Festlig final med choklad

6|Smaka på!
lördag 4 januari 2014
Smaka på!|7
lördag 4 januari 2014
Helena
Björklund
Bergs Lars
Hansson
Festlig final
med choklad
Några meter kan
ha stor betydelse
S
– Vid skörden är jag ute mycket i odlingarna. Då kan jag få ett lyckorus,
hur vackert får det vara? säger Helena Lindberg. FOTO: Privat
å var jul och nyår över för i år.
Jag får verkligen hoppas att
du haft det riktigt lugnt och
skönt och mysigt.
helenas hembakta
Men än är inte helgerna över. Trettonhelgen är ett bra
tillfälle att äta något gott och naturligtvis avsluta med
något riktigt festligt. Därför ska du i dag få recept på lyxig och god chokladmousse. Perfekt att göra just till en fin
middag när man kanske är några fler runt bordet, eftersom den går att förebreda på förmiddagen eller till och
med redan dagen före.
I receptet står mörk rom, men det kan förstås uteslutas helt eller gör som jag, använd det du gillar bäst. Jag
tog i stället 1 tsk cointreau. Vill man göra den mer barnvänlig, kan man även ta till exempel en skvätt apelsinjuice.
Nåt gott i glaset...
Vineriet i byn Bibbona i Toscana. FOTO: Privat
n Har du frågor eller tips? Maila [email protected]
Lyxig chokladmousse
4 portioner
3 ägg
1 dl socker
1 tsk mörk rom (eller likör, det du gillar, eller juice)
1 burk crème fraiche (1 burk motsvarar 2 dl)
250 g mörk choklad
färska bär
vispgrädde
Gör så här:
Dela ägget i gula och vita. Vispa äggvitorna till ett hårt
skum.
Vispa äggulor och socker fluffigt.
Smält chokladen i vattenbad.
Blanda choklad med crème fraiche, äggulor och socker.
Smaksätt med rom/likör.
Vänd försiktigt ner äggvitorna. Spritsa moussen i vackra
glas. Låt moussen stå kallt minst 1 timme i kylskåpet.
Servera med några valfria färska bär och spritsad visp­
grädde.
Avsluta middagen med en krämig och festlig chokladmousse.
C
hile är mycket intressant som vinland betraktat. Till skillnad från i Europa, vars vingårdar
nästan uteslutande är ympade på amerikanska rotstockar, så är Chiles viner ”rotäkta”.
Den amerikanska skadeinsekten Phylloxera Vastatrix
eller vinlusen, som drabbade Europa under perioden
1863 och framåt förra sekelskiftet, har mirakulöst aldrig fått fotfäste i Chile. Så i Chile växer ursprungligen
europeiska vinstockar på egen fot. Vilket sägs ha betydelse för hur väl de avspeglar sin växtplats, det som
kallas terroir.
Hur vackert får det vara på jobbet?
FOTO: Privat
En del av skörden på företagets odlingar på Nya Zeeland plockas för
hand. FOTO: Privat
Från Hudik till vinhimlen
”
Jag trivs
väldigt bra
i den situation jag är.
Får jag
komma till
Sverige då
och då och
träffa vänner och familj så
känns det
som att det
räcker.
Jag har inte
familj och
barn, så jag
har vant mig
vid en annan livsstil.
Helena Lindberg är
en av få kvinnor
som kan kalla sig
internationell
vin­makare.
Hon bodde
i Hudiksvall som
barn men har levt
en stor del av sitt liv
utomlands.
– Vin är en
fantastisk produkt,
min utmaning är att
hela tiden förbättra
vinerna.
STOCKHOLM Konkurrensen i vinbranschen är
stenhård. Dåliga viner har inte en chans nu när
det finns många bra sorter i alla prisklasser, säger
Helena Lindberg. Producenterna har svårt att nå
till hyllorna med sina flaskor, så det gäller att ha
en bra ”story” och att finnas på rätt restauranger.
Åtminstone för dem som gör finvin och inte är ute
efter att sälja stora volymer.
Vinförsäljningen i Sverige växer på bekostnad
av sprit. Trots sin litenhet är den svenska marknaden strategiskt viktig, enligt Helena Lindberg.
– Svenskarna är inte så traditionsbundna, de är
öppna och nyfikna på nya viner, säger hon.
Helenas Lindberg marknadsförs som vinstjär-
na. Hennes arbetsgivares svenska importörs prfirmas agent(!) har bokat in oss för en telefonintervju halv nio en fredagsmorgon. Hon bor på hotell i Stockholm för att marknadsföra sina viner i
Sverige under några dagar.
Det hörs ett litet klirr när Helena berättar om
gårdagskvällen. Hon har varit med på en ”wine
makers dinner” på en restaurang i fashionabla
Djursholm och presenterat sina viner. Privatpersoner åt middag där, och Helena gick runt bland
borden och berättade om vinerna.
– Det blev väldigt trevligt. Nu kan de hänga upp
vinerna på något, de som har pratat med mig har
lättare att minnas våra viner.
Helena jobbar för den italienska vinproducenten Tenuta di Biserno. Firmans story är att den
drivs av Lodovico Antinori, vars släkt gjort vin i
hundratals år. Han bröt sig ur familjeföretaget på
1970-talet och startade eget. När han lyckats eta-
blera sitt nya märke bröt han upp igen. Han hade
sett ny mark som han ville odla vin på. Han startade en tredje firma och anställde Helena som
vinmakare 2004.
Det låter djärvt att anställa en svensk på en
nyckelpost när man tävlar i en italiensk paradgren. Varför?
– Ja... det är en bra fråga... jag hade erfarenhet
från olika länder, talar flera språk, har en teknisk
utbildning. Han bestämde sig för att testa mig.
Sedan har vi växt och fått ökat anseende.
Helena hade gjort några hundår som skördearbetare på vingård i Australien och gått på vinmakarskola i Frankrike. Dessförinnan hade hon
pluggat till kemiingenjör på Chalmers och utvecklat förpackningar. Då sysslade hon med
fruktjoser och deras kemi, och blev väldigt fascinerad. Vinintresset tog fart efter en provning med
munskänkarna.
– Vin är en fantastisk produkt att jobba med,
man måste kunna teknik och kemi och mycket
annat. Min utmaning är att hela tiden förbättra
vinerna, förbättra processerna.
Titeln vinmakare betyder att Helena Lindberg är
ansvarig för vinproduktionen från det att druvan
kommer till fabriken tills drycken hälls i flaskan.
Varje dag lägger hon upp ett program för vad som
ska göras med varje sats i vineriet. Hon styr jäsningen, bestämmer vilka viner som ska läggas på
ekfat, och exakt när varje moment ska göras.
– Det är mycket pumpande av vin, säger Helena.
En kollega ansvarar för firmans odlingar, men
p Helena
Lindberg
Fullständigt
namn: Eva Bri­
ta Helena Lind­
berg
Född: 1964
Uppväxt: Flyt­
tade från Hu­
diksvall och
Östra skolan ef­
ter hösttermi­
nen i tvåan. Fa­
miljen flyttade
till Indien och
sedan Sand­
viken.
Bor: I lägenhet
i lilla samhället
Vada på Tosca­
nas kust.
Hobby: ”Rid­
ning, ridning,
ridning och fo­
tografering”.
Familj: Mam­
ma, bröder och
deras familjer,
alla i Sverige.
Helena är också med och bestämmer när druvorna ska plockas.
Företaget har sin bas i den toscanska byn Bibbona, och förfogar över ungefär hundra hektar
vinodlingar. I Bibbona gör de fem röda viner av
ungefär 450 ton druvor per år.
I Nya Zeeland odlar de den vita druvan sauvignon blanc och hyr in sig på ett vineri för att jäsa
sina två vita viner. Där tillbringar Helena flera
veckor varje arbetsår.
Under skördeperioderna jobbar Helena sju dagar i veckan, 10–12 timmar om dagen. En skörd
håller på i sex veckor. När druvorna sedan är bärgade är det massor av jobb kvar.
Varför är det värt det? Det är ju bara vin?
– Ja, men det är väldigt kul och trevligt. Kan man
få folk att ha trevligt runt ett bord med mat och
vin och umgås är det kanske en välgärning för
världen också.
Längtar du inte tillbaka till Sverige?
– Jag trivs väldigt bra i den situation jag är. Får
jag komma till Sverige då och då och träffa vänner och familj så känns det som att det räcker. Jag
har inte familj och barn, så jag har vant mig vid
en annan livsstil. Jag är nog inte helt svensk längre. Och när det är äckligt väder i Italien tänker jag
på att det är ännu äckligare i Sverige. Men jag lever inte drömmen, det är en grå vardag där nere
också.
Fredrik Björkman
0270-740 26
[email protected]
Chilenska vinproducenten Perez Cruz hade i oktober en
visning av sina viner i samband med importören Terrific Wines sortimentsprovning. Företagets vinmakare
German Lyon anförde då en givande vinprovning, särskilt intressant eftersom just aspekten terroir, ner på en
nivå om några meter hit eller dit, tillerkändes så stor betydelse. Något som normalt inte kännetecknar floden
av prisbilligt och mestadels anonymt chilenskt
bruksvin.
Redan firmans basvin, Reserva Cabernet Sauvignon
(nr 6000, 81 kr), ger en hel del nyanser för den ringa
pengen. Finns i butikerna i Bollnäs, Hudiksvall och Söderhamn. Har du tur kan du
beställa hem muskelpaketen Pircas de Liguai Cabernet Sauvignon (nr 99203)
och Chaski Petit Verdot (nr
94013), båda 169 kr.
Av Perez Cruz finns också
ett par utmärkta, druvrena
blogg.helahalsingland.se/smak­
limited edition-viner i be- bloggen/
ställningssortimentet, nämligen av den mindre vanliga Sugen på mer om mat och vin?
Kika in i Bergs Lars Hanssons
druvan Cot (nr 70050) och smakblogg på helahalsingland.se
av den mer bekanta Syrah
(nr 70271), båda högst rimliga 121 kr.
Chilenska vinhuset Vina Undurraga har en särskild plats
i mitt hjärta och mitt minne. Det var nämligen en Undurraga Riesling 1967 som en gång i min ungdom tände den
passion jag allt sedan dess hyst för Vinet.
I november lanserade importören Stellan Kramer en
trio uttalat terroir-orienterade viner från detta vinhus,
alla under varumärket ”TH”. Förkortningen står för Terroir Hunter, vilket frammanar bilden av en geolog som
hackar och provar sig fram till lämplig jordmån för respektive druva…
I vart fall så är det drickfärdiga resultatet uppmuntrande. I beställningssortimentet finns den härliga TH Sauvignon Blanc (nr
88674, 139 kr), fint
balanserad vad avser frukt/struktur,
och TH Cabernet
Sauvignon Alto (nr
89979, 149 kr), med
sötfruktiga cabernet-aromer som
spelar mot en fast
struktur av tanniner och fruktsyra.
Den supermaffiga, ek- och kaffeosande TH Syrah
Limári (nr 99073,
141 kr) däremot
finns i ordinarie
sortimentet i ett
flertal större butiker (dock icke i vårt län, men kan lätt beställas hem). Ett
riktigt vintervin – ifall nu vintern någon gång behagar
infinna sig!