2015-10-14 - Lantmäteriet

Transcription

2015-10-14 - Lantmäteriet
1 (8)
MÖTESANTECKNINGAR
2015-11-02
Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet
Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet
Tid:
Onsdag 14 oktober 2015 kl. 10:00 – 16:00
Plats:
SKL, Stockholm
Närvarande:
Marianne Leckström, SKL
Ordförande
Lars Malmestål, Järfälla kommun (repr. KFF)
Lars Robertsson, Borlänge kommun
10:00 – 12:00
Martina Olsson, Lunds kommun (repr. KLM)
Peter Nylén, Lantmäteriet, Geodata
Frånvarande
1
Ulf Eriksson, Lantmäteriet, Geodata
Anders Lundquist, Lantmäteriet, Fastighetsbildning
Göran Carlsson, Lantmäteriet, Fastighetsbildning
Pär Hedén, Lantmäteriet, Geodata
Anders Sandin, Lantmäteriet, Geodata
Jan Heimdahl, SKL
Sekreterare
Inledning och dagordning
Marianne hälsade välkommen, vi gick igenom och tydliggjorde agendan.
2
Föregående minnesanteckningar

NDRK2017 kompletterades med att vid utgången av 2015 är det
bara en KLM som fortfarande har periodisk ajourhållning, Motala.
I övrigt godkändes minnesanteckningarna
3
Lägesrapporter
 Svensk geoprocess
Pär och Lars rapporterade utifrån läget idag i projektet och den information
de höll på GeoInfo i Malmö den 7 oktober.
Status ES (enhetliga specifikationer)





Laserdata/Höjdmodell – Kompl. med höjdkurvor och höjdpunkter
Byggnad
DPS/Process v. 0.5 klar Remiss pågår
Adress DPS/Process v. 0.5 klar
Remiss pågår
Stompunkter
DPS/Process v. 0.5 klar Remiss pågår
Väg/Järnväg
DPS/Process v. 0.5 i nov ver. 1.0 i april 2016
Ulf Eriksson
Lantmäteriet Division Geodata
E-post: [email protected] Mobil: 070 - 665 32 42
2015-11-02
Lantmäteriet
Dessutom återstår till juli 2016 att komplettera alla dataproduktspecifikationer med kvalitetssäkrad geometrimodell och att ta fram
datautbytesmodeller (XML-scheman med exempeldata) samt att
genomföra tester.
Status ERS
(enhetliga referenssystem)
Delredovisning till Näringsdepartementet den 1/10, finns på hemsidan.
Status 1 september 2015
- 276 kommuner i SWEREF 99 och 176 kommuner i RH 2000
Prognos 1 juli 2016
- 284 kommuner har infört SWEREF 99 och 228 har infört RH 2000
Svensk geoprocess projektmål
… det som ingår och ska levereras

Dataproduktspecifikation
(innehållande bl.a. informationsmodell och krav på metadata)

Samverkansprocesser kring insamling, lagring, tillhandahållande

Ekonomiska villkor för inblandade parter

Datamodell/Datautbytesmodell, XML-scheman med exempeldata
…. det som ej ingår, ligger utanför Svensk geoprocess

Datamodell/Datalagringsmodell

Databasmodell

Filstrukturer
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
2
Lantmäteriet
2015-11-02
Samverkan Svensk geoprocess
Vad händer sedan då?
- Samverkan Svensk geoprocess tar under 2016 över ”stafettpinnen” från
projektet.
När?
- Etablering av Samverkan Svensk geoprocess är redan igång – startade
hösten 2014 och involveras alltmer fram till projektavslut under 2016.
Hur?
- Med Lantmäteriets nationella samordningsroll som nav ska ett nätverk av
personer från berörda parter – producenter, slutanvändare och
systemleverantörer – medverka för att nå uppsatta mål.
Och göra vad?
- Stödja och påskynda användning och införande inom Lantmäteriet, i
kommunerna och hos övriga berörda.
- Ta fram årsplaner i samverkan Lantmäteriet/SKL/kommunerna
- Implementera nya samverkansmodeller och beakta öppna geodata
Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången
 När det gäller Kommunikation (väg och järnväg) handlar det om två
områden, Nybyggnation och projektering samt Nationell samverkan kring
vägar och järnvägar, som ska ingå i Svensk geoprocess.
 CadQ vill ha datamodellen för Svensk geoprocess, men det skiljer i
geometrimodellen mellan olika teman (specifikationer)
Pär, Lars, Marianne tar frågorna till styrgruppen för Svensk geoprocess
 Fler kommuner intresserade av modellen för Flygbild/Ortofoto, bl.a.
Varberg och Falun/Borlänge
 Stort intresse från systemleverantörerna, projektet håller på att planera
träffar för samtliga intresserade.
Mer information om Svensk geoprocess finns på hemsidan:
http://www.lantmateriet.se/Svenskgeoprocess/
 Projekt Samverkan KFF och Lantmäteriet
Göran och Lars presenterade det påbörjade arbetet som sker i samarbete
mellan Lantmäteriet och SKL/KFF-kommunerna.
Ett projekt är uppstartat med Staffan Bylander division Fastighetsbildning
på Lantmäteriet som projektledare, utgångspunkten är det som kom fram
vid det gemensamma mötet i december 2014, se nedan:
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
3
2015-11-02
Lantmäteriet
KFF-avtalen är föråldrade och det finns olika tillämpningar samt Lantmäteriets
införande av produktionsutjämning, finns också behov av mer standardiserade
arbetsmetoder och harmonisering av datautbyte samt krav på kompetens och
utbildning. Dessutom bör datautbytet utvecklas mot Registerkarte-GML.
Grundläggande förutsättningarna för nya KFF-avtal
Samverkansgruppen diskuterade några av de grundläggande
förutsättningarna
Ekonomisk ersättning
- Tidersättning efter kommunens verkliga kostnader
- Kostnadsuppskattning bör kunna lämnas vid mer omfattande arbete
KFF-samverkan
- Lantmäteriet kan samverka med kommunalförbund eller gemensam
nämnd.
Leverans från KFF till SLM
- Basnivå utifrån nuvarande tekniska standard, KFF levererar enligt
standard, punkter och mätskiss
KFF kan fortsätta att leverera ”förrättningskarta” enligt vissa kriterier
- Integrerad nivå genom Registerkarte-GML
Projektet ska ta fram en arbetsmodell hur man kan jobba integrerat med
överföring av data och vad som ska levereras åt båda håll, bl.a. geometri
Förskjuten projektplan
Projektet planerar leverans under våren 2016 och nya KFF-avtal utifrån det
nya normalavtalet ska vara möjligt att börja teckna från Q3 2016.
En idé är en workshop med KFF-kommuner och Lantmäteriet inför
remissomgången.
Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången

Vet ej säkert hur många KFF-avtal som finns och var samverkan sker

Utveckling av Registerkarte-GML är en viktig del för att få en
integrerad hantering mellan KFF och SLM

Måste vara en digital produktionslinje hela vägen, ger synergi-effekt
om framtaget digitalt underlag även kan användas för bygglov

På sikt ska alla KFF som tecknar nya avtal använda den integrerade
nivån (modellen)

På lång sikt ges möjlighet att SLM och KFF använder samma system.

SLM vill ha mer ”hjälp” av KFF, med så digital teknik som möjligt

KFF-kommunerna vill leverera allt material digitalt till SLM
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
4
Lantmäteriet

2015-11-02
Intresse finns från systemleverantörerna att i sina system implementera
enligt den integrerade modellen (nivån)
Samverkansgruppen ställer sig bakom fortsatt arbete i projektet
 Öppna geodata och ny samverkansmodell
Sammanfattning från öppna geodata seminariet på SKL den 1 oktober
Seminariet började med att Anna Svedlund Lantmäteriet och Allan
Almquist Malmö stad redovisade den s.k. Finansieringsgruppens arbete
med en ny samverkans- och ersättningsmodell. Gruppen har tagit fram tre
förslag, A, B och C, som presenterades och innebörden av de tre
modellerna gicks igenom. Diskussioner följde gruppvis utifrån utdelade
frågeställningar.
Efter lunch gjorde Anna och Allan en mer omfattande genomgång av
modell C, den modell som gruppen och tillsammans styrgruppen föreslår
att vi går vidare med som ny samverkans- och ersättningsmodell mellan
SKL/kommunerna och Lantmäteriet. Diskussioner följde gruppvis utifrån
nya frågeställningar.
Kort om föreslagen samverkans- och ersättningsmodell
 Utgår från bruttokostymen i dagens modell, ca 68 mkr

Utgår från att ersättningen avser två delar; datadel och hanteringsdel

Bruttoersättningen fördelas dels mellan informationsslag, dels mellan
kommunerna (enligt någon form av volymparametrar) samt reduceras
ev. för enskild kommun i förhållande till om ett antal ”kvalitetskrav”
uppfylls eller ej (leveranskvalitet, datakvalitet)

Utgår från att såväl kommunerna som Lantmäteriet ska ha full effekt av
att den andra parten öppnar sina geodata

När Lantmäteriet öppnar sina geodata får alla användare (självklart
även kommunerna) avgiftsbefrielse för dessa data.
När kommun öppnar sina geodata tappar man ersättningen för
datadelen, men inte för hanteringsdelen.
Kommunikationsgruppens arbete
Seminariet avslutades med att Julia Björklund Stockholms stad
presenterade gruppens arbete utifrån ett koncept bestående av tre delar:

Kommunikationsmaterial (bildspel, talmanus, kommunikationsstöd)

Kunskapsbank (bl.a. andras erfarenheter), finns idag bara en början

Aktivitetsbank, konkreta aktiviteter som gjorts, t.ex. i en kommun
Därefter följde diskussioner även här utifrån utdelade frågeställningar.
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
5
2015-11-02
Lantmäteriet
Fortsatt arbete

Diskuteras vid styrgruppsmöte den 19 oktober

Styrgruppen beslutar, efter seminariet den 1/10, att Finansieringsgruppen ska gå vidare med konkretisering av föreslagen modell.

Ett möjligt scenario är att vi skulle kunna nå fram till ett nytt
samverkansavtal under 2016 och …

… att tecknande av nya avtal kan ske med giltighet fr.o.m. 1/1 2017

Vi kan komma att behöva ett enklare interimsavtal som hanterar
effekterna av när en kommun öppnat/öppnar upp sina geodata
Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången
 SKL har ett internt möte den 19/10 om hur SKL kan/ska hjälpa
kommunerna som vill öppna sina data (geodata)
 Kommunikationsgruppens material måste ”målgruppsanpassas”, vissa
kommuner vill/behöver mer, andra mindre
 Vilka geodata är viktiga för kommunerna resp. Lantmäteriet att öppna
 Vid träffen mellan Lantmäteriet och de sju största Skånekommunerna
den 9/10, efter GeoInfo i Malmö, visade det sig vid en längre diskussion att
det kanske är samhällsbyggnadsprocessen som ska ”gynnas” av öppna
geodata
4
Nytt från resp. organisation
SKL

Sektionschef på Infrastruktur och fastighet
Chefsrekrytering pågår för ny chef på sektionen, beslut inom kort.
Lantmäteriet

Myndighetsdatalag
Informationsutredningen är klar och är ute på remiss, det man bl.a.
säger är att skapa en Myndighetsdatalag. Lagen vill bl.a. ge mer
”makt” åt resp. myndighet och en översyn av FRL. Malgorzata
Drewniak som varit Lantmäteriets repr. i utredningen har tagit fram
en PM om vad Lantmäteriet vill, bl.a. utifrån dagens teknik och
användning. För Lantmäteriet är det viktigt att regeringen snabbt
tar beslut om att införa den nya Myndighetsdatalagen.

Nytt tillhandahållande av fastighetsinformation
Den förstudie som startades under våren är klar och projektet har
startats upp under hösten med en extern huvudprojektledare.
Projektet som har högst prioritet av Lantmäteriets utvecklings-
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
6
2015-11-02
Lantmäteriet
projekt planeras pågå i tre år. Under 2016 ska det fokusera på
produkter, kundgränssnitt, affärsstöd och kommunikation.

Lantmäteriet 40 år i Gävle, 1975 - 2015
Lantmäteriet firar 40 år i Gävle och det har uppmärksammats vid en
tillställning där bl.a. bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister
Mehmet Kaplan deltog, liksom flera regionala intressenter.

Strategisk plan 2025
Lantmäteriets direktion har gjort ett scenarioarbete som ett ”första
steg” för den interna strategiska plan som Lantmäteriet håller på att
ta fram. Planen tas fram i en iterativ process mellan ledning och
medarbetare, ska vara klar till medarbetardagen i augusti 2016.
Scenarioarbetet kan vara intressant att presentera vid nästa möte i
samverkansgruppen

Kompetensbrist
Kompetensbristsituationen inom lantmäteriområdet håller
fortfarande i sig, är snarare värre idag än tidigare. Vi har en dialog
med Regeringskansliet om att det börjar bli samhällskritiskt.
Övriga frågor

Nytt handläggningssystem KLM
Martina informerade om att KLM-kollektivet har skickat en skrivelse
till Lantmäteriets Gd om bristen på tydlig tidplan för införande av nytt
handläggningsstöd som ersättare till dagens Trossen. De vill tillsätta en
utredning som ser på tidplan, teknik och ekonomi redan innan
årsskiftet.
- Anders Lundquist svarar att han fått brevet men behöver mer
information från KLM. Vi på SLM är lika frusterade på Trossensystemet som är från 1998 och dagens arbetsmetoder med teamarbete
och produktionsutjämning ökar behovet av nytt system än mer. Ett
förarbete kommer att påbörjas under 2016 utifrån att arbetet med ny
lagringsmiljö, det s.k. Exodus-projektet, nu är påbörjat, men först 2018
vet vi exakt hur vi kan utveckla det nya handläggningssystemet.
- Martina menar att KLM ville genom brevet tydliggöra sin frustration
för Lantmäteriets Gd.
- Anders förstår det och lovar att det kommer att ske en löpande dialog
med KLM.

Uppföljning ABT-avtal
Pär redovisade läget för den uppföljning av ABT-avtalen som pågår
just nu inför årsskiftet, arbetet ej helt klart utan pågår.
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
7
2015-11-02
Lantmäteriet
8
En årlig uppföljning av avtalen sker i februari och september.
 16 kommuner kommer inte att klara sin avtalsnivår utan sänks i
samband med årsskiftet
Det som bl.a. brister är att Byggnad saknar adress, gäller bostad,
verksamhet, samhällsfunktion och industri. Även att
flerbostadshus saknar lägenhet.
 När det gäller höjning så är det 19 kommuner som begärt höjning
för Adress, 19 för Byggnad och 12 för Övrig topografi
- Kontroll pågår av dessa kommuner (höjningar).
Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången
 Adress borde vara det viktigaste objektet vid framtagandet av nytt
samverkansavtal, inte minst utifrån kraven från blåljus.
 Goda exempel som det från Mora kommun där man haft sommarjobbare som inventerat adresser i hela kommunen borde spridas.
 Inom adressområdet måste vi alla gemensamt trycka på vikten av
att kommunerna uppdaterar det nationella registret.

Blåljusprojektet
Ulf redovisade vad som gjorts i det precis avslutade blåljusprojektet
och att Lantmäteriet bestämt att fortsätta med en andra etapp under
2016. Målet är en gemensam ”blåljuskarta” för samtliga aktörer som
kan användas både av ledningscentraler och i fordonen.
Mer information på projektets hemsida: www.lantmateriet.se/blaljus
5
Samverkansgruppens roll och uppgifter
Gick igenom det bildspel vi tog fram vid mötet i juni och konstaterade att
det stämmer mycket väl med vad vi anser idag. Saknas fortfarande lite
kring det praktiska arbetet, men det tar vi upp vid nästa möte då vi också
gör bildspelet som ett ”gällande dokument”.
Ulf åtgärdar de små justeringar vi kom överens om och skickar ut ett
uppdaterat material inför nästa möte i december
6
Kommunikation
Lantmäteriets hemsida om Samverkansgrupp SKL-LM
http://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Kommunsamverkan/Samverkansgrupp-SKL-Lantmateriet/
7
Kommande möte
Torsdag 10 december 10:00 – 16:00 på SKL i Stockholm
Kopia til
Närvarande
H:\DOKUMENT\SAMVERKANSGRUPP_SKL_LM\2015\2015-10-14\MINNESANTECKNINGAR_2015-10-14.DOCX
Frånvarande