilda klausulen för att avgöra om den är otillåten. Generellt kan sägas att ju längre konkurrensklausuler, desto mer know-how måste franchisegivaren ha överfört till franchisetagaren för att klausulen ska vara tillåten. En långvarig konkurrensklausul i ett system där det inte har överförts mycket know-how kan strida mot konkurrenslagen, menar Trine. Från Sveriges Franchisetagares sida känner vi att flera av de exempel som beskrivits ovan är relevanta och där det mycket väl kan behöva klargöras en med praxis. Denna kan exemepelvis skapas genom att det riktas en anmälan mot en klausul eller en prisstyrning i något system. Alla parter behöver veta vad som gäller på marknaden, och vi vet att våra medlemmar vill agera enligt lagen. Love von Gertten, Ombudsman