Svensk tränarskapsforskning - Referenslista

Comments

Transcription

Svensk tränarskapsforskning - Referenslista
(Senast uppdaterad den 1/4 2015)
Svensk tränarskapsforskning - Referenslista
Syfte med detta dokument är att samla referenser till svensk forskning som på ett eller annat
sätt behandlar tränare och/eller tränarskap. Saknar du någon studie så skicka referensen med
mejl till [email protected] så att listan kan bli så komplett som möjligt. Studentarbeten (C/D-uppsatser) är inte inkluderade.
1. Annerstedt, C (2006). Framgångsrikt ledarskap inom elitidrott. IPD rapporter
idrottsvetenskap. Göteborgs universitet.
2. Annerstedt, C., & Lindgren, E. C. (2014). Caring as an important foundation in
coaching for social sustainability: a case study of a successful Swedish coach inhighperformance sport. Reflective Practice, 15(1), 27-39.
3. Carlsson, A., & Lundqvist, C. (2014). The coaching behavior scale for sport (CBS‐S):
A psychometric evaluation of the Swedish version. Scandinavian journal of medicine
& science in sports. doi: 10.1111/sms.12359
4. Eriksson, S. (1982) Från lekledarkurs till studieförbund. Svensk idrottsledarutbildning
i riks- och Göteborgshistoriskt perspektiv. Mölndal: Pedagogiska institutionen,
Göteborgs universitet
5. Eriksson, S. (1985). Idrottens ledarutbildning. Historik och nulägesanalyser. Mölndal:
Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
6. Eriksson, S. (1986). Idrottsföreningar och tränarutbildningen. Idrottspedagogiska
rapporter nr 21. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
7. Eriksson, S. (1987). Tränaren. Idrottspedagogiska rapporter nr 25. Göteborg.
Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
8. Eriksson, S. (1988). Idrottsrörelsens gräsrotsnivå? - Idrottsutövarna och tränarna.
Idrottspedagogiska rapporter nr 28. Göteborg. Pedagogiska institutionen, Göteborgs
universitet.
9. Eriksson, S. (1989). Tränarskap Idrottspedagogiska rapporter nr 31. Göteborg.
Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
10. Eriksson, S (1989). Idrottsledarna: igår – idag – imorgon? Idrottspedagogiska
rapporter nr 33. Göteborg. Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
11. Eriksson, S. (2006). Vägen till elittränarskap? Stockholm; Sveriges riksidrottsförbund.
FoU-rapport 2006:7.
12. Fahlström, P. G. (2001): Ishockeycoacher. En studie om rekrytering, arbete och
ledarstil. Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitet.
13. Fahlström, P. G. (2006). På jakt efter de svenska idrottscoacherna. Ett
forskningsprojekt som studerar svenska idrottscoacher. Svensk Idrottsforskning, 4, 14.
14. Fahlström, P.G., Glemne, M., Hageskog, C.A., Kenttä, G., Linnér, S. (2013).
Friidrottens elitcoacher om sin egen kompetens. Svensk Idrottsforskning, 2, 27-31.
15. Ferner, J., & Kenttä, G. (2010). Mental press på fotbollstränare - en undersökning av
elitfotbollstränares användande av idrottspsykologiska färdigheter i samband med
match. I: M. Lindwall & U. Johnson (Red.), SIPF årsbok 2010 (pp. 20-35).
Stockholm, Andrén & Holm.
16. Glemne, M., Fahlström, P.G., Hageskog, C.A., Kenttä, G., Linnér, S. (2011). London
calling – ett exempel på samverkan mellan akademi och elitidrott. Svensk
Idrottsforskning, 3, 29-33.
17. Hageskog, C.A., Kenttä, G., Fahlström, P.G., Glemne, M., & Linnér, S. (2013).
Kompetens hos coachen i mästerskap. Svensk Idrottsforskning, 3, 44-47.
18. Hassmén P., Kenttä, G., & Gustafsson, H. (2009). Ta hand om coachen. I: P.
Hassmén., G. Kenttä., & H. Gustafsson. Idrottspsykologi – från teori till praktik en
introduktion (pp. 39-53). SISU idrottsböcker.
19. Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet. Om
ledarskap och lärprocesser i barnfotbollen. Luleå: Luleå Tekniska Universitet
20. Hertting, K. (2010). Leading with pedagogical tact: a challenge in children's sports in
Sweden. Sport Science Review. 19 (1-2), 127-148
21. Hjälm, S., Kenttä, G., Hassmén, P., & Gustafsson, H. (2007). Burnout among elite
soccer coaches. Journal of Sport Behavior, 4, 415-427.
22. Hofmann, A, Sinning, S, Shelton, C, Lindgren, E-C & Barker-Ruchti, N (2014).
“Football is like chess – you need to think a lot”: Women in a men’s sphere. National
female football coaches and their way to the top. International Journal of Physical
Education : A Review Publication, 4, 20-31.
23. Isberg, L (1991). Framgångsrik eller misslyckad. En studie av en elittränares situation.
Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i
Uppsala, 97.
24. Isberg, L. (1992). Varför slutade det så illa? En analys av elittränares arbetsvillkor.
Pedagogisk forskning i Uppsala nr 105.
25. Isberg, L. (1997) Väsentligheter eller Floskler. Coachingens betydelse i lagspel.
Forskning-Institutionen för Idrott och Hälsa, Örebro Högskola, 1.
26. Isberg, L. (2001). Supercoach på Internationell Toppnivå i fotboll. En kunskapsanalys.
Forskning-Institutionen för Idrott och Hälsa, Örebro Universitet, 1.
27. Isberg, L. (2003) Vad utmärker den framgångsrike lagspelscoachen? Svensk
Idrottsforskning. (3), 24-29.
28. Isberg, L. (2004). Supercoach i National Hockey. Forskning-Institutionen för Idrott
och Hälsa, Örebro Universitet, 2004:1.
29. Ivarsson, A., Stenling, A., Fallby, J., Johnson, U., Borg, E., & Johansson, G. (2015).
The predictive ability of the talent development environment on youth elite football
players' well-being: A person-centered approach. Psychology of Sport and Exercise,
16, 15-23. doi:10.1016/j.psychsport.2014.09.006
30. Johansson, S. & Kenttä, G. (2013). Dags att prata om sex i elitidrotten. Svensk
Idrottsforskning, 2, 15-18.
31. Kenttä, G. (2011). Vem bryr sig om coachen? Svensk Idrottsforskning, 2, 31-33.
32. Lindgren, E. C., Patriksson, G., & Fridlund, B. (2002). Empowering young female
athletes through a self-strengthening programme: A qualitative analysis. European
Physical Education Review, 8(3), 230-248.
33. Lundkvist, E. (2015). Side effects of being tired: Burnout among Swedish sport
coaches (Doctoral thesis, Department of Psychology, Umeå University, Umeå,
Sweden). Can be retrieved from: http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=21&af=%5B%5D&searchTy
pe=LIST_LATEST&query=&language=en&pid=diva2%3A780599&aq=%5B%5B%
5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&n
oOfRows=50&dswid=-2132
34. Lundkvist, E., Gustafsson, H., Hjälm, S., & Hassmén, P. (2012). An interpretative
phenomenological analysis of burnout and recovery in elite soccer coaches.
Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 4, 400-419.
doi:10.1080/2159676X.2012.693526
35. Lundkvist, E., Stenling, A., Gustafsson, H., & Hassmén, P. (2014). How to measure
coach burnout: An evaluation of three burnout measures. Measurement in Physical
Education and Exercise Science, 18, 209–226. doi:10.1080/1091367X.2014.925455
36. Raedeke, T.D., & Kenttä, G. (2013). Coach burnout. In: P. Potrac., W. Gilbert., & J.
Denison (Eds.), Routledge handbook of sports coaching (pp. 424-435). London,
England: Routledge, Taylor & Francis Group.
37. Redelius, K. (2002). Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och
fostran. Stockholm: HLS förlag.
38. Redelius, K. (1995) Idrott, kvinnor och ledarskap (s. 123-145), i Aktuell
beteendevetenskaplig idrottsforskning, SVEBI’s Årsbok, Patriksson, G. (Red.).
39. Redelius, K. (1997) Idrottsledare som fostrare Svensk Idrottsforskning, 6(3): 49-53.
40. Redelius, K. (2000) Från vilka sociala skikt rekryteras idrottsledare för barn och
ungdomar? (s.163-176), Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning, SVEBI:s
Årsbok, Patriksson, G. (Red.).
41. Redelius, K. (2002) Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och
fostran. (Diss.) Stockholm: HLS Förlag.
42. Redelius, K. (2004) Att vara ung idrottsledare. Reflektioner över
Riksidrottsförbundets satsning på att rekrytera fler unga ledare (s.116-131), i Aktuell
beteendevetenskaplig idrottsforskning, SVEBI:s Årsbok, Patriksson, G. (red.).
43. Redelius, K., Auberger, G. & Bürger Bäckström, C. (2004) Ung ledare sökes. En
studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga ledare, Stockholm: SISU
Idrottsutbildarna, Idrottshögskolan, Riksidrottsförbundet, (67 s.).
44. Redelius, K. (2007) Idrottsledarskap – ett lyft för ungdomar, Skriftserie för projektet
Idrottens ideella ledare, Stockholm: Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna.
45. Redelius, K. (2007) Swedish sport leaders: Their view on sport, children and
education (p. 87-93), i Eichberg, H., Kosiewicz, J. & Obodynski (Eds.) Sport for all as
a form of education, Podkarpackie Scientific society of Physical Culture in Rzeszów:
University of Rzeszòw.
46. Redelius, K. & Thedin Jakobsson, B. & (2007) Idrottsledare som dörröppnare:
Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang, Handslagsrapport 2007:19,
Stockholm: Riksidrottsförbundet (32 s.).
47. Redelius, K. (2011) Idrottsledarna och barnkonventionen: Om idrottande barns
rättigheter, Idrottslyftet FoU 2011:1, Stockholm: Riksidrottsförbundet (25 s.).
48. Redelius, K. (2012) Ledare osäkra om barns rättigheter, Svensk Idrottsforskning,
21(1): 14-18.
49. Rylander, P. (2012). Why Follow Leaders? – Coaches’ Social Power in Team Sports,
The Swedish Journal of Sport Research, 1, 107-133.
50. Rylander, P. (2014). Tränares makt över spelare I lagidrotter – sett ur French &
Ravens maktbasteori. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
http://hdl.handle.net/2077/36884
51. Rylander, P (2015). Coaches’ Bases of Power: Developing some initial knowledge of
athletes’ compliance with coaches in team sports. Journal of Applied Sport
Psychology, 1, 110-121.
52. Stenling, A. (2013). Träningsaktiviteter och fotbollstränares beteenden på ungdomsoch juniorelitnivå: Hur, varför och är vi på rätt väg? Årsbok: Svensk
Idrottspsykologisk Förening, 60-92.
53. Stenling, A., Lindwall, M., & Hassmén, P. (2015). Changes in perceived autonomy
support, need satisfaction, motivation, and well-being in young elite athletes. Sport,
Exercise, and Performance Psychology, 1, 50-61. doi:10.1037/spy0000027
54. Stenling, A., & Tafvelin, S. (2014). Transformational leadership and well-being in
sports: The mediating role of need satisfaction. Journal of Applied Sport Psychology,
26, 182-196. doi:10.1080/10413200.2013.819392
55. Svensson, D. (2014). 'Changing tracks? The battle between natural and scientific
training in Swedish cross-country skiing, 1948-1972.', i Idrott, historia och samhälle,
12-41. (Svenska idrottshistoriska föreningen).
56. Svensson, D. (2013). 'How Much Sport is there in Sport Physiology? Practice and
Ideas in the Stockholm School of Physiology at GCI, 1941–1969' in The International
Journal of the History of Sport, 30 (8), 892-913.
57. Svensson, D., & Sörlin, S. (2013). 'Rationell träning: GCI:s fysiologiska forskning i
möte med samhälle och idrott'. I H. Bolling och L. Yttergren (red.) 200 år av
kroppsbildning: Gymnastiska Centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan 18132013 (2013, Gymnastik- och idrottshögskolan), 187-217.
58. Svensson, D., & Sörlin, S. (2015). 'Science, Sport et Environnement : le
développement des techniques d'entraînement en altitude depuis 1945' in La médecine
au chevet du mouvement (1945-2015), Editions Glyphe, 2015.
59. Thedin Jakobsson, B. & Redelius, K. (2007) Idrottsledare som dörröppnare, Svensk
Idrottsforskning, 16(3-4): 74-77.
60. Yttergren, L. (2012). Träna är livet: träning, utbildning och vetenskap i svensk
friidrott, 1880-1995 Malmö: idrottsforum.org.