Examen grupp 20-3

YNGRE VUXNA PERSONERS
UPPLEVELSE AV DAGLIGT LIV
EFTER STROKE
- EN LITTERATURSTUDIE
DORUNTINE ALIJA
SOFIE SALTARSKI
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
YNGRE VUXNA PERSONERS
UPPLEVELSE AV DAGLIGT LIV
EFTER STROKE
- EN LITTERATURSTUDIE
DORUNTINE ALIJA
SOFIE SALTARSKI
Alija, D & Saltarski, S
Stroke. Yngre personers upplevelse av dagligt liv efter stroke - en litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och
kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att
hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland
yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar
deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan
bero på förändrade levnadsvanor. Hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma är
livsfaktorer som har betydelse för insjuknandet. Syfte: Syftet är att beskriva hur
yngre vuxna upplever det dagliga livet efter stroke. Metod: Datainsamlingen
utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av blocksökningar samt
fritextsökningar. Tolv artiklar hittades och kvalitetsgranskades och utifrån dessa
valdes elva artiklar till studien. Resultat: Resultatet indelades i tre
huvudkategorier och åtta underkategorier. Att försöka återgå till ett normalt liv;
Viktigt att få stöd, Otillräcklig ålderanpassad rehabilitering, Rädsla av
återinsjuknande. Att få en ny identitet; Att ha ett osynligt funktionshinder, Känsla
av otillräcklighet, Chocken av att unga drabbas av stroke. Svårigheter i det dagliga
livet; Att återgå till arbetet efter stroke, Brist av närhet till sin familj. Slutsats:
Eftersom insjuknandet av stroke bland yngre har ökat på sistone hade det behövts
mer forskning om deras specifika behov. Att drabbas av stroke i ung ålder krävs
en mängd hjälpinsatser som involverar olika yrkesprofessioner.
Nyckelord: Dagliga livet, Upplevelser, Rehabilitering, Stroke, Yngre vuxna.
1
YOUNGER ADULT PERSONS’
EXPERIENCE OF DAILY LIFE
AFTER STROKE
- A LITERATURE REVIEW
DORUNTINE ALIJA
SOFIE SALTARSKI
Alija, D & Saltarski, S
Stroke. Younger persons’ experience of daily life after stroke - a literature review.
Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health
and society, Department of care science, 2015.
Background: Since the 1990s, stroke has increased from 15 to 21 percent among
men and women aged 35-44 years. The population in Sweden live longer today,
especially because cardiovascular diseases has decreased. However, the incidence
of stroke among younger adults has increased. There are about 400 people who
become ill each year and this affects their family and work situation. The reason
why stroke increases at younger age may be due to changing lifestyles. High
alcohol consumption, smoking and obesity are life factors that may cause this
illness. Aim: The aim of this study is to describe how young adults experience
daily life after stroke. Method: The data collection was performed in CINAHL
and PubMed, using blocksearches and free text searches. Twelve articles were
found and reviewed for quality but only eleven articles were chosen to the study.
Result: The result was divided into three main categories and eight subcategories.
To try and return to a normal life; Important to get support, Insufficient ageappropriate rehabilitation, Fear of recurrence. Getting a new identity; To have an
invisible disability, Feelings of inadequacy, The shock of young people suffering
from a stroke. Difficulties in daily life; To return to work after stroke, Lack of
family closeness. Conclusion: Since stroke among younger has increased in recent
years, more research is necessary to identify their specific needs. Suffering from a
stroke at a young age requires a lot of relief efforts involving several occupational
professions.
Keywords: Daily life, Experiences, Rehabilitation, Stroke, Young adults.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
BAKGRUND
Stroke
Symptom
Konsekvenser
Stroke hos yngre
Behandling
Rehabilitering
Prevention
Påverkan av stroke i det dagliga livet
Känsla av sammanhang
PROBLEMFORMULERING
SYFTE
METOD
Val av databaser och sökord
Litteratursökning
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Dataanalys
RESULTAT
Att försöka återgå till ett normalt liv
Viktigt att få stöd
Otillräcklig ålderanpassad rehabilitering
Rädsla av återsjuknande
Att få en ny identitet
Att ha ett osynligt funktionshinder
Känsla av otillräcklighet
Chocken av att som ung drabbas av stroke
Svårigheter i det dagliga livet
Att återgå till arbetet efter stroke
Brist av närhet till sin familj
DISKUSSION
Metoddiskussion
Förförståelse
Resultatdiskussion
Att försöka återgå till ett normalt liv
Att få en ny identitet
Svårigheter i det dagliga livet
KONKLUSION
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE
REFERENSER
BILAGA
3
4
4
4
4
5
5
5
5
6
7
7
8
8
8
9
9
10
11
12
12
12
13
13
14
14
14
15
15
15
15
16
16
16
16
18
18
18
19
20
21
21
23
26
INLEDNING
Föreställ dig att du en dag öppnar dina ögon och ser dig runt omkring och
upptäcker att du befinner dig sängliggande på ett sjukhus, med främmande
människor i omgivningen. Du kan höra allt de säger men när du försöker prata så
får du inte ut något ljud och när du rör på dig så händer ingenting. Vad hade du
upplevt för känsla av att gå från att vara frisk till att bli beroende av andra
människor, och att inte kunna dricka, äta eller gå själv? Saker som har gjorts
under vardagen och som har tagits för givet går inte längre att utföra på grund av
stroke. Finns det någon möjlighet att bli helt frisk och återgå till sitt vanliga
normala liv igen? Hur skulle det kännas att behöva lära sig om allt på nytt igen?
På grund av insjuknandet kan personen kanske inte uppleva livet som de har tänkt
sig. Dessa personer har en annan uppfattning om livet där de kan känna att det
finns så mycket saker som de ännu inte har hunnit göra och fått uppleva.
Dessutom är yngre människor oftast väldigt fokuserade på sin karriär och har en
familj att ta hand om, detta kan med största sannolikhet förändras när de blir
utsatta för stroke och är i behov av rehabilitering. Med denna studie kan en
kunskapslucka fyllas, om hur yngre personer upplever det dagliga livet efter en
stroke.
BAKGRUND
World Health Organisation (WHO) definierar stroke som en plötslig uppkommen
störning i hjärnan som varar i mer än 24 timmar och kan leda till döden. Detta
orsakas av en lokal cirkulationsstörning i hjärnans blodkärl (WHO, 2006).
Enligt WHO (2014a) drabbas ungefär 15 miljoner människor av stroke. Under
2005 avled 5,7 miljoner av stroke vilket motsvarar 9,9 % av alla dödsfall i
världen. Stroke är den näst vanligaste orsaken till död och 85 % av fallen uppstår i
de länder där det råder ekonomibrist. Incidensen av stroke drabbar oftast äldre
personer (Shaw et al, 2001; Socialstyrelsen, 2009a). Däremot drabbas en tredjedel
av personer som är under 70 år (WHO, 2014b).
Stroke
Vid stroke stannar blodtillförseln till hjärnan på grund av att det uppkommit en
blodpropp som blockerar cirkulationen eller att ett blodkärl har brustit. Detta gör
att hjärnan inte får tillräckligt med syre och näring som leder till skador på hjärnan
(WHO, 2014a). Diabetes, ohälsosam kost, rökning, fysisk inaktivitet, hypertoni,
förmaksflimmer och högt blodkolesterol är vanliga riskfaktorer som kan ge
upphov till stroke (WHO, 2006). Högt blodtryck är den mest förekommande
riskfaktorn för människor under 40 år (WHO, 2014b). Vid svåra skador på
hjärnan efter stroke kan plötslig död förekomma (WHO, 2014c).
Symptom
Vanliga symptom som kan uppstå vid stroke är känselstörning,
koordinationsstörningar, språk- eller synstörning, förvirring, halvsidesförsvagning
och nedsatt motorik (Raymond et al, 2007Ett annat symptom som kan uppkomma
är långvarig depression (a a). En tredjedel av de som insjuknar kan få depressiva
symptom efter några månader vilket kan leda till humörsvängningar och en
4
försämrad motivation (Hackett et al, 2005). Att inte acceptera sitt eget
funktionshinder är sammankopplat med depression (Townend et al, 2010).
Konsekvenser
För personer som blir drabbade av stroke innebär det en förändring inom det
psykosociala, fysiska, emotionella, ekonomiska och relationen till andra
människor (Sneeuw et al, 1997). Enligt Nedeltchev et al (2005) blir det svårt att
hantera det dagliga livet för personen som har ansvar för sin familj och ekonomi.
Enligt Kirkevold et al (2012) rapporterades trötthet av mer än 50 % av alla
patienter efter stroke. Detta kunde ge upphov till försämrad rehabilitering och
behandling. Strategier som användes var bland annat att sova på bestämda tider,
vila under dagen samt undvika aktiviteter som medförde trötthet. Det hjälpte dem
att tänka positivt under dagen för att kunna hantera denna svårighet. En del av
rehabiliteringsprocessen var att bearbeta detta symptom (a a).
Genom att acceptera tröttheten underlättades det dagliga livet för patienterna
(Kirkevold et al, 2012). Det var viktigt att fortsätta vara aktiv och utföra
aktiviteter fast med mindre krav på sig själva. Dessa krav tog alldeles för mycket
energi från dem. En del upplevde att de aldrig var tillräckligt återställda efter
arbetstid eller hushållsarbete. Därför var det viktigt att få stöd från familj och
vänner (a a).
Stroke hos yngre vuxna
I föreliggande studie definieras yngre vuxna som åldern under 65 år då
Socialstyrelsen (2009a) beskriver att äldre personer är över 65 år. Sedan 1990talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44
år (Socialstyrelsen, 2013). Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för
att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke
bland yngre vuxna ökat de senaste 20 åren i åldrarna 30-65 år (Medin et al, 2004).
Det är cirka 400 personer varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och
arbetssituation. Orsaken till att stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade
levnadsvanor (a a).
Behandling
Behandlingen som ges till patienten beror på om det är en blodpropp eller
hjärnblödning som har orsakat stroke. Skulle orsaken vara en blodpropp så ges
blodproppslösande medicin för att förebygga nya blodproppar. Hjärnan behöver
näring och syretillförsel så att skadan begränsas, därför behövs kontroller av
blodtryck, andning, hjärnfunktion samt diabetes kontinuerligt. Skulle det vara en
allvarlig blodpropp avlägsnas den med en kateter som förs in i pulsådern i
ljumsken som sedan når hjärnan. Denna behandling sker de närmsta timmarna
efter insjuknandet. Andra läkemedel så som blodtryckssänkande och sänkning av
kolesterol är också relevanta att ge patienten efter en stroke (Gottsäter, 2007a;
Sacco et al, 2006). Behandlingens syfte är att återfå de förmågor som finns kvar så
att personen kan återgå till sitt vardagliga liv, allt ifrån att klä på sig till att
genomföra ett samtal. Det är viktigt att den drabbade får stöd för att kunna hantera
den nya och förändrade livssituationen (Gottsäter, 2007b).
Rehabilitering
Rehabiliteringen ska påbörjas så tidigt som möjlighet efter en stroke (Gottsäter,
2007a). Den är tidsbegränsad och realistiska mål bör sättas upp. Återhämtningen
5
för patienten tar oftast lång tid och forcering av rehabiliteringen bör undvikas.
Inom rehabiliteringsfasen är det viktigt att inte lägga all fokus på problemet utan
att se personens resurser, vilket innefattar personens ork, motivation, bostad,
sociala nätverk och det kommande arbetet. Framförallt är det viktigt att det
uppnås en balans mellan träning och vila (a a).
För de yngre patienterna kan det vara relevant att göra en
neuropsykologbedömning en månad efter insjuknandet (Gottsäter, 2007b). Denna
bedömning ger en översikt över personens styrkor och svagheter för att kunna
återgå till det dagliga livet. Det görs främst för att minska risken för depression
och andra komplikationer. Efter utskrivningen ges fortsatt vård till patienten inom
specialistrehabilitering och primärvård. Uppföljningen bör innefatta frågor kring
smärta, sömn, fysisk aktivitet, patientens behov samt preventionssamtal kring
rökning (a a).
Locka et al (2005) beskriver att yngre vuxna upplevde negativa attityder från
vårdpersonal och detta påverkade deras välbefinnande samt rehabilitering. De
upplevde att de inte blev uppmärksammade eftersom vårdpersonalen tyckte att
patienterna var unga och kunde utföra saker självständigt istället. Det som
rehabiliteringen erbjöd kändes inte relevant för de yngre vuxna och detta
medförde tankar om att det var omöjligt att någon gång kunna återhämta sig (a a).
Att vara medlem i olika stroke organisationer kan spela en stor roll för patienter
som ska återhämta sig både fysiskt och psykiskt (Locka et al, 2005). Detta kan
underlätta svårigheter som kan uppstå i det dagliga livet efter stroke samt återgång
till arbetet (a a). Kreativa terapier såsom berättelser, konst och fotografier kan
vara användbara verktyg för att hjälpa människor att hantera sin vardag (Tutton et
al, 2011).
Prevention
Sjuksköterskorna som arbetade på en strokeavdelning ansåg att det var viktigt
med förebyggande vård, att stödja patienten samt att arbeta i team med andra
yrkesprofessioner (Rowat et al, 2009). Att förebygga en ny stroke var det som
sjuksköterskorna strävade efter. För att uppnå detta skulle patienten ta hand om
sin hälsa, vara följsam med sina mediciner samt undvika rökning med hjälp av
stöd från deras ansvariga sjuksköterska. Det var också viktigt att hitta strategier
tillsammans med patienten för att förhindra trötthet, depression, undernäring och
illamående. Sjuksköterskor som arbetade på en stroke enhet ansåg att unga
patienter som drabbats av stroke hade särskilda behov gällande rehabilitering,
sysselsättning, bostad samt funktionshinder jämfört med äldre. Genom att
identifiera strategier som de yngre patienterna kunde använda sig av medförde att
rehabiliteringen underlättades (a a). Andra strategier som kan användas var bland
annat socialisation, personlig utveckling och förbättrad självkänsla (Shaw et al,
2001). Dessa strategier kunde underlätta livet (a a). Strategierna kunde hittas
genom att diskutera i team som bestod av läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
sjuksköterskor och patienten själv (Rowat et al, 2009). Därför var det viktigt för
sjuksköterskorna att ha den kompetensen som krävs för att kunna arbeta i team
och vara aktivt delaktig. Då fanns det möjlighet till en bättre patientvård (a a).
Enligt sjuksköterskorna var det viktigt att stödja de unga patienterna som hade
drabbats av stroke (Rowat et al, 2009). Däremot ansåg sjuksköterskorna att de inte
hade tillräckligt med kunskap gällande patienter som drabbats av depression efter
6
stroke. De visste inte hur de skulle kunna stödja och lindra patienternas psykiska
påfrestning. Dessutom tyckte de också att det var svårt att ge råd till yngre
patienter gällande deras nedsatta sexuella förmåga som stroke hade medfört (a a).
Påverkan av stroke i det dagliga livet
Yngre vuxna som drabbas av stroke är ofta föräldrar (Martinsen et al, 2012). Att
vara förälder upplevs som en utmaning och är en omfattande aktivitet. Barnen har
förväntningar från sina föräldrar och de förstår inte när ens förälder är sjuk. Det
som utgör svårigheter att uppfylla föräldrarollen är de funktionshinder som stroke
medför som bland annat minnesförluster samt långsamt tänkande. Till följd
uppstår sårbarhet hos föräldrar då de samtidigt känner sig oansvariga för sina
barn. Ju äldre barnen blir desto mer förväntningar har dem och föräldrarna
upplevde att de inte kommer att kunna uppfylla dessa förväntningar (a a).
Det finns en tendens att yngre vuxna håller sina känslor inom sig vid påfrestande
situationer (Martinsen et al, 2012). De kan också känna att de inte vill besvära
andra eftersom alla har sina egna bekymmer och problem. Dessutom kan det
uppkomma rädsla av att bli avvisad från sin familj och sina vänner och lämnas
ensam vid klagomål. Därför kunde det kännas tryggare att behålla sina känslor för
sig själv. Att få uppmärksamhet samt förståelse är önskvärt bland yngre vuxna
efter att dem drabbats av stroke. Att bli förstådd kan underlätta delaktighet i
aktiviteter samt öka känslan av behörighet i sociala närverk (a a).
Oavsett vad för funktionshinder yngre personer har är det viktigt att de fortsätter
livet utan att ge upp genom att underhålla sig med olika aktiviteter. Många vuxna
har fritidsaktiviteter vilket medför en gemenskap och välmående (Ahlström, 2005;
Martinsen et al, 2012). Enligt Tutton et al (2011) är hopp en viktig del av livet när
en person drabbas av stroke. Att inte längre kunna utföra vardagliga aktiviteter
gör att personerna blir ledsna och otrygga. När livet ställs på en sådan påfrestning
är det viktigt att vara stark och inte ge upp (a a).
Det är också betydelsefullt att kunna arbeta och tjäna pengar (Ahlström, 2005).
Enligt Locka et al (2005) upplevde en del yngre vuxna att deras arbetsgivare
ansåg att lönsamheten och produktiviteten var viktigare än de anställda. Att inte
bli förstådd av arbetsgivare kunde medföra svårigheter att återgå till arbetet då de
inte gav möjlighet till en anpassad tjänst. Det som yngre vuxna fruktade var att de
inte skulle kunna få någon anställning på grund av svårigheter med minne, tal och
språk, bearbetning av information samt trötthet (a a).
Sexualitet är en viktig del av livet framförallt för unga personer eftersom det
medför närhet och intimitet (Thompson & Ryan, 2008). Att drabbas av stroke kan
medföra oförmåga till att vara sexuellt aktiv. Intresset av att ta hand om sin
personliga hygien och utseende minskas. Detta medför känslor av att vara
oattraktiv vilket kan minska den sexuella lusten (a a).
Känsla av sammanhang
I slutet av 70-talet utvecklades modellen för det salutogena förhållningssättet samt
begreppet KASAM som står för Känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991). Ett
intresse fanns för att ta reda på varför vissa människor klarar av olika
påfrestningar i livet bättre än andra. Vid stroke kan nivån av KASAM sänkas eller
höjas, utifrån nivån av KASAM kan personen hantera omställningen av det
dagliga livet på olika vis (a a).
7
KASAM har tre centrala komponenter som är begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet (Antonovsky, 1991). Dessa tre centrala begrepp har en inverkan på
personen efter stroke. Eftersom dessa komponenter påverkar personens
levnadssätt och rehabilitering efter insjuknandet. Begriplighet definieras som
gripbar information som är strukturerad, personen förväntar sig att saker och ting
kommer att utvecklas så bra som möjligt. Hanterbarhet beskrivs som en resurs, de
personerna som står till ens förfogande. Meningsfullhet som även kallas för
motivationskomponent innebär att livet som en utmaning och om det är värt det
egna engagemanget. Varje dag möts personer av olika stressmoment som i sin tur
kan bli påfrestande. För att kunna hantera dessa stressmoment kan personen
använda sig av copingstrategier (a a).
Genom att förstå innebörden av KASAM kan det ge möjlighet att förstå var
personer befinner sig vid ett specifikt tillfälle (Antonovsky, 1991). Att se olika
perspektiv skulle kunna ge en större förståelse hur människor upplever
verkligheten. Med känsla av sammanhang kan olika strategier hittas för att kunna
fortsätta livet trots hinder som kan uppkomma. För att kunna åstadkomma detta
behövs viljan (a a).
PROBLEMFORMULERING
Stroke är en livshotande situation som kan ge upphov till flera konsekvenser och
kan i värsta fall leda till döden. Att få stroke kan innebära en stor förändring för
den enskilde där ens livsstil och hela individens tillvaro ifrågasätts. Den drabbade
kan känna sig orolig inför framtiden vilket kan framkalla nedstämdhet och
lidande. Generellt är vuxna personer mer självständiga och när stroke inträffar kan
det vara svårt att plötsligt bli beroende av andra människor.
Funktionsnedsättningar som kan uppkomma efter stroke kan innebära lång
rehabilitering. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur personer
upplever sina funktionshinder. Fler unga människor drabbas av stroke, vilket kan
leda till svårigheter att hantera det dagliga livet med tanke på att de förmodligen
har familj, arbete och ett socialt nätverk.
SYFTE
Syftet är att beskriva hur yngre vuxna upplever det dagliga livet efter stroke.
METOD
Denna studie är genomförd som en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har
hittats med hjälp av databaser och sedan har artiklarna granskats. En sådan studie
beskrivs som en sammanställning av en litteratur som är evidensbaserad, vilket
har gjorts i denna studie för att besvara syftet (Polit och Beck, 2012). Insamling av
material hämtas från vetenskapliga artiklar för att redovisa och sammanställa
resultatet av dessa (Olsson & Sörensen, 2011). Enligt Polit och Beck (2012)
formuleras ett syfte eventuellt frågeställningar, sedan framställs en tidsplan för
8
hur all information ska samlas in. Därefter tolkas samt analyseras informationen.
När insamlad data är genomförd är det viktigt att data har hög eller medelhög
kvalitet eftersom det ger bättre resultat. I denna litteraturstudie har därför Polit
och Becks (2012) flödesschema med de nio stegen använts (a a).
1. Formulera
syfte och
frågeställnin
gar
4. Artiklarna
granskas
utifrån
relevans till
syftet
7. Den
insamlade
data
granskas
kritiskt
2. Välj
databaser
samt sökord
5. Artiklarna ska
läsas, eventuellt
hitta nya studier
8. Analysera
och strukturera
insamlad data
3. Genomför
databassökning samt
hitta studier som
passar med syftet
6. Tolka
insamlad data,
hitta
information i
studierna
9. Data
sammanställs och
resultat
formuleras
Figur 1. Modifierat flödesschema (Polit och Beck, 2012) beskriver kortfattat de
nio stegen. Dessa steg förklarar hur metoden ska genomföras. Schemat innefattar
bland annat datainsamling, databearbetning samt dataanalys.
Val av databaser och sökord
Bearbetningen av syftet genomfördes innan metod delen påbörjades. Databaserna
PubMed och CINAHL användes eftersom de ansågs vara välmotiverade för
studien då de är inriktade på medicin och omvårdnad (Polit och Beck, 2012).
Följande inklusionskriterier som användes i denna litteraturstudie; att personerna
var under 65 år, hög eller medelhög kvalité på studierna, finnas i full text, vara
högst 15 år gamla samt att artiklarna skulle vara skrivna på engelska.
Exklusionskriterierna var personer < 18 år och kvantitativa ansatser.
I CINAHL användes CINAHL headings så som cerebral hemorrhage, stroke,
activities of daily living. I PubMed användes det MeSH termer (Karolinska
institutet, 1998) som bland annat var young adult, experiences, daily life, stroke
och rehabilitation. Dessutom valdes sökord som comprehensibility, sense of
coherence, manageability och meaningfulness som var relaterade till den
teoretiska referensramen. Booleska termer AND och OR användes för att få mer
specifika artiklar som baserades utifrån de MeSH termer och CINAHL headings
som valdes.
Litteratursökning
Databassökningarna ska genomföras och de studier som är relevanta och som
svarar till syftet ska hittas enligt Polit och Beck (2012). Sökningarna genomfördes
och detta finns beskrivet i tabell 1, 2 & 3. I tabell 1 presenteras en blocksökning
som gjordes i CINAHL med CINAHL headings. Det gjordes även ett antal andra
9
blocksökningar i CINAHL men under sökningarna framkom samma artiklar,
därför presenteras inte dessa. Det gjordes även sökningar i CINAHL med fritext
men de studier som framkom hade redan hittats i tidigare sökningar och därför
finns inte detta beskrivet i tabell 3. I tabell 1 finns sökningarna i PubMed
redovisade med MeSH termer. I tabell 2 redovisas sökningar med fritext i
PubMed. Det gjordes även blocksökningar i PubMed men inga relevanta artiklar
hittades.
Urval 1
Enligt Polit och Beck (2012) ska sökningarna ha gett ett antal olika studier och
dessa ska sedan granskas och de artiklar som relateras till syftet väljs ut (a a). När
sökningarna gjordes framkom totalt 364 träffar. Därefter lästes 364 titlar av
följande träffar och utifrån dessa titlar granskades totalt 79 abstrakt. Resten blev
uteslutna på grund av att titlarna inte innehöll studiens bärande begrepp. Efter att
ha läst abstrakten överensstämde vissa inte med föreliggande studiens inklusionsoch exklusionskriterier samt svarade inte på syftet. Efter att ha exkluderat de
studier som inte var relevanta till denna litteraturstudie så återstod det 21 artiklar
som tillsammans bildade urval 1.
Tabell 1. Sökningar utförda i PubMed med MeSH termer, utifrån studiens syfte om yngre vuxnas
upplevelse av det dagliga livet efter stroke.
PubMed Sökord
Antal Antal Antal
Antal
Antal använda
Datum
MeSH-termer
träffa lästa
granskade granskade artiklar
Booleska termer
r
titlar abstrakt
artiklar
(activities of daily living)
6
6
6
1
1
10AND (disabled persons) AND
11/11- 14 (quality of life) AND (cohort
studies) AND (adult) AND
(stroke/rehabilitation)
(activities of daily living)
4
4
4
1
1
10AND (emotions) AND
11/11-14 (stroke/psychology) AND
(cohort studies) AND (adult)
AND (physical therapy) AND
(stroke/rehabilitation)
(adult) AND (female) AND
37
37
14
3
1
11(male) AND (employment)
12/11-14 AND (middle aged) AND
(rehabilitation) AND
(sampling studies)
(stroke) AND (young adult
17
17
17
1
1
OR adult) AND (disabled
persons OR rehabilitation)
11AND (emotions OR pain OR
12/11-14 hope) AND (life change event
OR quality of life OR
activities of daily life OR
sense of coherence) AND
(qualitative research)
Totalt
64
64
41
6
4
10
Tabell 2. Sökningar utförda i PubMed med fritext, utifrån studiens syfte om yngre vuxnas
upplevelse av det dagliga livet efter stroke.
PubMed Sökord
Antal
Antal Antal
Antal
Fritext
träffar lästa
granskade granskade
Datum
Booleska termer
titlar
abstrakt
artiklar
Antal
använda
artiklar
1
1
1
1
1
1213/11-14
(stroke) AND (young adult)
AND (life experience) AND
(disability) AND (qualitative
research)
7
7
7
2
1
1213/11-14
(adult) AND (motivation)
AND (social support) AND
(stroke/rehabilitation) AND
(survivors)
(adaptation) AND (adult)
AND (employment) AND
(middle aged) AND
(motivation) AND
(stroke/rehabilitation) AND
(social support)
(determining) AND (stroke)
AND (young) AND (adults)
AND (rehabilitation)
1
1
1
1
1
11
11
2
1
1
(adult) AND (goals) AND
(stroke) AND (survivors)
32
32
7
2
1
52
52
18
7
5
1314/11-14
1314/11-14
1314/11-14
Totalt
Tabell 3. Blocksökning utförd i CINAHL, utifrån studiens syfte om yngre vuxnas upplevelse av
det dagliga livet efter stroke.
CINAHL
Sökord
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Datum
CINAHL headings
träffar lästa
granskade granskade använda
Booleska termer
titlar
abstrakt
artiklar
artiklar
10-11/11
2014
(stroke OR cerebral
hemorrhage) AND
(young adult OR adult)
AND (attitude to
disability OR disabled
OR rehabilitation)
AND (life experience
OR emotions OR
suffering OR hope)
AND life change event
OR quality of life OR
activities of daily
living) AND (
qualitative studies)
248
248
20
3
3
Urval 2
Information hittas och tolkas utifrån de studier som har valts och ett andra urval
ska göras (Polit och Beck, 2012). De artiklar som valdes från urval 1 granskades i
sin helhet där all fokus låg på studiens innehåll, resultat och att det svarade på
litteraturstudiens syfte. När de 21 artiklarna granskades återstod 12 artiklar som
var relevanta för att svara på syftet och dessa artiklar bildade urval 2. De andra nio
11
artiklarna svarade inte på syftet och uppfyllde inte litteraturstudiens exklusionsoch inklusionskriterier.
Urval 3
I steg sju beskrivs det sista urvalet, studierna från det förra urvalet granskas
utifrån dess kvalité (Polit och Beck, 2012). SBUs kvalitativa granskningsmall
(2012) har använts. Artiklarna granskades först enskilt och sedan diskuterades
kvalitén av artiklarna tillsammans. Efter kvalitetsgranskningen av de tolv
artiklarna användes slutligen elva artiklar. En artikel blev utesluten eftersom den
hade en låg kvalité. De elva artiklarna hade hög och medelhög kvalité och var
relevanta till denna litteraturstudie samt svarade de på syftet.
Dataanalys
Enligt Polit och Beck (2012) ska relevant information i de valda studierna
analyseras. Bearbetningen av data gjordes genom att de elva artiklarna
analyserades enskilt ett antal gånger för att få en helhetsbild (a a). De resultat som
hittades i artiklarna översattes till svenska och betydelsefull data antecknades i ett
dokument i word för var och en artikel. Meningsbärande enheter antecknades och
kondenserades och utifrån dessa hittades 25 koder (Polit och Beck, 2012).
Därefter diskuterades jämförelse av dessa koder och sedan uppkom 17 kategorier
efter överensstämmelse. Fortsatt analys medförde att de kategorier som liknande
sammanställdes vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier
(a a). I tabell 4 presenteras exempel på hur processen har utförts.
Tabell 4. Kvalitativ innehållsanalys av Polit och Beck (2012). Översikt av exempel på
meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter och koder.
Meningsbärande enheter, på Meningsbärande
Kondenserade
Koder
engelska
enheter, översatta till
meningsenheter
svenska
”The informants expressed
that work was an important
activity with multiple
meanings in their lives; even if
one sometimes was tired of it,
work was mostly thought of as
enjoyable and meaningful”
(Vestling et al, 2011, s 206)
Informanterna uttryckte
att arbetet var en viktig
aktivitet med flera
betydelser i deras liv;
även om någon ibland
var trött på det, sågs
arbetet som roligt och
meningsfullt.
Arbetet var en
viktig del i livet
eftersom det ansågs
vara roligt och
meningsfullt.
Arbetet var
viktig
“Their fatigue played an
essential part in their lives, as
it was such an overwhelming
and uncontrollable effect of
the stroke. Their whole
existence was affected”
(Röding et al, 2003, s 868)
Deras trötthet var en
viktig del i deras liv,
eftersom det var en
överväldigande och
okontrollerbar effekt av
stroke. Hela deras
tillvaro påverkades.
Tröttheten var
överväldigande och
okontrollerbar samt
påverkade
tillvaron.
Tröttheten
påverkade
tillvaron
RESULTAT
Resultatet utgörs av elva vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i följande
tre huvudkategorier och i åtta underkategorier enligt tabell nedan.
12
Tabell 5. Översikt av huvud- och underkategorier.
Huvudkategorier
Underkategorier
Att försöka återgå till ett normalt liv
• Viktigt att få stöd
• Otillräcklig ålderanpassad
rehabilitering
• Rädsla av återinsjuknande
Att få en ny identitet
• Att ha ett osynligt funktionshinder
• Känsla av otillräcklighet
• Chocken av att som ung drabbas av
stroke
Svårigheter i det dagliga livet
• Att återgå till arbetet efter stroke
• Brist av närhet till sin familj
Att försöka återgå till ett normalt liv
Några personer som hade upplevt en stroke och genomgått rehabilitering uttryckte
att vilja samt motivation krävdes för att kunna underlätta rehabiliteringen
(Alaszewski et al, 2006). En del av de unga som drabbats av stroke upplevde
otillräcklig delaktighet under rehabiliteringsprocessen samt sjukhusvistelsen
(Bendz, 2000; Röding et al, 2003). Bedömning av omvårdnadsmål planerades inte
tillsammans med patienten. En omvårdnadsplanering bör göras mellan
vårdpersonal och patienten. Känslan av otillräcklig information från
vårdpersonalen gjorde att patienterna själva fick ta allt ansvar. De kände att ingen
lyssnade på deras krav och bekymmer. Unga patienter som har haft en stroke
upplevde att läkarna inte var tillräckligt tydliga vid information om sjukdomen.
Många av patienterna ville veta vad som hade hänt i deras kropp samt vad det var
som hade orsakat deras stroke (a a). Några av de unga patienterna hamnade i
depression efter insjuknandet vilket medförde att rehabiliteringen blev svårare att
genomföra (Trygged, 2012). Diagnosen orsakade nedstämdhet och oförmåga att
kontrollera sitt humör (Vestling et al, 2011; Banks & Pearson, 2004).
Viktigt att få stöd
En del tyckte att det var bra att få stöd från sin familj, arbetsgivare, vänner samt
stödgrupper vilket gav en känsla av trygghet (Vestling et al, 2011; Kuluski et al,
2014). Att få stöd spelade en stor roll för unga personer som fått en stroke. Det
gjorde att de fick en mer övergripande syn på saker och ting (Kuluski et al, 2014).
Dock uppstod det behov av kontakt med sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Olyckligtvis upplevde unga män att sjukgymnasterna inte gav en tydlig
information angående deras träningsprogram (Röding et al, 2003).
Kollegorna på arbetsplatsen gav ett bra stöd till de unga personerna efter stroke
(Alaszewski et al, 2006). De hade en större förståelse och pressade inte personen
till att arbeta mer effektivt (Medin et al, 2005). Stöd av arbetskamrater hade en
positiv betydelse. Försäkringskassan var också ett stöd eftersom de tog hand om
kontakten mellan rehabiliteringen och arbetsgivaren (a a).
Ett annat sätt som unga personer använde som stöd efter stroke var mobiltelefoner
med påminnelser och alarm (Trygged, 2012; Vestling et al, 2011). I mobilen så
ställde de in väckarklocka eller någon påminnelse om tid eller händelse. När det
ringde blev de medvetna om att nu var det dags att avsluta det de höll på med och
antingen börja klä på sig, gå på toaletten eller gå ut någonstans. Detta gav stöd
och trygghet till att kunna anpassa sig till den nya livsstilen efter att stroke
inträffat. Vissa hade också anpassade fordon så att de kunde köra till arbetet och
hantera sin vardag bättre. Dessa stöd var viktiga för dem (a a).
13
Otillräcklig ålderanpassad rehabilitering
Tiden på sjukhuset upplevdes som otillräcklig ålderanpassad rehabilitering (Banks
& Pearson, 2004; Röding et al, 2003). Majoriteten av de unga patienterna som
drabbats av stroke hade blivit placerade i en geriatrisk vårdavdelning. De kände
att vissa aktiviteter som erbjöds passade inte deras önskemål och behov. Att inte
få dela med sig av den här upplevelsen med människor i samma ålder medförde
en känsla av att vara avlägsen från andra patienter (a a).
Större delen av rehabiliteringen var inte individanpassad utan alla personer efter
stroke fick i princip likadan rehabiliteringsprocess (Lawrence & Kinn, 2012;
Medin et al, 2005). Att ha en ålderanpassad rehabilitering kunde gynna unga
personer eftersom en del är föräldrar och har ett arbete. Många av de yngre
personerna har andra behov gällande bilkörning och sexualitet jämfört med äldre
(a a).
Rädsla av återinsjuknande
Några av de yngre patienterna som hade haft en stroke var angelägna att veta vad
som hade orsakat den för att kunna förhindra en ny (Bendz, 2003; Lawrence &
Kinn, 2012; Bendz, 2000). De ville inte gå igenom samma situation igen eftersom
en längre sjukskrivning gjorde dem mindre produktiva. Detta utgjorde en rädsla
för återinsjuknande. För att undvika en ny stroke försökte de hitta strategier för att
minska riskerna. Att undvika stressande arbetssituationer, resa samt att inte göra
några planer inför framtiden var en del av strategierna (a a).
Att få en ny identitet
En strategi som många av de yngre personerna använde sig av efter stroke var att
de bildade en ny livsstil (Kuluski et al, 2014). Att känna sig som en ny person
underlättade för dem att hantera situationen på ett bättre sätt. En ung kvinna som
hade haft långt hår innan stroke inträffade klippte sig kort efter insjuknandet
eftersom hon ansåg sig vara en annan person jämfört med innan. Hon kände att
hon inte längre var den kvinnan som kunde gå ut och promenera eller gå till
jobbet på grund av sitt funktionshinder. Därför tyckte hon att en ny identitet skulle
hjälpa henne att gå vidare med livet (a a). En annan kvinna berättade hur allting
förändrades efter insjuknandet och att hon aldrig blev sig lik igen, oavsett vilken
rehabilitering eller behandling hon fick (Lawrence & Kinn, 2012).
En annan strategi var att återställa sin självkänsla. Detta gjordes genom att delta i
aktiviteter som de tyckte var viktiga för dem innan stroke uppstod. Det var bland
annat aktiviteter så som musik, konst eller tala inför publik (Kuluski et al, 2014).
Genom att också vara på arbetet kunde personerna lättare skapa en ny identitet
(Alaszewski et al, 2006).
Trötthet var ett symptom som var väldigt besvärligt för de flesta unga vuxna
eftersom det var något som de aldrig hade upplevt förut (Bendz, 2003; Röding et
al, 2003; Lawrence & Kinn, 2012). Den uppstod vid aktiviteter eller om det fanns
för mycket folk runt omkring. Detta påverkade hela deras tillvaro, familj, vänner,
den sexuella förmågan och arbetet. Istället försökte de hitta ett annat sätt att leva.
Detta gjordes genom att undvika påminnelser om deras liv innan stroke uppkom
(a a). En kvinna förklarade hur tröttheten hade påverkat hennes liv. Varje gång
hon kom hem från jobbet så var hon väldigt trött och spelade in teveprogram för
att kunna titta på dem på helgerna istället (Trygged, 2012). När symptomen
uppstod så minskade styrkan i kroppen vilket medförde svårigheter att resa sig
14
upp från stolen eller sängen och detta upplevdes som irriterande och besvärligt
(Vestling et al, 2011).
Att ha ett osynligt funktionshinder
Osynligt funktionshinder medförde bekymmer som bland annat afasi vilket kunde
göra att personer fick sluta arbeta (Alaszewski et al, 2006). De unga ansåg att de
osynliga funktionshindren var svåra att hantera (Kuluski et al, 2014; Röding et al,
2003; Dale Stone, 2005). Trötthet var ett osynligt funktionshinder vilket gav
upphov till frustration. Den osynliga tröttheten gav en känsla av att inte bli
förstådd från andra människor. Eftersom detta inte ansågs som ett funktionshinder
för andra men för unga patienter var detta ett funktionshinder. Ibland önskades
synliga funktionshinder som förlamning eller talsvårigheter istället eftersom då
hade de fått mer uppmärksamhet och förståelse. Att vara förlamad hade
underlättat i sociala situationer (a a). Personer med ett osynligt funktionshinder
hade större begränsningar att leva upp till samhällets förväntningar och krav (Dale
Stone, 2005).
Känsla av otillräcklighet
Ibland fick många unga patienter som drabbats av stroke en känsla av
otillräcklighet (Kuluski et al, 2014; Banks & Pearson, 2004). De kände att de inte
var kapabla till att hjälpa till i hemmet och tyckte att de var en börda för sina
familjer. För att undvika dessa tankar försökte de hjälpa till med hushållsarbetet
för att inte känna sig värdelösa i sin hemmiljö (a a).
Chocken av att som ung drabbas av stroke
En kvinna uttryckte en chock om varför just hon hade drabbats av stroke. Olika
känslor uppstod och hon upplevde att det var viktigt att acceptera sitt nuvarande
tillstånd för att inte förlora självkänslan (Kuluski et al, 2014). Många kände att
stroke hade inträffat plötsligt då de hade varit aktiva innan stroke uppstod (Banks
& Pearson, 2004). En man förklarade om hur chockad han blev när stroke
drabbade honom. Han brukade alltid gå till gymmet, äta nyttigt och hade en låg
alkoholkonsumtion. Anhöriga och vänner blev förvånande över att just han
drabbats då han var ung och aktiv (a a).
En del kvinnor blev chockade när läkaren berättade att de hade fått en stroke
(Dale Stone, 2005; Lawrence & Kinn, 2012). De trodde inte att personer kunde få
en stroke vid ung ålder. Stroke medförde desorientering av kroppen, vilket de
unga inte var beredda på. Detta gav rädsla och ovisshet om hur framtiden skulle se
ut (a a).
Svårigheter i det dagliga livet
Vid svårigheter i det vardagliga livet var det viktigt att fokusera på det
betydelsefulla och inte bryta ihop känslomässigt (Dale Stone, 2005). Det dagliga
livet förändrades för unga efter stroke på grund av kvarstående symtom (Kuluski
et al, 2014). Några tappade sin förmåga att kunna gå och träna på gymmet. För en
ung man som hade varit en aktiv idrottare, klättrat på berg, cyklat varje dag, spelat
golf och sprungit maraton var upplevelsen av stroke krävande. Han kunde inte
längre genomföra dessa aktiviteter och uttryckte att hans liv inte kommer återgå
till det normala igen. Körkortet var en viktig del för många unga människor som
drabbats av stroke. Det kunde återkallas av läkaren om hen ansåg att patienten inte
hade förmåga att kunna köra bil (a a).
Stroke kan påverka unga personens liv, prioriteringar och förhållningssätt. Från att
vara självständig blev de istället beroende av andra och detta kändes svårt
15
(Lawrence & Kinn, 2012). Många uppgav att de tog avstånd från sina sociala
nätverk (Kuluski et al, 2014; Trygged, 2012). De kände att dem inte längre
uppfattades som roliga på grund av deras funktionshinder som bland annat språkminnesproblematik. Trots svårigheterna i det dagliga livet som stroke medförde
hittade unga patienterna strategier för att hantera sin vardag (a a).
Att återgå till arbetet efter stroke
Att förlora sitt jobb permanent eller tillfälligt upplevdes som en försämring av
livskvalitén. Det hade också ekonomiska konsekvenser till följd av förlust av
intäkter. Att inte kunna arbeta hade en stor inverkan eftersom många unga hade
banklån (Kuluski et al, 2014; Alaszewski et al, 2006). Arbetet var viktigt för
många av de unga patienterna (Alaszewski et al, 2006; Kuluski et al, 2014;
Vestling et al, 2011). De var tacksamma att arbetsgivaren tog emot dem trots
varaktiga svårigheter som stroke hade medfört. Arbetet gav social status, sociala
relationer samt en bättre ekonomi. Många uttryckte att det var bra att börja arbeta
igen eftersom det kändes tungt att vara hemma hela dagarna (a a).
Koncentrationssvårigheter, mindre kraft i en arm och minnesproblematik
medförde att arbetet blev svårare. Varje dag var en utmaning på arbetet för att
kunna hantera den nya livssituationen och detta påvisade tillfrisknande
(Alaszewski et al, 2006; Bendz, 2000).
Brist av närhet till sin familj
Att drabbas av stroke som ung förändrade individens familjeroll (Kuluski et al,
2014). De som var förälder upplevde känslomässiga svårigheter då de inte kunde
ha fysisk närhet till sitt barn, läsa för dem eller hämta dem från skolan. Vissa fick
ta det beslutet att inte få fler barn eftersom de kände att de inte kunde vara en bra
förälder. En man förklarade hur smärtsamt det var för honom att inte kunna vara
den pappan som längre kunde leka med sina barn. Sådana situationer var
påfrestande för föräldrarna (a a).
En del personer oroade sig för hur familjen och släktingar skulle tänka kring
personens kroppsliga och kognitiva förändringar efter stroke (Lawrence & Kinn,
2012). Några av de yngre personerna talade om hur stroke påverkade deras
relation med sin partner eller make/maka (Banks & Pearson, 2004). En kvinna
berättade hur hennes partner hade avslutat deras förhållande för att han inte längre
kunde hantera hennes förändrade livsstil. Andra uttryckte att kommunikationen
var svår vilket medförde att de nästan aldrig pratade med varandra. Den sexuella
relationen blev också förlorad vilket orsakade förlust av närhet (a a).
DISKUSSION
Diskussionen nedan presenteras i två delar, resultat- och metoddiskussion.
Metoddiskussion
Studien är en litteraturstudie men hade kunnat genomföras som en empirisk studie
med en kvalitativ ansats. I en empirisk studie kan forskaren formulera fördjupade
frågeställningar och inleda en personlig kontakt med deltagarna (Olsson &
Sörensen, 2011). Metoden kan utföras med bland annat observationer och
intervjuer (a a). Med intervjuer kunde studien ha utvecklats bättre då frågor hade
kunnat formuleras utifrån syftet. Vid intervjuer sker det en konversation med
personen vilket kan leda till att en relation skapas. Följdfrågor kan uppkomma för
16
djupare förståelse jämfört med en litteraturstudie (a a). Med denna föreliggande
litteraturstudie har det framgått en bredare uppfattning av personernas
upplevelser, jämfört med hur det hade kunnat se ut med en empirisk studie. Med
detta menas att urvalet hade varit mindre i den empiriska studien vilket inte hade
medfört ett lika stort perspektiv. Enligt Olsson & Sörensen (2011) grundar sig
kvalitativa studier på ett mindre antal deltagare jämfört med en kvantitativ studie.
Inklusionkriteriterna var bland annat att personer skulle vara mellan 18-65 år som
hade drabbats av stroke. Detta kriterium valdes för att det skulle vara intressant att
få en översikt hur stroke påverkade unga personer som befinner sig i arbetsför
ålder. Personer över 65 år har oftast gått i pension och detta kan påverka deras
dagliga liv på ett annat sätt jämfört med personer som befinner sig mitt i deras
karriär. I denna studie valdes dock endast yngres perspektiv att belysas.
Antalet hittade artiklar återfanns i båda databaserna och en anledning till detta kan
vara att det är vanligare att personer över 65 år drabbas av stroke (Socialstyrelsen,
2009a). Yngre personers upplevelser av stroke har förmodligen inte
uppmärksammats på samma vis. Sökord valdes utifrån den föreliggande
litteraturstudiens syfte. Ett stort antal sökord testades för att kunna få en så bredd
sökning som möjligt som gav relevanta artiklar. Blocksökning gjordes för att få en
övergripande information. Nackdelen med blocksökningen skulle kunna vara att
användbara artiklar faller bort av databaserna på grund av användning av för få
eller för många sökord. Detta kan ha medfört att relevanta studier missats.
Booelska termer AND och OR kan ha påverkat sökningarna då AND ger en
smalare sökning och OR har den motsatta verkan (Willman, 2011). Det gjordes ett
antal sökningar på Internurse men det framkom inga relevanta artiklar och därför
valdes denna bort.
Kvantitativa studier exkluderades eftersom kvalitativa studier passade till denna
litteraturstudie då de innehåller personers upplevelser och känslor (Olsson &
Sörensen, 2011). Men detta kan ha medfört att relevant information missats inom
kvantitativ forskning. En av begräsningarna var att artiklarna skulle vara högst 15
år gamla. Detta valdes för att få relativ ny information under forskningsfältet. Men
detta kan ha påverkat att ett visst antal artiklar angående stroke inte uppkom under
sökningarna, eftersom det troligtvis kan finnas forskning mer än 15 år tillbaka.
SBUs kvalitetsgranskningsmall (2012) användes för studiens valda artiklar.
Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes först enskilt och sedan tillsammans
vilket anses vara en styrka i denna studie eftersom det ökar objektiviteten till
studiens kvalité (Willman, 2011). Granskningen av artiklarna har skett oberoende
av varandra och efter enskild granskning framkom liknande bedömningar vilket
stärker denna litteraturstudiens resultat ytterligare. Fördelen med
kvalitetsgranskningen var att få en hög eller medelhög kvalité av de valda
artiklarna eftersom det var en av inklusionskriterierna. Kvalitetsgranskningen ökar
validiteten i denna litterastudie då artiklarna speglade och svarade på syftet.
Denna granskningsmall fokuserade på patientupplevelser (SBU, 2012) och ansågs
därför vara relevant då föreliggande studie utgick från personers perspektiv, vilket
också kan anses styrka studiens resultat.
Området visade sig vara undersökt i en liten utsträckning. I ett antal artiklar var
deltagarna över 65 år vilket inte överensstämde med studiens inklusionskriterier. I
17
abstrakten framkom inte alltid deltagarnas åldrar men när studierna granskades
och lästes i sin helhet hittades åldrarna och därför uteslöts de artiklarna.
Alla nio stegen (Polit och Beck, 2012) användes eftersom de innefattade all
information som behövdes. Att följa dessa steg underlättade förståelsen för hur
metoden skulle användas. Under databearbetningen översattes artiklarna från
engelska till svenska enskilt, vilket kunde ha medfört feltolkningar. Därför
diskuterades fakta som hittats tillsammans för att säkerhetsställa att innebörden i
artiklarnas resultat inte förlorades, vilket kan ses som en styrka i denna
litteraturstudie.
Förförståelse
Det fanns en hel del erfarenhet samt kunskap om att vårda äldre personer med
stroke innan föreliggande litteraturstudie påbörjades. Däremot fanns ingen
kunskap om yngres upplevelse av stroke vilket minskade risken att förutfattade
meningar vid analysen kan ha uppkommit omedvetet. Vid databearbetningen
upplevdes analysen av artiklarnas resultat svårt att genomföra då mer kunskap vid
utförandet hade behövts, vilket kan betraktas som en svaghet. Under analysen
hade överstrykningspennor med färg kunnat användas men valdes att uteslutas
eftersom det var mer relevant att sammanfatta artiklarnas resultat i helhet. Detta
genererade en större överblick av studiernas resultat samt gav det möjlighet att se
ett mönster.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen är presenterad utifrån resultatets tre huvudkategorier; Att
försöka återgå till ett normalt liv, Att få en ny identitet och Svårigheter i det
dagliga livet.
Att försöka återgå till ett normalt liv
I föreliggande studiens resultat framgick det från några artiklar att de yngre vuxna
som drabbats av stroke upplevde att de fick otillräckligt med information från
vårdpersonalen samt brist på delaktighet (Röding et al, 2003; Bendz, 2000; Bendz,
2003). Detta är i linje med Locka et al (2005) som anger att yngre vuxna upplever
att de känner sig tvungna att ta ansvar själv. Vårdpersonalen visade inte
tillräckligt med engagemang gentemot patienterna och detta kunde ge upphov till
en försämrad rehabilitering (a a). Genom att identifiera strategier som yngre
vuxna kan använda sig av efter stroke kan underlätta rehabiliteringen. Strategier
kan framföras i team med flera professioner samt i samråd med patienten. Därför
spelar sjuksköterskornas kompetens en stor roll i denna situation då det krävs
kunskap att kunna vara en del av teamet (Rowat et al, 2009). I Hälso- och
sjukvårdslagen, 1982:763 (HSL) redovisas kraven för hälso- och sjukvården. Det
framgår av 2a § HSL att hälso- och sjukvårdspersonalen ska skapa en god kontakt
med patienten. Med kommunikation och samarbete mellan olika
yrkesprofessioner samt patientens delaktighet kan en bättre patientvård uppnås.
Att arbeta i team kan medföra en bredare uppfattning angående patientens
tillstånd.
Att få stöd visades vara en viktig aspekt för yngre vuxna. Stöd var uppskattat och
det kunde erhållas från familj, vänner, arbetskamrater, vårdpersonal, stödgrupper
men också tekniska hjälpmedel som bland annat mobiltelefoner (Vestling et al,
2011; Kuluski et al, 2014; Alaszewski et al, 2006; Medin et al, 2005; Trygged,
2012). Detta överensstämmer med Tutton et al (2011) som beskriver att kreativa
18
terapier som bland annat konst och fotografier kunde också användas som stöd.
Enligt Gottsäter (2007) och Locka et al (2005) är det viktigt att stödja en persons
förändrade livsstil för att underlätta återhämtningen både fysiskt och psykiskt.
Som sjuksköterska är det viktigt att stödja patienterna när de befinner sig i svåra
situationer (Rowat et al, 2009). Vid möte med patienten bör sjuksköterskan
diskutera den nya situationen för att informationen ska bli förståelig och
meningsfull. Begreppet hanterbart är viktigt eftersom personen tar till vara på de
resurser som finns (Antonovsky, 1991).
Ibland kunde stroke orsaka depression och detta upplevdes besvärligt för
majoriteten av de yngre vuxna. Följden av depression medförde svårigheter att
genomföra rehabiliteringen (Trygged, 2012; Vestling et al, 2011; Banks &
Pearson, 2004). Enligt Townend et al (2010) kunde depression uppkomma då det
uppstår svårigheter för yngre vuxna att acceptera sina funktionshinder.
Sjuksköterskorna upplever patienternas depression som svår att förebygga då de
anser att de inte har tillräckligt med kunskap om depression. Detta medför
minskat stöd från sjuksköterskorna då de inte kan utföra tillräckligt med
omvårdnadsåtgärder (Rowat et al, 2009). Att inte kunna genomföra bra
omvårdnad på grund av brist på kunskap kan medföra en försämrad relation med
patienten.
I föreliggande studies resultat ansågs viljan vara en positiv egenskap som
underlättar livets motgångar. Yngre vuxna upplevde att viljan gav upphov till en
förbättrad livskvalité (Alaszewski et al, 2006). Detta kan relateras till Antonovsky
(1991) där vilja och känsla av sammanhang är sammankopplade. Känsla av
sammanhang beskrivs som något som utvecklas genom hela livet där olika
upplevelser och erfarenheter har betydelse för hur människor hanterar
påfrestningarna i livet. Graden av meningsfullhet, begriplighet och hanterbart
påverkar personens välbefinnande samt hälsa (a a). Vid stroke kan skador
uppkomma på hjärnan som i sin tur kan orsaka kognitiva problem (WHO, 2014b).
Uppbyggnaden av känsla av sammanhang kan därför bli hotad. Då är det viktigt
att skapa en begriplig och meningsfull miljö runt individen för att de ska känna sig
tryggare.
En del yngre vuxna upplevde rädsla av att återinsjukna i stroke. För att bearbeta
detta försökte de hitta strategier för att förhindra en ny stroke (Bendz, 2003;
Lawrence & Kinn, 2012; Bendz, 2000). Liknande beskriver Rowat et al (2009)
där sjuksköterskorna ska hjälpa patienterna att finna strategier för att uppnå ett
bättre välbefinnande. Att ha ett salutogent förhållningssätt är en del av KASAM
som innebär fokus på det friska hos individen (Antonovsky, 1991). Det är viktigt
att sjuksköterskan strävar efter ett salutogent förhållningssätt för att se vad
patienten är kapabel till att göra själv samt vad hen behöver hjälp med.
Att få en ny identitet
Några yngre vuxna upplevde att de bildade en ny livsstil efter stroke (Kuluski et
al, 2014). Detta kunde bland annat göras genom att återgå till arbetet eller delta i
aktiviteter (Kuluski et al, 2014; Alaszewski et al, 2006). Återgång till arbetet var
viktigt för många yngre vuxna vilket gjorde de mer motiverade till det nya livet
(Ahlström, 2005). Att ha hopp var av betydelse för många som hade drabbats av
stroke eftersom detta kunde ge upphov till en stark personlighet som underlättar
livets gång (Tutton et al, 2011). Den nya identiteten medförde att individerna
kunde sträva efter att återgå till de vardagliga aktiviteterna.
19
I föreliggande studies resultat framkom det att trötthet var ett problem som
uppkom för de flesta yngre vuxna. Detta symptom medförde sociala begräsningar
i deras liv. För att motverka detta skapade personerna ett nytt sätt att leva (Bendz,
2003; Röding et al, 2003; Lawrence & Kinn, 2012; Trygged, 2012; Vestling et al,
2011). Detta kan relateras till Kirekvold (2012) som beskriver olika strategier för
att bearbeta trötthet. Att kunna acceptera sin trötthet var en del av återhämtningen.
För att kunna skapa en ny identitet krävdes det att personerna hade positiva tankar
samt att de ställde mindre krav på sig själva (a a). Eftersom trötthet var ett vanligt
problem för yngre patienter efter stroke är det viktigt att sjuksköterskan kan känna
empati och stödja dessa patienter.
Majoriteten av personerna upplevde att osynliga funktionshinder var krävande och
svåra att hantera samt upplevdes det att andra människor inte uppfattade deras
problem. Istället önskade många yngre vuxna att de hade ett synligt
funktionshinder eftersom då hade människor tagit hänsyn till dem på ett
annorlunda vis. Oftast blev de inte förstådda och upplevde därför en osäkerhet
(Kuluski et al, 2014; Röding et al, 2003; Dale Stone, 2005). Att bli förstådd av
familj och vänner hade kunna underlätta det dagliga livet samt hade det medfört
större delaktighet i sociala sammanhang (Martinsen et al, 2012). Dessutom kan
yngre vuxna ha svårt att dela med sig av sina känslor till någon anhörig eller en
vän då de inte upplever någon förståelse från dessa personer. Detta kan medföra
rädsla samt ovisshet bland yngre vuxna som drabbats av stroke (a a). Enligt
Antonovsky (1991) vid upplevelser av rädsla samt osäkerhet kan det uppstå en
lägre nivå av KASAM. Detta innebär att en låg nivå av KASAM medför
svårigheter att kunna hantera påfrestningar som kan uppstå under livets förlopp (a
a). Vid osynliga funktionshinder kan yngre vuxna få en lägre nivå av KASAM
eftersom de inte blir förstådda av människor i deras omgivning. Följden blir att
personerna har svårare att vara delaktiga i vardagliga sociala situationer.
Att få stroke i ung ålder upplevdes chockande för yngre vuxna. Vissa hade ingen
kunskap om att stroke kunde uppstå i ung ålder. Medan andra menade att de hade
varit fysiskt aktiva under hela sitt liv och tyckte att de inte var i riskzonen för att
drabbas av stroke (Kuluski et al, 2014; Banks & Pearson, 2004; Dale Stone, 2005;
Lawrence & Kinn, 2012). Enligt Socialstyrelsen (2013) har stroke ökat bland
yngre från 15 till 21 procent sedan 1990-talet. Yngre vuxna drabbas av stroke på
grund av förändrade levnadsvanor som bland annat rökning och hög
alkoholkonsumtion (Medin et al, 2004; Socialstyrelsen, 2009a).
Svårigheter i det dagliga livet
När det uppstod svårigheter i det dagliga livet upplevde yngre vuxna att det var
viktigt att inte bryta ihop känslomässigt (Dale Stone, 2005). Dessutom framkom
det i studiens resultat att trots de återstående svårigheterna hittades strategier för
att kunna hantera vardagen (Kuluski et al, 2014; Trygged, 2012). Ahlström (2005)
samt Martinsen et al (2012) beskriver att vuxna personer bör utföra aktiviteter för
att uppleva ett bättre välmående. Enligt Tutton et al (2011) kan hopp ge upphov
till en positiv och meningsfull vardag. Hopp kan motverka sårbarhet samt stärka
individens hälsa. Med komponenten begriplighet kan individen ha större överblick
av sitt liv vilket leder till känsla av trygghet (Antonovsky, 1991). För att kunna
hantera svårigheter i det dagliga livet kan yngre vuxna motiveras med hjälp av
hopp. Detta kan medföra en förbättrad hälsa. Sjuksköterskan kan hjälpa sina
patienter genom att också förmedla hopp.
20
Generellt upplevdes återgång till arbetet viktigt för majoriteten av de yngre vuxna
eftersom det gav förutsättningar som bland annat bättre ekonomi och sociala
relationer. En del yngre personer uppskattade arbetsgivarens hjälpsamhet
(Alaszewski et al, 2006; Kuluski et al, 2014; Vestling et al, 2011). Liknande
beskriver Ahlström (2005) att arbetet är en viktig del av livet som ger möjlighet
till kontakt med människor samt kan ge upphov till en bättre ekonomiskt status.
Detta motsägs av Locka et al (2005) som beskriver att många yngre vuxna
upplever att arbetsgivaren inte är samarbetsvillig mot sina anställda. Yngre
personer känner rädsla av att inte få återgå till arbetet på grund av deras
återstående funktionshinder. Arbetsgivaren prioriterar produktivitet före sina
anställda (a.a). Vid ung ålder är arbetet viktigt eftersom det ger säkerhet i livet
samt en bättre livskvalité.
Yngre vuxna som drabbades av stroke och var förälder upplevde situationen som
besvärlig (Kuluski et al, 2014). Detta stärks av Martinsen et al (2012) som
beskriver att föräldrarollen blir en utmaning. När en förälder är sjuk har de svårt
att uppfylla barnens förväntningar. Eftersom föräldrarna har svårigheter med
minnet samt rörelseförmåga. Att inte kunna tillgodose barnens behov leder det till
förlust av närhet med sina barn samt ger upphov till lidande hos föräldrarna (a a).
De funktionshinder som stroke medför hos en förälder ger konsekvenser då de
inte längre kan vara lika delaktiga i barnens liv.
I föreliggande studies resultat framgick det att yngre vuxna som drabbades av
stroke saknade närhet med sin make/maka eller partner både emotionellt och
sexuellt (Lawrence & Kinn, 2012; Banks & Pearson, 2004). Enligt Thompson &
Ryan (2008) anses sexualitet vara en viktig del i livet för yngre vuxna. När stroke
inträffar förändras individens personlighet och intresset av att ta hand om sig själv
minskas. Därmed uppstår känslan av att vara oattraktiv och slutligen försämras
den fysiska kontakten med sin partner (a a). Sjuksköterskorna ansåg att det var
svårt att vägleda yngre patienter med nedsatt sexuell förmåga efter stroke (Rowat
et al, 2009). Sjuksköterskor har inte tillräckligt med kunskap angående sexuella
råd vilket bör förändras med hjälp av någon utbildning.
KONKLUSION
Med denna litteraturstudie har det framkommit hur yngre vuxna upplever sitt
dagliga liv oavsett de återstående svårigheterna efter stroke. De använde sig av ett
flertal strategier som bland annat tekniska hjälpmedel och stöd från familj, vänner
samt arbetsgivare. Dessutom har studiens resultat påvisat att de symtom som
stroke medför kan påverka familjesituationen, arbetsförmågan samt det sociala
nätverket negativt. Det kan inte uteslutas att symptomen även kan ge upphov till
en förändrad identitet.
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE
Det finns fortfarande en kunskapslucka angående sexualitet och föräldraskap efter
stroke. Vidare forskning angående detta område hade varit väsentligt för att få
mer kännedom kring problemet. Eftersom insjuknandet av stroke bland yngre har
21
ökat på sistone hade det behövts mer forskning om deras specifika behov. Att
drabbas av stroke i ung ålder krävs en mängd hjälpinsatser som involverar olika
yrkesprofessioner. Ytterligare forskning som hade varit intressant att genomföra
är en jämförelse mellan äldre och yngre vuxnas upplevelser av det dagliga livet
efter stroke. Detta skulle kunna ge en bredare uppfattning om deras olika
svårigheter och behov i vardagen samt kunna hjälpa sjuksköterskan att bättre
anpassa rehabiliteringsinsatserna.
22
REFERENSER
Ahlström G, (2005) Experiences of loss and chronic sorrow in persons with
severe chronic Illness. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness in
association with Journal of Clinical Nursing, 16, 76-83.
Alaszewski A, Alazewski H, Potter J, Penhale B, (2007) Working after a stroke:
Survivors’ experiences and perceptions of barriers to and facilitators of the return
to paid employment. Disability and Rehabilitation, 29(24), 1858-1869.
Antonovsky A, (1991) Hälsans mysterium. Stockholm, Natur och Kultur.
Banks C, Pearson C, (2004) Parallel lives: younger stroke survivors and their
partners coping with crisis. Sexual and Relationship Therapy, 414-429.
Bendz M, (2000) Rules of relevance after a stroke. Social Science & Medicine,
51, 713-723.
Bendz M, (2003) The first year of rehabilitation after a stroke – from two
perspectives. Nordic College of Caring Sciences, Scand J Caring Sci, 17, 215222.
Dale Stone S, (2005) Reactions to invisible disability: The experiences of young
women survivors of hemorrhagic stroke. Disability and Rehabilitation, 27(6),
293-304.
Hackett M, Yapa C, Parag V & Anderson C, (2005) Frequency of depression after
stroke: a systematic review of observational studies. American Heart Association/
American Stroke Association Council on Stroke, 36(6), 1330-1340.
Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763.
Karolinska Institutet, (1998) Mesh tree tool.
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_en.cfm< (2014-11-12)
Kirkevold M, Christensen D, Andersen G, Paaske Johanson S, Harder I, (2012)
Fatigue after stroke: manifestations and strategies. Disability & Rehabilitation,
34(8), 665-670.
Kuluski K, Dow C, Lockock L, Lyons RF, Lasserson D, (2014) Life interrupted
and life regained? Coping with stroke at a young age. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-Being, 1-12.
Lawrence1 M, Kinn S, (2012) Determining the needs, priorities, and desired
rehabilitation outcomes of young adults who have had a stroke. Rehabilitation
Research and Practice, 1-9.
Locka S, Jordanb L, Bryanc K, Maxim J, (2005) Work after stroke: focusing on
barriers and enablers. Disability & Society, 20(1), 33-47.
23
Martinsen R, Kirkevold M, Sveen U, (2012) Younger Stroke Survivors’
Experiences of Family Life in a Long-TermPerspective: A Narrative Hermeneutic
Phenomenological Study. Nursing Research and Practice, 1-11.
Medin J, Barajas J, Ekberg K, (2005) Stroke patients’ experiences of return to
work. Disability and Rehabilitation, 28(17), 1051-1060.
Medin J, Nordlund A, Ekberg K, (2004) Increasing stroke incidence in Sweden
between 1989 and 2000 among persons aged 30 to 65 years. Swedish Hospital
Discharge Register, 35, 1047-1051.
Mätzch T, Gottsäter A, (2007a) Behandling. I: Gottsäter A, (Eds) Stroke och
cerebrovascular sjukdom (Upplaga 1:1). Ungern, Lund: Studentlitteratur, s 193202.
Mätzch T, Gottsäter A, (2007b) Rehabilitering och eftervård. Pessah-Rasmussen
H, (Eds) Stroke och cerebrovascular sjukdom (Upplaga 1:1). Ungern, Lund:
Studentlitteratur, s 291-303.
Nedeltchev K, der Maur TA, Georgiadis D, Arnold M, Caso V, Mattle HP,
Schroth G, Remonda L, Sturzenegger M, Fischer U, Baumgartner RW, (2005)
Ischaemic stroke in young adults: predictors of outcome and recurrence. J Neurol
Neurosurg Psychiatry, 76, 191-195.
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Polit D, Beck C, (2012) Ninth edition. Nursing research: Generating and
Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/
Lippincott Williams & Wilkins.
Raymond SK, Lo MD, Joanna OY, Cheng MS, Eric MC, Wong MA, Wai Kwong
Tang MD, Lawrence KS, Wong MD, Jean Woo MD, Timothy Kwok MD, (2008)
Handicap and Its Determinants of Change in Stroke Survivors. American Heart
Association/American Stroke Association Council on Stroke, 39, 148-153.
Rowat A, Lawrence M, Horsburgh D, Legg L, Smith L, (2009) Stroke research
questions: a nursing perspective. British Journal of Nursing, 18(2), 100-105.
Röding J, Lindström B, Malm J,Öhman A, (2003) Frustrated and invisibleyounger stroke patients’ experiences of the rehabilitation process. Disability and
rehabilitation, 15, 867-874.
Sacco RL, Adams R, Albers G, Alberts MJ, Benavente O, Furie K, Goldstein LB,
Gorelick P, Halperin J, Harbaugh R, Johnston SC, Katzan I, Kelly-Hayes M,
Kenton EJ, Marks M, Schwamm LH, Tomsick T, (2006) Guidelines for
Prevention of Stroke in Patients With Ischemic Stroke or Transient Ischemic
Attack. American Heart Association/American Stroke Association Council on
Stroke, 37, 577-617.
SBU, (2012) Mall för kvalitetsgranskning- patientupplevelser. Version: 2012:1.4.
24
Shaw L, Segal R, Polatajkos H, Harbrun K (2001) Understanding return to work
behaviours: promoting the importance of individual perceptions in the study of
return to work. Disability and Rehabilitation 4, 185-195.
Sneeuw K, Aaronson N, de Haan R, & Limburg M, (1997) Assessing quality of
life after stroke: the value and limitations of proxy ratings, American Heart
Association/American Stroke Association Council on Stroke, 28 (8), 1541-1549.
Socialstyrelsen, (2009a) Vård och omsorg om äldre. Artikelnummer: 2009-12644.
Socialstyrelsen, (2013) Stroke ökar i yngre medelåldern.
>http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013mars/strokeokariyngremedelaldern<
(2014-09-24)
Socialstyrelsen, (2009b) Äldres hälsa. Artikelnummer: 2009-126-71.
Thompson H.S, Ryan A, (2008) The impact of stroke consequences on spousal
relationships from the perspective of the person with stroke. Journal of Clinical
Nursing, 18, 1803-1811.
Townend E, Tinson D, Kwan J & Sharpe M, (2010) ‘Feeling sad and useless': an
investigation into personal acceptance of disability and its association with
depression following stroke. Clinical Rehabilitation, 24 (6), 555-564.
Trygged S, (2012) Return to work and wellbeing after stroke–a success story?
International Journal of Therapy and Rehabilitation, 431-438.
Tutton E, Seers K, Langstaff D, Westwood M, (2011) Staff and patient views of
the concept of hope on a stroke unit: a qualitative study. Journal of Advanced
Nursing 68(9), 2061-2069.
Vestling M, Ramel E, Iwarsson S, (2011) Thoughts and experiences from
returning to work after stroke. Department of Health Science, 201-211.
Willman A, Stoltz, P, Bahtsevani, C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization, (2014a) Global burden of stroke.
>http://www.who.int/cardiovascular_diseases/en/cvd_atlas_15_burden_stroke.pdf
?ua=1< (2014-09-17)
World Health Organization, (2014b) Stroke, Cerebrovascular accident.
>http://www.who.int/topics/cerebrovascular_accident/en/< (2014-09-17)
World Health Organization, (2014c) STEPwise approach to stroke surveillance.
>http://www.who.int/chp/steps/stroke/en/< (2014-09-17)
World Health Organization, (2006) The WHO STEPwise approach to stroke
Surveillance. >http://www.who.int/chp/steps/Manual.pdf< (2014-09-17)
25
BILAGA
Artikelmatris 1:1
Author
Year
Country
Title
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion criteria
The aims
Method
Number
of
patients
Drop out
rate
Main findings
Study
quality
comments
Pauline
Banks and
Charlotte
Pearson
Qualitative study.
There appears to be a need for
family support and counselling if
these families are to survive
relatively unscathed.
*Medium.
38 younger stroke survivors and
36 spouses/partners.
The first interviews were
carried out 3 – 6 months
post-discharge from hospital
and the second
6 – 9 months later. Between
times 1 and 2, participants
were invited to keep a diary.
The interviews at time 1
used the lifegrid method
(Blane, 1996), and took
participants back to three
months prior to the stroke, in
order to ascertain what
was happening in their lives
at that time. The interview
then covered the period up
to the first interview. The
second interview took up
where the first interview
finished, and built on
information derived from the
diaries, where available.
16 young
stroke
survivors.
2004
Focusing on the
ways in which a
traumatic event
such as stroke
impacts differently
on the person
involved and their
partner, and how
this may affect their
subsequent
relationship.
United
Kingdom
Parallel
lives:
younger
stroke
survivors
and their
partners
coping with
crisis
At home.
Inclusioncriteria 18 – 49 years in
order to concentrate on
individuals who were likely to
have been economically active
and might have dependent
families.
Longituell study
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
26
Artikelmatris 1:2
Author
Year
Country
Title
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion criteria
Mona Bendz
Qualitative study
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
Main findings
One aim was to
Data consists of transcripts
One
While the stroke survivors
explore how stroke
from interviews with the
person, a
portray themselves as
survivors
under
65
patients
and
notes
from
young
girl,
individuals having had a
2000
10 patients were interviewed.
understand and
medical documents.
did not
position in the society, which
deal with the
Discourse analysis was
want to
they want to recapture, they are
Sweden
Inclusioncriteria:
activities of the
used as a methodological
parportrayed as fragmented male or
All patients hit by a stroke for
rehabilitation
approach, and in the analysis ticipate,
female bodies of a certain age
the
first
time
before
the
age
of
process
and
how
the
focus
was
upon
the
and
with certain impairments and
Rules of
65
and
cared
for
at
one
Swedish
they
experience
discourse,
rather
than
upon
another,
a
dysfunction in the medical
relevance
having had a stroke. the message itself.
middle
records.
after a stroke hospital
during 1 year were included in
The second aim
aged man,
the study; 12 persons in total.
was to explore how
who had
The criteria for inclusion were a the same patients
agreed to
stroke diagnosis, ability to talk
and their
participate,
and an understanding of
rehabilitation
could not
Swedish or English.
processes were
be traced.
described in
medical records,
and ultimately to
compare the two
results.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
27
Study
quality
comments
*Medium
Artikelmatris 1:3
Author
Year
Country
Title
Kerry Kuluski,
Clare Dow,
Louise
Locock, Renee
F. Lyons and
Daniel
Lasserson
2014
United
Kingdom
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion criteria
Qualitative study
17 Stroke
survivors
Inclusioncriteria: Communitydwelling stroke survivors 55
years of age and younger across
the United Kingdom.
The aims
Method
To understand the
experience of stroke
as a disabling life
situation among
young people and
the strategies that
they use to recover
and cope.
The sample was drawn from
a larger maximum variation
sample of stroke survivors.
Using the sociological
concepts of biographical
disruption and biographical
repair as a guide, excerpts
from the interviews
pertaining to aspects of the
patients’ life that were
interrupted, in addition to
how they coped with the
changes, were selected and
analysed.
Number
of patients
Drop out
rate
Not
specified
Main findings
Study
quality
comments
All individuals described an
‘‘altered sense of self,’’ a theme
that included loss of
identity,family disruption,
and/or loss of valued activities.
Individuals sought to adapt their
sense of self by seeking external
support, by restoring normality,
and/or through positive
reflection. Despite the adapted
self that emerged, most
individuals continued to
experience impairments. While
young stroke survivors adapt to
their illness over time, they
continue to experience
impairments and disruptions in
their personal and work lives.
*Medium
Life
interrupted
and life
regained?
Coping with
stroke at a
young age
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
28
Artikelmatris 1:4
Author
Year
Country
Title
Sharon Dale Stone
2005
Canada
Reactions to
invisible disability:
The experiences of
young women
survivors of
hemorrhagic stroke
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
The interviews took
place in various locations
in Scotland, England, the
United States, and
Canada.
22 women
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
Main findings
Study
quality
comments
To discuss how
young, female and
invisibly disabled,
long-term survivors
of hemorrhagic
stroke experience
the reactions of
others as they
negotiate the social
environment.
Open-ended and in-depth
interviews were conducted
with 22 women to learn
about their post-stroke
experiences, and the
interviews were analyzed for
common issues and themes.
Analysis proceeded through
constant comparison of
inter- views and coding, so
that it became possible to
discover common issues and
themes.
Not
specified
Participants expressed concerns
about the reactions of others in
the context of discussing
popular understandings about
who is affected by stroke, and
the significance of having
invisible disabilities.
Participants’ experiences were
mediated by the cultural belief
that stroke is a disease of old
age, and by the belief that
disabilities worth taking
seriously are readily visible. The
existence of these beliefs about
stroke and disability made it
difficult for participants to deal
with the reactions of others.
*Medium
Inclusioncriteria:
Women who survived a
hemorrhagic stroke before
age 50, who had the
stroke at least two years
ago, and who had
residual, invisible
disabilities.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
29
Artikelmatris 1:5
Author
Year
Country
Title
Jennie Medin,
Josefin Barajas and
Kerstin Ekberg
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
The aim of this
study was to
describe the
experience of return
to work (RTW)
after stroke from
the patient’s
perspective.
Six patients who had their
first ever stroke in 2001,
were 565 years of age and
were working at the time of
their stroke were included.
Information was obtained
via an open-ended interview.
The material was transcribed
verbatim and analysed using
Giorgi’s empirical
phenomenology.
Of the
eight
patients
who were
eligible
according
to the
inclusion
criteria
(four
women
and four
men),
six chose
to
participate.
Main findings
Rehabilitation was perceived as
primarily aimed at restoring
bodily functions and a return to
6 stroke patients
everyday activities, rather than
at promoting a return to work. It
2006
Inclusioncriteria:
was not experienced as adapted
The selection criteria for
to the participants’ needs or
Sweden
the informants were age
their age. The workplace was
(30 – 65), first-ever stroke
experienced as very important
in 2001, being part of the
in the rehabilitation process.
Stroke patients’
When the informants
experiences of return study population, working
at the time of their stroke,
experienced that the
to work
being able to speak
rehabilitation professionals were
Swedish, and having the
not taking action, they took
cognitive ability to take
control of the situation
part in a face-to-face
themselves. The informants
interview.
expressed pride in their own
capacity to take the initiative
and in their ability to take
action. Both self-employed and
employed informants said they
had possibilities and
opportunities to take action
since their work situation was
flexible. The informants’
adaptation to a new role at work
was perceived as facilitated by
the understanding and positive
attitude of co-workers.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
30
Study
quality
comments
*Medium
Artikelmatris 1:6
Author
Year
Country
Title
Röding Jenny,Britta
Lindström,Jan Malm
and Ann Öhman
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
This study aimed to
get knowledge of
the younger
stroke patient’s
viewpoint and to
describe how young
stroke patients
experience the
rehabilitation
process. The
purpose was
also to develop
hypotheses about
the relationship
between young
stroke patients and
the rehabilitation
process.
Thematised in-depth
interviews were performed
with two women and three
men who suffered from
stroke (37 – 54 years). The
analysis used was the
Grounded Theory method of
constant comparison.
Not
specified
Main findings
The analyses resulted in the core
category ‘Frustration’ which
was derived from the categories
The informants were
labelled ‘The paralysed
interviewed in their
everyday’ and ‘Outside and
2003
homes, except for one
invisible’. ‘The paralysed
who wanted to be
everyday’ category involved
interviewed at the
Sweden
different aspects of everyday
Department of
life after a stroke. Because of
Physiotherapy at Umea
their fatigue they were unable to
Frustrated and
University.
work and their family and social
invisible—younger
life were negatively affected.
stroke patients’
Two
women
and
three
They found it difficult to engage
experiences of the
men were interviewed in
in daily life activities and felt
rehabilitation
age between 37 and 54
indifferent. The three women
process
years and before their
expressed frustration over the
stroke, they all were
demands they experienced as
employed.
being mothers and
housekeepers, whereas the two
Inclusioncritera: Be able
men emphasised economic
to communicate.
responsibility of the family
Approximately two years
asproblematic. The category
since stroke onset.
‘Outside and invisible’
Only patients from the
describes the lack of
northern part of Sweden
participation the informants
were included in the
experienced regarding the
sample.
rehabilitation process.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
31
Study
quality
comments
*Medium
Artikelmatris 1:7
Author
Year
Country
Title
Monika Vestling,
Eva Ramel and
Susanne Iwarsson
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
The aims
Method
Number of
patients
Drop out
rate
The aim of this
study was to
increase the
understanding of
stroke survivors’
thoughts and
experiences from
returning to work
after stroke.
Semi-structured interviews
were carried out with twelve
persons, based on a thematic
interview guide. A
qualitative content analysis
was performed.
Main findings
Thirteen
The main theme; Striving for
persons
optimal function at work creates
(four
mixed feelings of appreciation
12 younger stroke
women,
and frustration, contained three
victims (<65 years)
nine
men)
categories: 1) Multiple
2011
correspond arrangements and strategies are
The inclusioncriteria
ing to the
necessary for returning to work,
Sweden
were: having had a first
inclusion
2) Work as an activity holds
stroke, living in the
criteria
multiple subjective meanings
county of Scania, and
were asked that are important for the
Thoughts and
returning to work.
to
motivation to return to work,
experiences from
participate.
and 3) The return-to-work
returning to
One
man
process generates many and
work after stroke
declined
mixed feelings.
without
giving any
reason,
leaving us
with a
sample of
twelve
persons.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
32
Study
quality
comments
*Medium/Hi
gh
Artikelmatris 1:8
Author
Year
Country
Title
Mona Bendz
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
The aim was to
highlight divergent
ways in which a
group of people hit
by a stroke and
their health care
professionals
understand the
implications
of having a stroke.
Data consisted of interviews
with 15 patients (aged less
than 65 years) who have had
a stroke and transcripts from
the health care
professionals’ recording
during the first year of
rehabilitation.
Main findings
Eighteen
Three basic conceptions related
patients
to the stroke were shared, but
met
the
the interpretation of these
2003
15 patients aged less than
criteria.
A
conceptions and the goals of the
65 years.
young girl
rehabilitative activities differed.
Sweden
did not
While the patients’ experience
Inclusion required that the
want to
of the loss of control, fatigue
patients could understand
participate, and a fear of a relapse
The first year of
a middle
influenced their rehabilitation
rehabilitation after a and express themselves
verbally,
Phenomenographic study
aged man,
process, the health
stroke – from two
experienced
a
stroke
who
had
care professionals ignored these
perspectives
before the
agreed to
aspects in their recording. Their
age of 65 and who were
participate, focus was more on reduced
cared for at a Swedish
could not
functions and training.
hospital during one
be traced
Successful rehabilitation must
particular year.
and one
be based on the conceptions of
man died
those who have had a stroke of
after the
what it involves. Goals should
first
be explicitly expressed and
interview
discussed and be experienced as
and his
relevant by the person who has
data were
had a stroke as well as by the
therefore
health care professionals.
excluded.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
33
Study
quality
comments
*Medium/Hi
gh
Artikelmatris 1:9
Author
Year
Country
Title
Sven Trygged
2012
Sweden
Return to work and
wellbeing
after stroke–a
success story?
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
Eight interviews were
carried
out in the respondents’
homes, one at the
person’s workplace and
one at the university.
Ten persons were
interviewed.
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
Main findings
Study
quality
comments
To explore longterm wellbeing
among individuals
who have returned
to work after a
stroke.
Interviews with ten members
of a stroke association aged
39–56 were recorded and
transcribed. An overall
picture of these responses is
presented along with one
illustrative case.
Concerning interpretation of
the responses, some
questions were clustered
from the start in themes such
as work, rehabilitation,
residual dif- ficulties, and
family. Other themes were
an eclec- tic categorisation
based on empirical findings,
such as strategies, conflicts
and vulnerability. The
scales were used to find out
at group level how strokeaffected persons differed
from other population
groups.
Not
specified
In spite of having recovered
reasonably well from the stroke,
several of the interviewees were
struggling to stay in the labour
market. An important finding
was that even many years poststroke, working life was fragile
and the future uncertain for
several respondents. Also,
contingent on the risk of losing
services—for example
disability transport—there was
the fear of losing independence.
*Medium/Hi
gh
The inclusion criteria
were, first, that persons
should be in employment
and that at least two years
should have passed since
the stroke. Subjects
should also be under 60
years of age, as the
retirement age in Sweden
is 65 and work oriented
rehabilitation may be less
likely to occur closer to
retirement, and they must
have retained the capacity
to express themselves
verbally.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
34
Artikelmatris 1:10
Author
Year
Country
Title
Andy Alaszewski,
Helen Alaszewski,
Jonathan Potter and
Bridget Penhale
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
The aims
Method
Number of
patients
Drop out
rate
This paper
examines
respondents’
relationship with
work following a
stroke and explores
their experiences
including the
perceived barriers
to and facilitators of
a return to
employment.
Main findings
Our qualitative study
All the
Participants in our study viewed
explored the experiences and participants return to work as an important
recovery of 43 individuals
completed
indicator of recovery following
43 participants
under 60 years who had
the first
a stroke. Individuals who had
survived a stroke.
interview
not returned to work felt that
Inclusioncriteria:
Participants,
who
had
but
there
paid employment was desirable
2007
Participants should be
experienced a first stroke
was a drop but they could not overcome the
under 60, within three
less than three months
out during
barriers. Individuals who
United Kingdom
months of their first
before and who could
the course
returned to work recognized the
stroke, without serious
engage in in-depth
of the 18barriers but had found ways of
speech
difficulties
and
interviews,
were
recruited
month
managineg them.
Working after a
cognitive
impairment.
through
three
stroke
services
study
with
stroke: Survivors’
in South East England. Each 38
experiences and
participant was invited to
completing
perceptions of
take part in four interviews
the second,
barriers to and
over an 18-month period and 34 the third
facilitators of the
to complete a diary for one
and 33 did
return to paid
week each month during this all four.
employment
period. There was a threestage process of analysis.
The first stage involved the
development of a coding
frame. The second stage
involved an examination of
the relationship between the
coding categories.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
35
Study
quality
comments
*High
Artikelmatris 1:11
Author
Year
Country
Title
Maggie Lawrence
and Sue Kinn
2012
United Kingdom
Determining the
Needs, Priorities,
and Desired
Rehabilitation
Outcomes of Young
Adults Who Have
Had a Stroke
Study design
Setting
Population
Inclusion & exclusion
criteria
Qualitative study
Interviews were
conducted in participants’
homes or other
location of their choosing.
10 young adults
The aims
Method
Number
of patients
Drop out
rate
Main findings
Study
quality
comments
The aim was to gain
an understanding of
young adults’
experience of stroke
and associated
rehabilitation needs,
priorities, and
desired outcomes.
A qualitative approach was
adopted, based on the
phenomenology of MerleauPonty. Longitudinal data
were gathered using
unstructured interviews and
analysed using
phenomenological reduction.
The study participants
included five men and five
women. Over the course of
two years, they participated
in a maximum of four
interviews. Five took part in
four interviews, two took
part in three interviews, and
three took part in two
interviews.
Not
specified
Ten young adults took part in up
to four interviews over two
years. An overarching theme,
Embodied Disorientation, and
three subthemes: Mortal Body,
Situated Body, and Embodied
Perception of Difference,
described the young adults’
experience. A subsequent
iterative process enabled
tabulation of patient-centred
rehabilitation needs, priorities,
and outcomes.
*Medium
Inclusion criteria
specified that potential
participants should be
aged between 18 and 55,
have had a stroke at least
three months and up to
two years previously, and
be willing to talk to a
researcher about their
experience of stroke.
* Medium-high – well-defined objective. Sampling, data collection and analysis are relevant. The results are rational and intelligible.
36