Våga Visa rapport Trappgränd 2015

Trappgränds Montessoriförskola
Danderyds kommun
Gunilla Biehl Nacka kommun
Kristina Laestander Roos Nacka kommun
Vecka 19-20 2015
Innehållsförteckning
VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3
FAKTADEL _____________________________________________________________ 4
Fakta om enheten ____________________________________________________________________ 4
Statistik ____________________________________________________________________________ 4
Organisation /Ledning_________________________________________________________________ 4
OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________ 4
SAMMANFATTNING ____________________________________________________ 5
Sammanfattande slutsats _______________________________________________________________ 5
Starka sidor _________________________________________________________________________ 5
Förbättringsområden _________________________________________________________________ 5
MÅLOMRÅDEN ________________________________________________________ 6
Normer och värden ___________________________________________________________________ 6
Utveckling och lärande ________________________________________________________________ 7
Ansvar och inflytande för barn _________________________________________________________ 11
Förskolechefens ansvar _______________________________________________________________ 13
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________ 15
REFERENSER _________________________________________________________ 16
2
20150602
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö,
Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.
Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera
verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala
observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och
gymnasieskolor.
VÅGA VISA:
 baseras på läroplaner för förskola och skola
 utgår från ett barn- och elevperspektiv
 stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
 jämför kommunernas förskolor och skolor
 sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling
Observationer inom Våga Visa
Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk
högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun.
Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden:
 Normer och värden
 Utveckling och lärande
 Ansvar och inflytande för barn
 Förskolechefens ansvar
Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat
inom målområden, baserat på
 Observationer i verksamheten
 Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn
 Förskolans styrdokument
Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade
observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda
frågeställningar.
Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa
3
20150602
FAKTADEL
Fakta om enheten
Förskolan/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Avdelningar
Tillagningskök eller catering
Har förskolan någon
profilering?
Typ av demografiskt
upptagningsområde
Trappgränds montessoriförskola
kommunal
3
Tillagningskök
Montessoripedagogik
Villaområde
Statistik
Antal barn:
Antal pedagogisk personal
(heltidstjänster/årsarbetare)
Antal barn/årsarbetare
Antal personal med
förskollärarexamen (åa)
Förskolechef (åa)
Övrig ledning (åa)
60
11,37 (inkl förstärkningstimmar för BIBS-barn f n 4 st)
5,27
5 + 1 montessorilärare (dessutom en tjänstledig
förskollärare som nu ersätts av en barnskötare)
Ca 35 %
Ingen pedagog med administrativ tid
Organisation /Ledning
Beskriv hur förskolan är organiserad. Observera att inga namn ska anges.
Ledningsgrupp, pedagoggrupp
I samverkansgrupp, 1 pedagoggrupp
Arbetslag eller liknande kring
vilka barngrupper personalen är
organiserad.
3 arbetslag
1 med barn 1-3 år, 17 barn
2 med barn 3-5 år, 21 resp 22 barn
OBSERVATIONENS METOD
Observationen genomförs vecka 19- 20 under 6 dagar; halva tiden i förskolan och resterande tid
för rapportskrivande. Inför observationen läser vi förskolans dokument. Vi deltar i förskolans
olika aktiviteter inne och ute och samtalar med barn och pedagoger under pågående verksamhet.
Intervjuer sker vid olika tillfällen med förskolechefen och med förskolans avdelningsansvariga
pedagoger från de tre avdelningarna. Observationen har sin utgångspunkt i de olika målområdena i
förskolans läroplan och Våga Visa – metodbok.
4
20150602
SAMMANFATTNING
Sammanfattande slutsats
Trappgränds Montessoriförskola startade sin verksamhet 1980. Förskolan inryms i en
fristående byggnad och såväl lokaler som utelekplats är rymliga och ändamålsenliga.
Stocksund är närmaste centrum, skog finns inpå knutarna och ängar inom gångavstånd.
Vi möter glada barn, engagerade pedagoger och förskolan präglas av trygghet och arbetsro.
Alla bemöter varandra respektfullt och förskolechefen leder verksamheten med ett medvetet
och genomtänkt arbetssätt. I förskolan finns struktur och varierade arbetssätt som stöd för
barnens lärande. Barnen är i centrum, de blir lyssnade på och ges inflytande för sitt lärande.
Bland de förbättringsområden vi identifierar finns utveckling av såväl pedagogisk
dokumentation och teknikanvändning för barnen. Vi ser vissa skillnader mellan de äldre
barnens avdelningar och de yngres, vilket gör att det behövs en samsyn i förskolans arbetslag
om de pedagogiska kvalitétsfrågorna, samt fungerande rutiner för reflektion och utvärdering.
Tillgång till kulturella upplevelser för barnen kan utvecklas.
Starka sidor




Pedagogerna bemöter barnen med respektfullhet och stort engagemang och har barnen
i centrum. Normer och värden sid 6
Verksamheten är strukturerad och erbjuder variation i arbetssätt och
Montessorimaterialet stöder barnens kreativa lärande. Utveckling och lärande sid 7
Barnen ges i hög grad möjlighet att ta ansvar över miljön och deras tankar tas tillvara i
verksamheten på ett föredömligt sätt. Ansvar och inflytande sid 11
Förskolechefen har kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalité och arbetar aktivt
med det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens ansvar sid 13
Förbättringsområden




Utveckla pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärprocesser och för att ge
barnen större delaktighet i sitt lärande. Utveckling och lärande sid 7
Utveckla användningen av modern teknik i verksamheten. Utveckling och lärande
sid 7
Skapa en samsyn i förskolan kring kulturella inslag och andra upplevelser i när- och
fjärrmiljön som främjar lärandet för barn i alla åldrar. Förskolechefens ansvar sid 13
Att hitta fungerande rutiner för pedagogerna att kontinuerligt reflektera, utvärdera och
utveckla verksamheten, samt en utveckling av den pedagogiska kvalitén för de yngre
barnen. Förskolechefens ansvar sid 13
5
20150602
MÅLOMRÅDEN
Normer och värden
Beskrivning
Värdegrundsarbetet
På förskolan finns en Likabehandlingsplan som förskolechef och pedagoger utarbetat utifrån
kommunens mall. Samtliga pedagoger är förtrogna med planen och de säger vid samtal att
den är ett levande dokument i verksamheten. På förskolan startar höstterminens arbete med
utökat fokus på värdegrundsarbete. Vi ser att det sitter ”Kompishjärtan” på väggen på de äldre
barnens avdelningar, där barnen berättar om tillfällen då de är goda kamrater. Det finns också
material för pedagogerna som de kan använda i värdegrundsarbetet med barnen. Under vår
observation ser vi att pedagogernas arbete med olikheter och allas lika värde direkt kan
kopplas till förskolans Likabehandlingsplan.
Vi ser under de äldre barnens arbetsstunder att de samarbetar med olika lekmaterial i mindre
ålders- och könsblandade smågrupper. Uppdelade lekar i flick- respektive pojkgrupper ser vi
företrädesvis utomhus. Materialet och lokalerna är till övervägande del organiserade för att
uppmuntra olika slags lekar. En pedagog säger: ”Montessorimaterialet passar alla barn,
oavsett kön”. Vi uppfattar att barnen på förskolan behandlas jämlikt och de olika lärmiljöerna
är ett stöd i detta.
Under vår observation ser vi få tillfällen då barnens normkritiska uppfattning utmanas.
Pedagoger säger att de genom åren haft många tillfällen till samtal om normkritiskt beteende,
projekt med barnen om olika levnadsvillkor och att FN- dagen uppmärksammas ur ett
barnperspektiv varje år.
Förhållningssätt mellan barn och personal
Under vår observation ser vi flera exempel på pedagogernas respektfulla, engagerade och
närvarande förhållningssätt till barnen. Pedagogerna sätter sig ofta i barnens nivå och visar
att de är redo att lyssna.
Pedagogerna rör sig mellan rummen och är observanta på vad barnen arbetar med. De säger
att vi gärna får ta del av barnens pärmar eller lådor bara vi frågar barnen först, vilket visar på
respekt för individens rätt att bestämma själv. Ett annat tillfälle som visar på respektfullt
förhållningssätt är när en pedagog ska påminna ett barn om att tvätta händerna och böjer sig
då ner på barnets nivå och talat till barnet lågmält för att inte kamraterna ska höra. Vi ser dock
några situationer där pedagoger samtalar med varandra om ett specifikt problem de upplever i
sin barngrupp, utan att tänka på att barnen lyssnar.
Pedagogerna pratar med, som vi uppfattar, en lugn och vänlig samtalston med barnen och vi
hör få tillsägelser till dem. Barnen har också en trevlig samtalston till varandra. Vi ser få
konflikter eller stressade situationer. Vid några tillfällen ser vi pedagoger som markerar mot
barn med handen och säger ”stopp”, med bestämd röst.
Arbetsklimat för barn
6
20150602
Vi uppfattar att det råder ett påtagligt lugn på förskolans alla avdelningar. Vi ser att
pedagogerna målmedvetet och konsekvent delar upp barnen i mindre grupper, vilket bidrar till
lugn och ro och ett arbetsklimat som främjar lärandet. När händerna ska tvättas före maten
lotsas barnen till olika tvättställ för att undvika trängsel.
Barnen fördelar sig mellan olika aktiviteter och pedagogerna är observanta på barnen. En
pedagog på de äldre barnens avdelning berättar att de sällan styr vad barnen ska arbeta med.
Hon säger “det är bara när det blir väldigt många barn i samma rum, då kan vi försöka styra
om aktiviteterna”. Vi ser att barnen är bekanta med lekmaterialet och vet hur de ska använda
det. På avdelningarnas olika rum har pedagogerna skapat ”Rum i rummen” med hyllor och
materialet sorterat i olika temaområden.
Bedömning i text
Det bedrivs till stora delar ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande
behandling utifrån Likabehandlingsplanens intentioner.
Det finns i hög grad ett respektfullt förhållningssätt mellan alla i förskolan. Pedagogerna
behöver dock skapa en gemensam syn på när och hur “Stopp” ska användas, i syfte att öka
barnens förståelse för dess betydelse.
Förskolan har ett arbetsklimat som gynnar barnens lärande på ett positivt sätt och
verksamheten präglas i stor utsträckning av arbetsro.
Det finns till stora delar en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland pedagogerna.
Det finns ett aktivt arbete i förskolan med att utveckla förståelse för människors lika värde.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Utveckling och lärande
Beskrivning
Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och
samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta
målområde i läroplanen
Barnen på de olika avdelningarna möts i uteleken och vid dagens början och slut. Vi ser
barnen leka tillsammans över avdelningsgränserna i uteleken och inne på respektive
avdelning samarbetar de i olika arbetsstunder. Vi frågar pedagogerna om de samarbetar i
exempelvis temaarbeten med någon annan avdelning, eller med aktiviteter för de blivande
skolbarnen som går på två av avdelningarna. Pedagogerna säger att varje avdelning har sina
teman och femårsarbeten, men att de i arbetslaget kan ge och få tips om det behövs.
7
20150602
Montessoripedagogiken är förskolans röda tråd. Samarbete finns, menar de, genom att
förskolans femåringar går gemensamt på två konserter på våren och att tvärgruppsarbeten
förekommer med ”Natur och teknik – lådan” och olika experiment. Vi ser inte
tvärgruppsarbete under våra observationsdagar.
På de äldre barnens avdelningar ser vi många exempel på barnens självständiga och
utforskande lärande. Vi uppfattar att förskolans material är allsidigt och lättillgängligt utifrån
de olika områden som Montessoripedagogiken erbjuder. Vi hör barnen samtala med varandra
och att pedagogerna ofta ställer frågor som leder till samtal dem emellan. Barnen väljer själva
vad de vill arbeta med och pedagogerna finns som stöd för dem i olika aktiviteter. När barnen
tycker att de är färdiga plockar de först tillbaka material de använt till sin plats på hyllan
innan de påbörjar något nytt.
Vi ser att förskolans äldre barn arbetar med matematiska material på en matta, andra sitter vid
ett bord och skriver bokstäver med hjälp av olika ordkort eller färglägger mallar av bokstäver
och figurer. Några barn spelar schack och i verkstan målar barn vid stafflier. Flera barn
arbetar med olika praktiska material som att hälla vätska mellan olika kärl. Några barn lägger
ett pussel som föreställer solsystemet. Pedagogen har en faktabok tillhands där hon läser om
de olika planeterna för barnen. Samma förfarande ser vi när några barn vill veta mer om
dinosaurier. I ett angränsande rum har en pedagog ”Röris” med barn i mindre grupper.
I en samling kommer handdockan ”Argis” på besök och är arg över allt skräp som hon/ han
hittat i skogen. Barnen får berätta om vad de vet om olika kretslopp och de vill gå till skogen
dagen efter och plocka bort skräpet. I fönstren står gurkplantor och andra växter som barnen
varit med att sätta frön till och på en av avdelningarna gör de experiment med frön som
förvaras mörkt och ljust för att se skillnaden i hur fröna växer. Barn och personal samtalar
tillsammans om vad som behövs för att plantera och vad växter behöver för att kunna växa
och leva. Ett barn som nyligen börjat i förskolan frågar om växterna. En pedagog tar sig
genast tid att visa och berätta för barnet.
Pedagoger på de yngre barnens avdelning är nära barnens lek, de sitter ofta på golvet och
pratar med barnen. Vi hör dem fråga barnen om vad de vill göra och om något barn
exempelvis vill höra en saga så läser en pedagog för de som vill det. Efter olika lekstunder
uppmuntrar pedagogerna barnen att lägga tillbaka olika saker på sin plats och barnen är med
och hjälper till. Pedagogerna berättar att de så ofta som möjligt delar barngruppen i
smågrupper för att lättare kunna möta barnen där de är. Då ges bland annat tillfälle till arbete
med Montessorimaterialet. Vi ser exempel på detta när en pedagog öppnar skåpet där
materialet förvaras och tar fram brickor med en praktisk vardagsövning till de två barn som
ska delta. Pedagogen visar hur övningen med att ösa makaroner går till och därefter får barnen
pröva. När övningen är slutförd ställs brickorna tillbaka i skåpet. Vi ser inte
Montessorimaterialet används av de yngre barnen vid något annat tillfälle under våra
observationsdagar, inte heller annat pedagogiskt lekmaterial som finns på hyllorna används i
någon större utsträckning.
Vi är med i småbarnens samlingar som innehåller “Sångpåsar”. Barnen deltar genom att ta
upp små plastdjur som passar ihop med olika sånger som några barn är med och sjunger
tillsammans med pedagogen. En fast aktivitet varje vecka är “Röris” och utelek förekommer
varje dag. Ibland går de äldsta barnen på avdelningen till närmaste lilla skogsområde.
8
20150602
Hur modern teknik integreras i lärandeprocess
På avdelningarna finns en I-pad, för barnen att använda och för pedagogernas arbete. Vi ser
på avdelningarna för de äldre barnen att de vid ett par tillfällen ser på bilder eller spelar
pedagogiska spel i en I-pad. På en vägg finns en dokumentation som visar foton som barnen
varit med och tagit. Pedagoger berättar att det är svårigheter att få en lärplatta att räcka till,
eftersom både barn och pedagoger vill använda den vid samma tillfälle. Vi ser ingen annan
användning av modern teknik i förskolan. Pedagoger säger att de vid flera tillfällen använt
projektor för att visa Utbildningsradions program och vid direktsändning av vårens
solförmörkelse.
Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd
På förskolan finns flera barn med behov av särskilt stöd. Det finns flera goda exempel på hur
pedagogernas förhållningssätt och engagemang gagnar alla barn. Vi ser hur pedagogerna ger
särskilt stöd i sociala kontakter mellan barnen. Pedagoger berättar, och vi kan också se, att i
vissa situationer medför arbetet med barn i behov av särskilt stöd stress, både på grund av
arbetsbelastning och av oro.
Pedagoger berättar att de kan få stöd av expertis från kommunen om de känner behov av
detta. När förskolan ansöker om tilläggsbelopp är alltid föräldrarna med i
ansökningsförfarandet och i utvärdering av åtgärderna.
Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål
På förskolan finns ett fåtal barn med annat modersmål. Vi ser att pedagogerna
uppmärksammat olika språk genom att sätta upp vissa ord på olika språk på väggen. Vi hör
också att barns hemspråk uppmärksammas bland annat vid en samling. Pedagoger berättar att
de ibland kan benämna saker på olika språk till exempel vid matsituationen.
Dokumentation av barns lärande
På alla avdelningar har barnen egna pärmar där foton, teckningar etc. samlas av barnen i olika
aktiviteter från yngre ålder och uppåt. Pedagogerna berättar att “det är barnen som äger sin
pärm och bestämmer vad som ska finnas där”. Några barn visar oss sina pärmar och vi ser att
innehållet, med foton, teckningar etc. ger en bild av vad barnet gjort i förskolan.
På väggarna i de äldre barnens avdelningar finns olika dokumentationer som i huvudsak visar
på vad barnen gjort och pedagogernas beskrivningar av arbetssätt för aktiviteterna. Vi ser inte
hur barnen stegvis utvecklar lärandeprocesser, allt från egna hypoteser till deras reflektioner
över vad och hur de lärt. I enstaka fall finns delar i en lärandeprocess som exempelvis i en
teknikmålning där barnen efter målning fått frågan om vad de lärt sig. “Vi lärde oss att man
kan måla med sugrör, gul och blå blev grönt, färger flöt ihop”. På en vägg finns en
“världskarta” som några barn har gjort tillsammans och beskrivning av vad de gjort och hur.
På avdelningen för de yngre barnen ser vi målningar uppsatta på olika väggar, men inte några
dokumenterade lärprocesser.
Miljön som stöd för lärandet
Förskolan har fasta ramar beträffande lokalernas utformning och Montessoripedagogikens
förhållningssätt präglar verksamheten. Förskolan finns i ändamålsenliga och rymliga lokaler
9
20150602
med en varierad lekmiljö ute. De äldre barnens avdelningar har, som vi uppfattar, ett rikt
utbud av Montessorimaterial och även annat åldersanpassat förskolematerial.
Montessorimaterialet spänner över läroplanens ämnesområden som exempelvis matematik,
språk, natur och kultur. Här finns också de praktiska vardagsövningarna upplagda på brickor.
Innemiljön på alla avdelningarna har låga hyllor med lekmaterial tillgängligt för barnen och
som avskärmningar för olika lekområden.
Avdelningen för de yngre barnen har pedagogiskt lekmaterial på hyllor placerade i olika
temaområden, som exempelvis konstruktion och skapande. Montessorimaterialet är inte
tillgängligt för barnen i någon större utsträckning. Pedagoger berättar för oss att det materialet
finns i skåp och tas fram när tillfälle ges. Under våra dagar på förskolan ser vi vid ett tillfälle
att pedagogen tar fram material till två barn. Förskolechefen säger att Montessorimaterialet i
princip inte är anpassat för barn under tre år.
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Besök i bibliotek sker regelbundet, oftare för vissa avdelningar än andra. En pedagog på de
äldre barnens avdelning berättar att de ofta besöker biblioteket i små grupper för att kunna
ägna varje barn uppmärksamhet vid besöket. På biblioteket har barnen stort inflytande över
vilka böcker som lånas, säger hon. Teater besöks av de äldre barnen någon gång per termin.
De barn som ska börja skolan till hösten har deltagit i två konserter med klassisk musik inne i
stan.
Barnen på avdelningen för de yngre har inte tagit del av teater i någon form. De besöker inte
heller biblioteket regelbundet.
Bedömning i text
Miljön och verksamheten är strukturerad och har variation i arbetssätt och material.
På de äldre barnens avdelningar förekommer i hög grad utforskande och kreativt arbetssätt
inom alla läroplanens områden. Vår bedömning är att verksamheten för förskolans yngre barn
behöver utvecklas med arbetssätt som i högre grad utmanar barnen till ett mångsidigt och
kreativt lärande.
Samarbete förekommer i hög grad mellan barnen på varje avdelning, även mellan barnen och
pedagogerna och det finns en dialog mellan pedagogerna. Mellan avdelningarnas
verksamheter finns samarbete, men vår bedömning är att detta inte förekommer kontinuerligt
i någon större utsträckning. Den röda tråden i förskolan är Montessoripedagogiken.
Verksamheten anpassas i hög grad för barn i behov av särskilt stöd och det finns metoder för
arbetet.
Dokumentationer av varierande slag finns, men vi ser inte att barnen får ställa hypoteser och
vi noterar att endast ett fåtal dokumentationer visar på att barnen reflekterat över sitt lärande
eller över processen.
Det finns skillnader i lärandemiljön på de yngre respektive de äldre barnens avdelningar.
10
20150602
Lärandemiljön för de äldre barnen är till stora delar stimulerande och mångsidig. De yngre
barnen erbjuds inte utmaningar för sitt lärande i samma utsträckning.
Samverkan med samhället beträffande kulturella upplevelser behöver utvecklas ytterligare i
förskolan. De yngre barnen har tillgång till utelekplatsen, men upplevelser i närområdet
förekommer i liten utsträckning.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Ansvar och inflytande för barn
Beskrivning
Barns ansvar för det egna lärandet
Pedagogerna i förskolan är hela tiden närvarande och fokuserade på barnen. Vi ser att de är
tillåtande i att låta barnen prova sina förmågor. Vid matsituationen ges de äldre barnen
möjlighet att ta ansvar själva, exempelvis genom att skicka maten till sina kamrater och
servera dryck ur kannor i mindre storlek. Vi hör att pedagoger uppmuntrar barnen att själva
försöka till exempel hälla upp mjölk. När barnet klarar av det berömmer pedagogen barnet
med ord som “Se vad du kan”! Barnen dukar av och skrapar sin tallrik efter maten. På
avdelningen för de yngre barnen, ser vi vid de olika borden, att pedagogernas syn på vad
barnen klarar själva skiljer sig åt i matsituationen. Vi observerar hallsituationer där barnen tar
ansvar för påklädning och pedagogerna finns till hands när något barn behöver hjälp.
På de äldre barnens avdelningar finns lekmaterialet placerat i barnens höjd och är tydligt
märkt med foton och text. Barnen hittar vad de söker och kan lägga tillbaka lekmaterialen på
rätt plats efter att de använt dem så länge de önskat.
På de yngre barnens avdelning ser vi att mängden lekmaterial på hyllor som barnen själva kan
nå är mer begränsat och att tillgängligt Montessorimaterial saknas till stor del. Vi uppfattar att
detta begränsar barnens möjlighet till egna val i lärandesituationerna.
Hur barn ges inflytande över verksamheten
Vi ser att barnen har möjlighet att själva välja aktiviteter under arbetspassen på avdelningarna
för de äldre barnen. Pedagoger berättar att barnen ibland kan få välja om de ska vara ute eller
inne under en förmiddag. Lekmaterialet är varierat och barnen ges många valmöjligheter.
Pedagogerna berättar att de skriver sina Verksamhetsplaner senare under hösten för att
månaderna innan kunna observera vilka intressen och behov barnen har. Det pedagogerna
observerar i barngruppen tar de hänsyn till i den fotsatta planeringen. Exempel på teman som
barnen initierat är Mumindalen och Rymden.
11
20150602
De yngre barnen har inflytande utifrån sin förmåga. Vi hör att pedagogerna ofta frågar barnen
vad de vill göra och de är också delaktiga i de val barnen gör. Vi ser exempel på att
pedagogerna omgrupperar barnen, då ett barn tydligt visar vilken aktivitet det vill delta i.
Demokratiska arbetsformer
Något formellt forum för demokrati finns inte i förskolan, men pedagogerna för de äldre
barnen berättar att barnen till viss del kan vara med att ta beslut. I vissa frågor kan de ske via
omröstningar och i andra genom resonemang tillsammans. En pedagog berättar att de tydligt
nämner för barnen att “nu röstar vi”. Hon säger också att de diskuterar i vilka fall
majoritetsbeslut ska gälla eller om beslut ska tas på andra sätt.
På avdelningen för de yngre barnen menar pedagogerna att det är svårare med demokratiska
arbetsformer för de små, men menar de ändå medvetet försöker läsa av vad barnen vill.
Vi uppfattar under vår observation att förskolans pedagoger har ett demokratiskt
förhållningssätt i sitt pedagogiska arbete.
Samverkan med föräldrar
Föräldramöte sker på höstterminen och utvecklingssamtal har pedagogerna med föräldrarna
en gång per termin. Förskolan anordnar drop-in-fika och traditionellt luciafriande samt
vårfest. Förtroenderåd med föräldrarepresentanter hålls minst två gånger per år, då
övergripande frågor diskuteras.
När barn placeras i förskolan får vårdnadshavaren besked via mail. De får senare ett brev från
avdelningen där barnet ska gå. Inskolningen beräknas sedan ta cirka två veckor, något kortare
för äldre barn eller barn som tidigare gått på förskola.
Förskolan använder sig av Schoolsoft där pedagogerna lägger in information som föräldrarna
kontinuerligt kan följa. Pedagogerna på avdelningen för de yngre barnen strävar efter att
skriva veckobrev. På de andra avdelningarna skriver pedagogerna istället månadsbrev då de
anser att barnen själva kan berätta om verksamheten för föräldrarna.
Pedagogerna berättar att de anser sig ha ett gott samarbete med föräldrarna. De säger också att
de, i samtal med föräldrarna, är tydliga med vilka aktiviteter som ingår i förskolans uppdrag.
Bedömning i text
De äldre barnen ges till stora delar möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande och för miljön.
Möjligheten till ansvarstagande för de yngre barnen varierar.
Pedagogerna tar i stor utsträckning tillvara barnens tankar och åsikter och barnen ges stort
inflytande över verksamheten.
Formella forum för demokrati finns i liten utsträckning, men vi bedömer att ett demokratiskt
arbetssätt genomsyrar verksamheten.
Föräldrarna ges i viss mån möjlighet att påverka utvecklingen och innehållet av
verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
12
20150602
Mycket god kvalitet
1 1,0
2,0
3 3,0
4,0
x
Förskolechefens ansvar
Beskrivning
Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten
Förskolechefen har ansvar för ytterligare två förskolor, vilket innebär att hon fördelar sin tid
och är en till två dagar per vecka i Trappgränds förskola. I förskolan finns en
avdelningsansvarig pedagog på varje avdelning. Dessa bildar tillsammans med
förskolechefens en ledningsgrupp.
När vi frågar pedagogerna i en intervju om förskolans ledarskap säger de att det är lätt att nå
förskolechefen på telefon när hon inte är i förskolan och att hon är väl förtrogen med
verksamheten. De tycker att hon har förtroende för dem och deras arbete med barnen och att
de får arbeta under eget ansvar. Pedagogiska dilemman kan de rådgöra med varandra om i
kollegiet och när det rör sig om mer övergripande frågor vänder de sig till förskolechefen.
Pedagogerna säger, när vi frågar om vilket samarbete de har i arbetslaget, att de trivs ihop och
samarbetar vid behov i vardagslag. De säger att de diskuterat att ha förskolans barn indelade i
tvärgrupper i viss verksamhet, men inte funnit det nödvändigt.
Vi frågar förskolechefen om förskolans viktigaste mål och hon säger att med läroplanen som
grund är Montessoripedagogiken till god hjälp att nå målen. Hon menar att lärandet utgår från
varje barns individuella förmåga och kan ses som en trappa som aldrig tar slut. Målet är att
tillgodose varje barns behov i lärandet. Det andra målet hon ser som viktigt är allas lika värde
och här ser hon också Montessoripedagogikens förtjänst beträffande det likvärdiga
förhållningssättet gentemot barnen. Hon ser ett stort värde i pedagogernas positiva bemötande
mot barnen. En sak som hon vill se mer av är pedagogernas analyser av de mål och metoder
som kan leda till vidareutveckling. Beträffande sitt pedagogiska ledarskap säger
förskolechefen att det är viktigt att möta pedagogerna ”där de är”, men att det också är viktigt
att vara tydlig i sitt ledarskap som exempelvis i olika värdegrundsfrågor.
Vi frågar pedagogerna vilka utvecklingsområden som behövs och de säger att med mindre
barngrupper skulle de få mer tid för barnen och mindre stress. De önskar också att analyser
och reflektioner kommer mer i centrum och till det önskar de mer tid som är schemalagd
utanför barngruppstiden. Pedagogerna berättar att den planeringstid, som idag finns inlagd på
dagtid, ibland utgår på grund av sjukdom eller liknande, vilket skapar stress. I avdelningarnas
verksamhetsplaner, deras utvärderingar och i de pedagogiska dokumentationerna läser vi i
stor skala vad som har gjorts och mindre av analys av utfört arbete och utvecklingsbehov.
Förskolechefen deltar i pedagogmöten vid behov och när hon inte är med har de
avdelningsansvariga pedagogerna ansvar för olika samlingar. Varje avdelning har en timmes
planeringstid per vecka och de avdelningsansvariga och förskollärarna har individuell
planeringstid varje vecka. Det är så vi önskar, men det är inte alltid så det blir på grund av att
vi behövs i barngruppen, säger pedagogerna. Arbetsplatsträffar för all personal varje månad
leds av förskolechefen och på hösten har hon medarbetarsamtal med pedagogerna. Två gånger
13
20150602
per år har förskolans personal studie/ planeringsdagar. Höstens planeringsdag används till att
arbeta med avdelningarnas verksamhetsplaner och på våren får arbetslaget fortbildning i
någon form.
Det systematiska kvalitetsarbetet






En Årsplan för 2015 finns, som visar på det pedagogiska och praktiska arbete som ska
utföras månadsvis.
I Verksamhetsplanerna 2014-15 beskriver pedagogerna mål och metoder för varje
avdelnings arbete med barnen. Planen gör varje avdelning under höstens
planeringsdag i oktober. Innehållet baseras på de observationer pedagogerna gjort i
barngrupperna sedan terminsstarten.
I utvärderingar ht-14 beskriver pedagogerna per avdelning i stort vad de gjort under
hösten. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt planering, säger förskolechefen.
Föräldraenkätens resultat analyseras tillsammans med föräldrarna. Barnen deltar inte i
utvärderingar på ett övergripande plan.
I Kvalitetsdokumentet 2014-15 beskrivs verksamhetens innehåll och även analys av
resultatet. Utvecklingsförslag som beskrivs är: pedagogisk dokumentation, inköp av
fler I-pads till avdelningarna, passande fortbildning relaterad till verksamheten och
stöd bland annat till barnens tekniska utveckling.
Likabehandlingsplanen enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande
behandling enligt skollagen 2014-15. Planen innehåller bland annat värdegrund,
planering av kartläggning och nulägesanalys, viktiga punkter för förskolans
förebyggande arbete, åtgärdsplan och dokumentation. Förskolechefen säger att
pedagogerna varit delaktiga i planens innehåll och att den revideras varje höst.
Pedagogerna säger att planen är ett levande dokument i deras arbete.
Våga Visa föräldraenkäten 2015. Vi kan se att förskolan har ett mycket positivt
resultat beträffande bland annat trivsel, trygghet och barnens lärande. Förskolechefen
säger att resultatet diskuterats med föräldrarna i Förtroenderådet, där föräldrarna
förklarat att orsaken till lägre resultat beträffande exempelvis arbetsro och personalen
bemöter flickor och pojkar på samma sätt beror på att de inte vet och har svarat så i
enkäten.
Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov
Pedagogerna får fortlöpande fortbildning som är kopplad till verksamheten och att de försöker
ge tid att förmedla nya kunskaper vid exempelvis arbetsplatsmöten, berättar förskolechefen.
Exempel på fortbildning under läsåret är kommunikation med tecken, barns språkliga
utveckling, även musik. Två pedagoger läser för närvarande sju poäng i naturvetenskap/
teknik. Vårens planeringsdag används till fortbildning för hela arbetslaget.
Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer
Vid barnens övergång till förskoleklass hälsar deras nya lärare på i förskolan och därefter
inbjuds barnen till besök i skolan vid två tillfällen under våren. Övergångar mellan förskolans
avdelningar är smidiga eftersom barnen känner varandra genom exempelvis gemensam utelek
och ofta finns syskon på den avdelning dit nya barn kommer. Barnen inbjuds att vara med i
verksamheten på sin nya avdelning vid några tillfällen under senare delen av våren.
Övergångar till förskoleklass och inom förskolan brukar vara smidiga, säger förskolechefen.
14
20150602
Bedömning i text
Förskolechefen har god kunskap om verksamheten innehåll och pedagogiska kvalité.
Förskolechef och pedagoger tar gemensamt ansvar för utveckling av verksamheten och hon
har stor tillit till deras kunskaper. När hon inte finns på plats i förskolan tar pedagogerna ett
eget ansvar.
Det råder god stämning och respektfullt bemötande mellan vuxna i förskolan.
Samarbetsformer mellan avdelningarna förekommer i liten utsträckning.
Förskolechefen bedriver ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete i förskolan, där
pedagogerna på flera plan är delaktiga. På höstens föräldramöte kommuniceras
verksamhetsplaneringen med föräldrarna. Barnen deltar inte i det övergripande arbetet, men är
i viss mån delaktiga i planering av verksamheten på sina avdelningar.
Metoder och tidsutrymme för uppföljning, utvärdering och analys beträffande mål och
metoder finns i viss utsträckning och behöver ytterligare utvecklas.
Personalen erbjuds till stora delar sådan fortbildning som är kopplad till verksamhetens
behov.
Det finns väl fungerande arbete med övergångar såväl inom förskolan som till skolan.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION
Observationsår: Förbättringsområden
2010
i tidigare rapport:
Reellt inflytande för barnen.
Samarbetet mellan avdelningarna/
röd tråd.
Koppla kompetensutveckling till
utvecklingsområden och förbättra
återkopplingen.
Nuläge:
Åtgärdat. Barnen har idag reellt
inflytande.
Kvarstår delvis. Avdelningarna
samarbetar i viss mån bland annat
genom gemensamma öppningar/
stängningar och uteleken. Den röda
tråden är Montessoripedagogiken.
Åtgärdat.
15
20150602
REFERENSER
Dokumentationer: Bilder på förskolans avdelningar och barnens portfolio/mapp maj 2015
Hemsida http://www.danderyd.se/Forskolor/Trappgrands-Montessori
Inskolningsschema på Skogstrollet
Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014), Trappgränds förskola, Danderyds
kommun
Likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling
enligt skollagen. Verksamhetsåret 2014/15. Danderyds kommun, 2014-11-07
Lpfö98/10, Läroplan för förskolan
Pilen, Kundundersökning, mars 2015
Utvärderingar från avdelningarna
Verksamhetsplaner från alla avdelningar
Våga Visa, Bedömningsmatris Förskola 2015-02-25
Våga Visa, metodbok för observationer 2014
Våga Visa, frågebank vid observation på förskola 2014-06-12
Våga Visa, Observationsrapport, Trappgränds förskola , Danderyds kommun, vecka 42 2010
Årsplan, Trappgränd 2014-15
16
20150602