Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet

Comments

Transcription

Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet
Psykologi
1. Redogör för psykologins historia.
Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.Kr började fundera över människan, livet, döden och allt ont och gott som hände. Han gjorde dessutom människans existentiella behov till en del av filosofin.
Hans efterföljare Platon och Aristoteles fortsatte tänka kring själen. Platon menade att själen var odödlig och det som hände med den berodde på hur människan levt sitt liv. Aristoteles menade istället att själen och kroppen satt ihop ­ varken den ena eller den andre kunde fungera utan varann. Kant diskuterade på slutet av 1700­talet också vad själen var och om man kunde studera själen och om man kunde “mäta” själen i statistik och siffror på samma sätt som tex fysik.
Under 1800­talet delades läran om psykologin på två linjer; den filosofiska och den fysiologiska De två viktigaste representanter inom dessa linjer är Watson och den andre Freud. John B.Watson menade att psykologin bör studeras utifrån människans beteende och inte på teorier om medvetandet. Människan utveckling bestäms utifrån miljön, hur den har stimulerats av omgivningen. Precis som vilket djur som helst. Han representerar det Behavioristiska perspektivet.
Sigismund Freud valde istället att studera det mänskliga medvetandet och dess inre drifter. 1
Det handlade om människans undermedvetna, dess tankar och dess sexualdrift. De psykiska problem som en människa eventuellt utvecklar senare i livet spåras i barndomen. Hans teorier kallas psykoanalys.
Under 50­talet växte den humanistiska psykologin fram. Den här inriktningen lyfte fram begrepp så som identitet, mening, kärlek, helhet och äkthet. Man menade att människan och hennes upplevelsevärld inte bara kan handla om enkla responser som kan studeras fysikaliskt. Man diskuterar kvalitet. Abraham Maslow är en viktig representant
[http://lattattlara.com/psykologiska­perspektiv/psykologins­historia/]
2
2. Redogör för Maslows behovstrappa.Behovstrappan
Maslows behovstrappa eller behovshierarki som den också kallas är en modell som förklarar hur de mänskliga behoven prioriteras.
Alla en människas behov kan enligt Maslow delas in i fem kategorier och varje kategori har en viss nivå av prioritering för människan. Alltså, alla behov kan vara uppfyllda men inte förrän du fått behoven i de lägre trappstegen uppfyllda ­ känner du behov av de högre.
Som små barn börjar vi längst ned i hierarkin och jobbar oss sedan uppåt men alla når inte till de högre nivåerna och vi kan förflytta oss emellan nivåerna på grund av yttre omständigheter så som krig eller skilsmässa.
De fyra första nivåerna innehåller behov som enbart motiverar oss till nya beteenden då de inte är uppfyllda. Tex: Du tänker bara på att du behöver luft då du inte kan andas.
Om ett barn på grund av dödsfall, olyckor eller andra omständigheter missunnas något behov på en av de lägre nivåerna kan det komma att påverka individen under hela dennes livstid. Barnet fixerar vid det ej tillfredställda behovet och kan aldrig riktigt kliva upp på de högre nivåerna.
Behoven
Nivå 1. De behov en människa först prioriterar att uppfylla är fysiologiska och består av basbehov så som mat, vatten och syre. På nivå ett finner man också behov av att undvika smärta, sova, röra på sig och ha sex.
Nivå 2. Då de fysiologiska behoven är tillfredställda börjar individen fokusera på saker som säkerhet och trygghet. Människor har ett behov av en stabil vardag, rutiner och enklare regler för att inte känna ångest och rädsla, rädsla inför hemskheter som skulle kunna hända.
3
Nivå 3. Om individen känner sig trygg börjar hon söka efter gemenskap med andra människor, vänner, barn och kärlek. Vi vill alla känna att vi är en del av något större än oss själva.
Nivå 4. Om vi känner att vi har en gemenskap med andra vaknar nästa behov inom oss, behovet av uppskattning. Enklare behov av uppskattning kan handla om makt, kändisskap eller respekt från andra medan mer komplicerade behov är självförtroende, kompetens och självrespekt.
Nivå 5. Behov av självförverkligande ligger på den femte och sista nivån i behovshierarkin. Här handlar det inte om ett behov som helt kan uppfyllas utan ett behov som ständigt förändras. Behovet av att vara den mest kompletta versionen av dig som du kan vara, att utnyttja alla dina resurser och potentialer. Bara en liten del av världens befolkning når denna nivå eftersom man först måste tillfredställa underliggande behov för att kunna fokusera på att förverkliga sig själv.
4
3. Olika föringsmodeller till varför “vi är som vi är”. Redogör kortfattat om dom.
Humanistiska perspektivet:
Människan har en fri vilja. Man tror inte att det endast är inlärningsteknik eller biologiska drifter somformar människan och ger henne meningsfullhet och hon kan själv påverka, ta ansvar och göra intelligenta val för att påverka sin framtid.
Psykodynamiska perspektivet:
Människan styrs omedvetet av olika motstridiga krafter. Barnet som växer upp försöker tillfredsställa sina behov och slits mellan hennes och samhällets krav på att hon skall passa in i gemenskapen. En människas personlighet utvecklas under uppväxten, det är där man kan spåra hur eller varför hon blev som hon blev.
Behavioristiska perspektivet:
Människan formas av sin omgivning under uppväxten. Ett barn är som ett oskrivet papper och det är miljön runt om som skapar förutsättningarna för vad man lär sig, precis som djur.
Däremot lämnar känslor och inre upplevelser åt sidan för de går inte att mäta vetenskapligt. Biologiska perspektivet: Tankar och beteenden förklaras med kroppsliga processer, kemiska processer som signalsubstanser och hormoner. Allt styrs från hjärnan och nervsystemet. Detta gör att förklaringarna om det som vi upplever får en vetenskaplig grund. Däremot löser man alla problemställningar med medicin, man letar efter enklaste vägen.
Kognitiva perspektivet:
Begreppet kognition handlar om menatala processer, hur vår hjärna tolkar sinnesintryck, hur vi tänker. Det som skiljer oss från djuren är vår förmåga att tänka och styra över vårt handlande. Till skillnad från det Behavioristiska perspektivet så utgår detta perspektiv utifrån hur vi väljer vilken stimuli som påverkar oss och 5
hur. Människan kan mer reflektera över varför och hur hon tänker och på så sätt kunna lära sig och få bättre självkännedom.
6
4. Ge exempel på hur människor kan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper eller organisationer de tillhör.
(Behavioristiskt perspektiv)
5. Perception handlar om hur vi tolkar “vår omvärld” utifrån vår upplevelse genom sinnen.
Ge exempel på faktorer som påverkar människans uppfattning och tolkning av omvärlden.
De inre faktorerna är våra behov, erfarenheter, känslor, och förväntningar.
Alltså; hur du tex uppfattar en situation beror på om du varit med om det förut, om det överhuvudtaget känns bra i situationen och vad du tror att detta kommer leda till.
De yttre faktorerna är stimulits storlek, kontrast, intensitet och frekvens.
Alltså; hur stort hur starkt det upplevs, vilken skillnad till andra situationer man upplever och hur ofta det händer.
..tror jag.. ;­D Så skulle JAG uttrycka mig i alla fall.
7
6. Ge exempel på kriser.
1. Utvecklingskriser, kan handla om ålderskris eller förändringar i livet, tex skilsmässa
2. Traumatiska kriser, olyckor eller överfall tex.
7. Redogör för de olika faserna i en kris och hur du bemöter en människa i kris.
Chock, som inträder direkt och kan vara upp till några dagar. Tillståndet skärmar av och skyddar den drabbade från den skrämmande upplevelsen. Att en chockad person verkar opåverkad misstolkas ofta av omgivningen som att han eller hon är oberörd.
Reaktion, då den drabbade börjar inse och reagera på vad som har hänt. Känslorna uttrycks ofta starkt, vilket kan vara påfrestande för omgivningen. Fasen kan pågå upp till åtta veckor.
Bearbetning, då den drabbade på ett mer metodiskt sätt återupplever intryck och därmed bearbetar problemet. Självupptagenheten avtar och intresset för omgivningen återkommer. Fasen kan sträcka sig upp till ett år.
Nyorientering, då såren är mer eller mindre läkta, obehagliga känslor och tankar har bearbetats och den drabbade kan gå vidare. Ett våldsoffer glömmer dock aldrig vad som hänt. Fasen kan fortsätta livet ut.
Hur man bemöter en människa i kris:
Att visa att man finns till hands, att vara lugn och lyssna. Att oavsett vilka negativa känslouttryck personen än visar så måste man visa att man “orkar med” personen och fortsätter stötta. Lyssna om och om igen på kanske samma sak..
Vid en olycka tex kan det vara bra att vara uppmärksam på fysiska symptom som tex köld, törst, kräkningar mm.
När man kommit längre i skedet kan man stötta genom att tipsa om professionell krishantering och eventuella stödgrupper. 8
Viktigt att komma ihåg är att reaktionerna är normala. Hur ihållande konsekvenserna blir är beroende på vilket stöd och vilken hjälp man får.
9
8. Vad finns det för orsaker till stress?
Orsaker till positiv stress
Giftermål
Aktiv fritid
Graviditet
Orsaker till negativ stress
Arbetslöshet
Buller
Dålig arbetsmiljön
Dålig familjerelation
Ekonomiska problem
Ensamhet
För stor arbetsbörda
För höga krav på sig själv eller från andra
Meningslöshet
Monotona arbetsuppgifter
Livskriser
Sjukdom
Trafik
Trängsel
Tidspress
10
9. En person med högt KASAM har lättare att hantera stress. Förklara varför.
KASAM = Känsla Av Sammanhang
En känsla av sammanhang är uppbyggd av tre centrala beståndsdelar: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, som tillsammans gör dig motståndskraftig mot stress.
Hanterbarhet
När omvärlden ställer krav på oss och när olyckliga händelser inträffar är det viktigt att vi inte ser oss själva som hjälplösa offer. Det är viktigt att individen upplever att hon har resurser för att hantera motgångarna. Människor som upplever att de kan hantera livet blir mer motståndskraftiga emot ohälsa.
Begriplighet
Människor mår bra av en struktur och regelbundenhet i sina liv. Vi vill kunna förutsäga händelser och om något överraskar oss så vill vi ändå kunna förklara det. Människor som är bra på att göra händelser i livet begripliga förblir i högre utsträckning friska.
Meningsfullhet
För att vi ska må bra är det också viktigt att vi upplever de utmaningar vi ställs inför som värda att investera energi i. Människor som försöker hitta en mening med de olyckliga händelser hon ställs inför mår bättre än de som inte gör det.
Alltså; en människa som känner att hon har resurser att hantera motgångar och förstår varför och vad som hänt klarar av stress bättre. Om hon dessutom har möjlighet att välja vad som skall påverka henne och sen hitta en mening med det lyckas bättre.
11

Similar documents