Delårsbokslut för Södertälje kommun per den 30 april 2015

Transcription

1 (5)
2015-06-04
Tjänsteskrivelse
Dnr
KS 15/187
Kontor
Handläggare
Kommunstyrelsens kontor
Camilla Broo
08-523 069 63
[email protected]
Kommunstyrelsen
Delårsrapport per den 30 april 2015 och helårsprognos för
kommunen
Dnr 15/187
Sammanfattning av ärendet
Resultatet efter fyra månader är minus 0,3 mkr, vilket är 5,2 mkr sämre än förra året. De
jämförelsestörande posterna påverkar resultatet med plus 55 mkr. Därmed är det underliggande resultatet 60 mkr sämre än förra året. Prognosen för helåret 2015 är plus 70 mkr, i
vilket ingår reavinster för 10 mkr. Balanskravsresultatet förväntas uppgå till plus 60 mkr.
Kommunfullmäktige föreslås godkänna delårsbokslutet. Vidare att bevilja tekniska nämnden en utökning med 7 mkr för nämndens egna investeringar och att bevilja en omfördelning av investeringsanslag från tekniska nämnden till kommundelsnämnderna. Samt att
besluta om tekniskt omräknade nivåer för nettokoncernskulden per invånare för 2015, 2016
och 2017.
Kommunstyrelsen föreslås avslå äldreomsorgsnämndens äskande om utökat kommunbidrag. Arbetslivsnämnens begäran prövas i samband med delårsbokslutet i augusti. Vidare
att uppdra åt äldreomsorgsnämnen, socialnämnen och utbildningsnämnden att återkomma
med åtgärdsplaner för att uppnå en budget i balans. Arbetslivsnämnen uppdras återkomma
med en redovisning av hur verksamheten kan anpassas utifrån minskade schablonintäkter.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens kontors tjänsteskrivelse 2015-06-03
PM 2015-06-03 med bilagor (nr 1-4)
Delårsresultatet
Resultatet efter fyra månader är -0,3 mkr, vilket är 5,2 mkr sämre än förra året. De jämförelsestörande posterna har påverkat årets resultat med +55 mkr. Resultatet exkl. jämförel-
Campusgatan 26
151 89 Södertälje
Tfn 08-550 210 00
[email protected]
www.sodertalje.se
Org-nr 212 000-0159
Bankgiro 5052-6854
Postgiro 865800-7
2 (5)
sestörande poster är -55 mkr och därmed är det underliggande resultatet 60 mkr sämre än
förra året.
Nettokoncernskulden per invånare per sista april uppgår till 174,4 tkr vilket är en förbättring jämfört med årsbokslutet 2014 med 2,4 tkr per invånare.
Helårsprognosen
Prognosen per den 30 april, se bilaga 2, pekar på en negativ budgetavvikelse med 34 mkr
år 2015 och ett positivt resultat på 70 mkr, i vilket ingår reavinster på 10 mkr. En prognos
mot balanskravet stannar på plus 60 mkr. Kommunens budgeterade resultat uppgår till plus
104 mkr och inkluderar reavinster med 5 mkr.
Prognosen per den 30 april pekar på en negativ budgetavvikelse för nämnderna med 38
mkr eller 0,8 procent efter åtgärder och kommunstyrelsens kontors förslag till beslut.
Det största underskottet mätt i kronor prognostiseras av äldreomsorgsnämnden, -16 mkr
efter åtgärder. Underskottet beror främst på att både köp av korttidsplatser och platser på
särskilt boende ökar. Även inom hemtjänsten finns en obalans i ekonomin. Det är den egna
regin som inte klarat av att anpassa sin verksamhet till det fastställda priset. Även socialnämnden prognostiserar ett underskott på - 8,6 mkr efter åtgärder, trots att det utbetalda
ekonomiska biståndet fortsatt minskar jämfört med föregående år. Det är främst köp av
externa platser inom jour- och familjehem som ger den negativa prognosen.
Utbildningsnämnden prognostiserar för ett budgetunderskott med 15 mkr efter åtgärder.
Efter justering för volymavstämning och kompensation för nya lokalkostnader beräknas
utfallet bli ett underskott om 13,2 mkr Det är grund- och gymnasieskolan som prognostiserar underskott. Trenden att allt fler elever väljer fristående gymnasieskolor eller gymnasieskolor i andra kommuner håller i sig.
Arbetslivsnämnden prognostiserar ett underskott om närmare 6 mkr, på grund av lägre
schablonintäkter än beräknat. Kommunstyrelsens kontor bedömer dock att det är möjligt att
anpassa kostnadssidan utifrån de lägre intäkterna, och bedömer att underskottet kommer
hamna på 3 mkr efter åtgärder.
Omsorgsnämnden prognostiserar en budget i balans. Resultatet per 30 april har dock försämrats med 6 mkr jämfört med samma period föregående år. Nettokostnaderna har ökat
med 7 procent, medan kommunbidraget endast har ökat med 4 procent. Det är svårt att i
delårsrapporten följa hur trenden ska brytas, och det är ytterst viktigt att följa kostnadsutvecklingen noga.
Samtliga kommundelar prognostiserar nollresultat eller överskott för sin verksamhet.
Utifrån beslutade investerings- och resultatnivåer i Mål och budget 2015-2017 visar prognosen på helåret på en nettokoncernskuld per invånare på 176,4. Detta beaktat den nya
befolkningsprognosen.
3 (5)
Förslagen till kommunfullmäktige
Förslaget är att kommunfullmäktige godkänner delårsbokslutet.
Tekniska nämnden begär en utökning med 7 mkr för nämndens egna investeringar. Utökningen avser akuta åtgärder på viadukten över Storgatan. Finansiering kan ske inom ramen
för kommunens likviditet. Utökningen ryms inom den totala ramen för nämndinvesteringar
i kommunen, då det finns andra nämnder som prognostiserar överskott.
I Mål & Budget 2015-2017 beslutades om två investeringsanslag som avser hela kommunen. Det är gång- och cykelvägar 10 mkr och effektbelysning 1 mkr. I samband med budgetbeslutet blev anslagen destinerade till tekniska nämnden fast de även avser de fyra
kommundelsnämnderna. Nämnderna är överens om förslag till fördelning, se PM. Förslaget innebär att tekniska nämndens ram för KF-investeringar minskar med 2 050 tkr och att
Järna kommundelsnämnds ram utökas med 1 300 tkr, Hölö-Mörkö kommundelsnämnd 250
tkr, Vårdinge kommundelsnämnd 250 tkr samt Enhörna kommundelsnämnd med 250 tkr.
Till följd av nya redovisningsregler för bolagen föreslås att kommunfullmäktiges målnivåer
för nettokoncernskulden per invånare räknas om för att fullt ut reflektera den påverkan de
nya reglerna får på beräkningen av nettokoncernskulden. Det är en ren teknisk omräkning
Beslutade målnivåer per invånare är 169 tkr för 2015, 167 tkr för 2016 och 165 tkr för
2017. Omräknade målnivåer föreslås vara 174,2 för 2015, 172,2 tkr 2016 och 170,2 för
2017.
Förslagen till kommunstyrelsen
Arbetslivsnämnden äskar om medel för att kompenseras för minskade schablonintäkter.
Kontoret föreslår att detta prövas i samband med delårsbokslut augusti. Prognoser på flyktingantagandet, och därmed schablonintäkterna är osäkra. Efter sommaren kan en ny säkrare bedömning av 2015 års totala schablonintäkter göras. Nämnden bör få i uppdrag att i
samband med delår augusti återkomma med en beskrivning av hur verksamheten kan anpassas utifrån de ramar som de minskade schablonintäkterna ger. Obligatoriska verksamheter ska prioriteras.
Socialnämnden återremitterar en åtgärdsplan som beskriver åtgärder för delar av det prognostiserade underskottet. Kommunstyrelsens kontor förutsätter att de beskrivna åtgärderna kommer att genomföras i sin helhet och därmed ge ekonomisk effekt under 2015.
Nämnden bör uppdras att i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma till kommunstyrelsen med ytterligare åtgärdsförslag för att nå en budget i balans. Varje åtgärd ska
vara kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
Äldreomsorgsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ska rekommendera kommunfullmäktige att utöka nämndens kommunbidrag. Kommunstyrelsens kontor föreslår kommunstyrelsen att nämndens begäran avslås. Kontoret föreslår vidare att kommunstyrelsen uppdrar
åt nämnden att i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma till kommunstyrelsen
4 (5)
med ytterligare åtgärdsförslag för att nå en budget i balans. Varje åtgärd ska vara kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
Utbildningsnämnden har godkänt en åtgärdsplan för att reducera delar av underskottet.
Nämnden ska återkomma med förslag på ytterligare åtgärder för att nå budget i balans.
Åtgärdsplanen bör redovisas till kommunstyrelsen i delårsbokslutet i augusti.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering
Ett budgetunderskott prognostiseras 2015 för skatter och utjämningssystem med 47 mkr.
Jämfört med 2016 i Mål och Budget 2015-2017 kommer skatter och bidrag 2016 minska
87 mkr till största delen beroende på att befolkningsantagandet justerats ned i enlighet med
den nya befolkningsprognosen. Även schablonintäkterna förväntas sjunka både 2015 och
2016 jämfört med tidigare budgeterade nivåer. Under 2015 förväntas tillfälliga intäkter
hjälpa upp kommunens sammanlagda resultat. För att hinna anpassa verksamheten till de
lägre intäktsnivåerna 2016 är det viktigt att arbetet med omställning i verksamheterna påbörjas redan nu.
Föreslagna förändringar i investeringsbudgetarna får inga ekonomiska konsekvenser för
helheten.
Kommunstyrelsens kontors förslag till kommunfullmäktige:
1. Delårsbokslutet per den 30 april 2015 godkänns.
2. Tekniska nämnden beviljas en utökad ram med 7 mkr för nämndens egna investeringar för Storgatsviadukten.
3. Finansiering sker inom ramen för kommunens likviditet.
4. Tekniska nämndens ram för nya KF-investeringar reduceras med 2 050 tkr samtidigt som kommundelsnämndernas ramar för nya KF-investeringar utökas med motsvarande summa. Järna kommundelsnämnd 1 300 tkr, Hölö-Mörkö kommundelsnämnd 250 tkr, Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd 250 tkr samt Enhörna kommundelsnämnd 250 tkr.
5. Besluta om omräknade målnivåer för nettokoncernskulden per invånare till att vara
174,2 tkr för 2015, 172,2 tkr för 2016 och 170,2 för 2017.
6. Äldreomsorgsnämndens begäran om ett utökat kommunbidrag avslås.
5 (5)
Kommunstyrelsens kontors förslag till kommunstyrelsen:
1. Arbetslivsnämndens äskande om kompensation till följd av minskade schablonintäkter prövas i samband med delårsbokslut augusti.
2. Arbetslivsnämnden uppdras att i samband med delår augusti återkomma med en beskrivning av hur verksamheten kan anpassas utifrån de ramar som de minskade
schablonintäkterna ger.
3. Socialnämnden uppdras att i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma till
kommunstyrelsen med åtgärdsförslag för att nå en budget i balans. Varje åtgärd ska
vara kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
4. Äldreomsorgsnämnden uppdras att i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma till kommunstyrelsen med ytterligare åtgärdsförslag för att nå en budget i
balans. Varje åtgärd ska vara kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
5. Utbildningsnämnden uppdras att i delårsbokslutet i augusti återkomma med förslag
till ytterligare åtgärder för att nå en budget i balans. Varje åtgärd ska vara kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
Martin Andreae
Stadsdirektör
Beslutet expedieras till:
Kommunfullmäktige
Nämnderna
KsK/Redovisning&Ekonomisupport
Akten
Camilla Broo
Ekonomi- och finansdirektör
Delårsrapport per 30 april
Södertälje kommun
2015
Innehållsförteckning
1.
Ekonomin
1.1 Delårsbokslut per april 2015
1.2 Helårsprognos
1.3 Investeringar
3
3
12
13
2.
Personal – kommunen som arbetsgivare
2.1 Sjukfrånvaron
15
15
3.
Nämnderna
3.1 Järna kommundelsnämnd
3.2 Hölö-Mörkö kommundelsnämnd
3.3 Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd
3.4 Enhörna kommundelsnämnd
3.5 Arbetslivsnämnden
3.6 Omsorgsnämnden
3.7 Socialnämnden
3.8 Äldreomsorgsnämnden
3.9 Överförmyndarnämnden
3.10
Utbildningsnämnden
3.11
Kultur- och fritidsnämnden
3.12
Stadsbyggnadsnämnden
3.13
Miljönämnden
3.14
Tekniska nämnden
3.15
KS/Ksk och Politisk ledning
3.16
KS/centrala poster
17
17
18
19
20
20
21
22
24
25
25
26
27
27
28
29
30
4.
SKF-koncernen
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
33
RR, BR, Fin och noter
Prognos helår
Nämndernas rapporter (finns tillgängliga på stadskansliet)
SKF - tertialrapport
2
1.
Ekonomin
1.1
Delårsbokslut per april 2015
Delårsresultatet är sämre än förra året
Resultatet efter fyra månader är -0,3 mkr, vilket är 5,2 mkr sämre än förra året. De jämförelsestörande
posterna har påverkat årets resultat med+ 55 mkr. Resultatet exkl. jämförelsestörande poster är -55 mkr och
därmed är det underliggande resultatet -60 mkr sämre än förra året. Finansnettot är oförändrat, vilket innebär
att hela resultatförsämringen uppstått i verksamheten. Förklaringen är en mycket hög ökning av
nettokostnaderna 6,9 procent (-113 mkr), medan skatterna endast ökat med +3,3 procent (53 mkr). Samtliga
verksamhetsområden, utom förskola, arbete och försörjning, kultur och fritid samt övrig verksamhet har haft
en nettokostnadsökning som ökat mer än dubbelt mot skattetillväxten. Tack vare stora jämförelsestörande
intäkter (AFA-pengar och rea-/exploateringsvinster) stannar det totala resultatet på -0,3 mkr.
Kommunen har under i stort sett hela 2000-talet brottats med negativa resultat, vilket gjort att marginalerna i
ekonomin är små. Resultatet har under många år hållits uppe genom stora positiva jämförelsestörande
poster. Södertälje skulle behöva ha en betydande förbättring i ekonomin genom positiva resultat kring 150
mkr årligen för att återhämta det ekonomiska läget och för att finansiera investeringar och skaffa reserver för
svängningar i ekonomin. Det resultat som förväntas enligt helårsprognosen uppgår till +70 mkr.
En analys av nettokostnadsutvecklingen enligt helårsprognosen ger dock en bild av att nettokostnaderna i
den ordinarie verksamheten kommer att minska under resten av året och vid årets slut uppgå till 4,6 procent.
Nettokostnadsutvecklingen per april är extremt hög p.g.a. att jämförelser görs med perioder under 2014 där
nettokostnadsutvecklingen var låg. Under hösten 2014 steg utvecklingen av nettokostnaderna successivt,
vilket har fortsatt under våren. Även den prognostiserade nettokostnaden ligger över tillväxten av skatterna.
Balanskravsresultat
Kommunens resultat vid delårsbokslutet innehåller 7 mkr i realisationsvinster och därmed blir resultatet vid
balanskravsutredningen -7 mkr. Det innebär att det ackumulerade balanskravsresultatet just nu är 345 mkr.
Enligt helårsprognosen förväntas balanskravsresultatet uppgå till +60 mkr.
3
Balanskravsutredning, mkr
Resultat enl. resultaträkning
Balanskravsjusteringar:
Reavinster försäljning av
anläggningstillgångar
Orealiserade förluster i
värdepapper
Resultat efter
balanskravsjusteringar
Reservering/användning
resultatutjämningsreserv
Balanskravsresultat eft RUR
Justering av synnerliga skäl:
Sänkning av
diskonteringsränta pensioner
Resultat enl balanskravet
Avsättning/disposition av
resultat
Avsättning till/
ianspråktagande av social fond
Avsättning/användning av
medel 2013 till utsatta
stadsdelar
Ackumulerat balansresultat
2012
2013
2014
116
2015
april
0
2015
prognos
70
25
140
-18
-6
-10
-7
-10
1
7
134
107
-7
60
0
0
0
0
0
7
134
107
-7
60
107
-7
60
34
7
168
-
90
-19
+6
239
352
+4
345
409
Åter tillbaka till negativt resultat
Normalt sett brukar kommunen redovisa sämre resultat i april än vad det sedan blir för hela året. En orsak
till det är periodiska effekter av semesterkostnaderna. År 2014 visade det sig att aprilprognosen var mycket
realistisk utifrån det slutliga resultatet för året. År 2013 var prognosen alltför pessimistisk då kommunen
under hösten fick stora engångsintäkter som inte var kända på våren. Övriga år har prognoserna varit både
för optimistiska eller för pessimistiska. Helårsprognosen för året är +70 mkr. En förbättring av ekonomin
förväntas alltså ske under resten av året. Denna förbättring består av ytterligare engångsintäkter på 37 mkr
och semestereffekterna kan uppskattas till ca 70 mkr. Prognosen innebär således att verksamheten i övrigt
kommer att försämra resultatet med ytterligare ca 40 mkr.
Kommunen har inte uppvisat ett positivt aprilresultat vare sig med eller utan jämförelsestörande poster sedan
2001, med undantag för 2014. Helårsresultaten exkl. jämförelsestörande poster har under de senaste femton
åren haft 10 negativa årsresultat. Kommunen har haft en mycket ansträngd ekonomi under en lång period.
Jämför man nedanstående diagram så kan man se hur de jämförelsestörande posterna påverkat kommunens
årsresultat. I april har oftast dessa poster inte så stor inverkan på resultatet (bortsett från 2015), varken i
aprilresultatet eller i helårsprognosen. De senaste fem åren har de i snitt gett intäktsförstärkningar på 67 mkr
per år. Dessa poster brukar inte vara så stora i aprilboksluten, detta år uppgår de till 54,9 mkr. Årets prognos
ligger på 92 mkr.
4
Resultatförsämringen i april har skett genom hög utveckling av
verksamhetskostnaderna
Den totala resultatförsämringen per april på -5 mkr jämfört med förra året har flera orsaker. De
jämförelsestörande posterna påverkar resultatet positivt med 55 mkr jämfört med förra året. Reavinster och
exploateringsvinster, som förra året uppgick till 0,3 mkr uppgår i år till 28 mkr. Dessutom har återbetalda
AFA-premier avseende 2004 påverkat årets resultat positivt med 27 mkr. Det underliggande resultatet i
verksamheten uppgår därmed till -55 mkr och har försämrats med 60 mkr jämfört med förra året. De ökade
skatteintäkterna (53 mkr) har helt förbrukats av ökade kostnader i verksamheten (113 mkr).
Mkr, april
Resultat enligt resultaträkning
Justering för jämförelsestörande poster:
Reavinster (netto)
Exploateringsresultat
Sänkning diskonteringsränta pensioner
2011
-5
2012
-25
2013
-27
2014
5
2015
0
-2
-15
-1
0
-7
-11
-2
-32
+29
0
-21
Återbetalning av AFA-premie
-27
Summa jämförelsestörande poster
-13
-17
-4
0
-55
Resultat efter jmf .störande poster
(= underliggande resultat i verksamheten)
Reversränta SKFAB
Justerat underliggande resultat
-18
-42
-31
+5
-55
0
--18
0
-42
-22
-53
0
+5
0
-55
(I sammanställningen ovan innebär en negativ justering att tillfälliga intäkter räknats bort från resultatet.)
Nettokostnaderna ökar mer än förra året och mer än skatterna
Verksamhetens nettokostnader för årets första fyra månader uppgår till 1 682,1 mkr och har ökat med 3,6
procent jämfört med motsvarande period förra året. Exklusive de jämförelsestörande posterna är
ökningstakten 6,9 procent per april. Enligt prognosen blir nettokostnadsökningen 4,6 procent för hela året.
Förra året ökade nettokostnaderna med 2,9 procent. Årets prognos ligger alltså väsentligt högre, även
jämfört med årets skatteutveckling.
Utfallet av skatten är den post som får störst genomslag redan vid relativt måttliga förändringar.
Skatteprognoserna uppdateras under hela året och är beroende av hur sysselsättningen och inkomsterna
utvecklas i landet. Per april är ökningstakten för skatterna 3,3 procent (53 mkr) jämfört med 4,1 procent
2014. Ökningen för hela året beräknas bli 3,7 procent. Vid delårsbokslutet är kommunalskatteintäkterna inkl.
slutavräkning för föregående år 57 mkr högre än motsvarande tid förra året, medan de generella
statsbidragen gett en intäktsminskning med -4 mkr. Utfallet för skatter och generella statsbidrag ser i år ut att
bli 46,5 mkr sämre än budgeterat.
Jämför man budget 2015 mot årsbokslutet 2014 så tillåts nettokostnaderna öka med 3,7 procent medan
skatteintäkterna budgeterats med en ökning på 4,6 procent.
Utveckling i procent
Skatteintäkter
Verksamhetens nettokostnad
exkl. jämförelsestörande
poster
Delår
apr
2012
5,2
6,0
6,3
Delår
apr
2013
4,4
3,8
4,8
Delår
apr
2014
4,1
2,3
0,3
Delår Prognos
apr
helår
2015
2015
3,3
3,7
3,6
3,4
6,9
4,6
Mål &
Budget
2015
4,6
3,7
4,0
Helår
2014
4,3
5,3
2,9
I diagrammen nedan visas skatte- och nettokostnadsutvecklingen över tiden vid delår april respektive helår.
Relationen mellan nettokostnads- och skatteutvecklingen varierar mycket mellan åren. Skatterna beskriver
en sjunkande trend men har utvecklat sig relativt jämnt sedan 2011 fram till i år. Detta år ser skatterna ut att
sjunka mer än tidigare år enligt den skatteprognos som aprilboklutet baseras på. Nettokostnaderna däremot
varierar kraftigt. Från en mycket låg kostnadsökning 2014 till en topp 2015.
Nettokostnadsutvecklingen påverkas mycket av de jämförelsestörande posterna. Förutom realisations- och
exploateringsvinster har under de senaste åren betydande engångsintäkter erhållits genom återbetalning av
premier för AFA-försäkringen samt stimulansbidrag från staten till utsatta stadsdelar. Diskonteringsräntan
för pensioner har sänkts vid två tillfällen, 2011 och 2013, och medfört extra kostnader. För att renodla
utvecklingen av nettokostnaderna i kommunens vanliga verksamhet redovisas i diagrammen nedan
utvecklingen exklusive samtliga jämförelsestörande poster. Av denna bild kan man anta att utvecklingen av
nettokostnaderna i den ordinarie verksamheten kommer att ligga mycket högre gentemot 2014, och ligga
betydligt över skatteutvecklingen.
Prognos
Befolkningstillväxten påverkar nettokostnadsökningen bara till en del
Södertäljes befolkningstillväxt gör att ekonomin växer, både vad gäller skatteintäkter och
nettokostnader. De senaste fem åren har invånarantalet ökat med nära 6 000 personer. Att växa
befolkningsmässigt är dyrt och är en förklaring, men inte den enda förklaringen till att Södertäljes
ekonomi är ansträngd. I diagrammet nedan har befolkningstillväxten ställts i relation till
nettokostnadsökningen (exkl. jämförelsestörande) under de senaste sex åren. Nettokostnaderna
redovisas även inflationsberäknade (streckad linje). Av diagrammet framgår att våra nettokostnader
växer betydligt snabbare än befolkningstillväxten.
6
Stor ökning av verksamhetskostnaderna under första tertialet
Nettokostnadsökningen påverkas både av verksamhetens kostnader och av dess intäkter. Verksamhetens
bruttokostnader har ökat med 118 mkr (6,3 procent) jämfört med april förra året, medan förändringen förra
året var en ökning med 26 mkr (1,5 procent). Bruttokostnaderna har således skjutit i höjden igen. Den
kostnadspost som ökat mest procentuellt sett är köp av verksamhet från externa utförare. Nedan redovisas
utveckling för respektive kostnadspost.
Verksamhetens bruttointäkter har ökat med 59 mkr (21,6%). Realisations- och exploateringsvinster samt
återbetald AFA-premie som kommunen haft under året påverkar positivt. Rensat för dessa poster har
intäkterna endast ökat med 1,5 procent.
Personalkostnader
Kostnadssidans största post är personalkostnaderna, som ökat med 6,1 procent, eller 61 mkr jämfört med
motsvarande period förra året. Lönekostnaderna har ökat med 42 mkr (6,1 %) och därmed även de sociala
kostnaderna med 14 mkr. Pensionskostnaderna har ökat med 2 mkr (3,4 %) och posten övriga
personalkostnader med 24 procent som motsvarar 2 mkr främst i utbildning av personalen.
Samtliga verksamhetsområden har större ökningar av personalkostnaderna än skattetillväxten. Den största
procentuella ökningen har skett inom verksamhetsområdet Äldreomsorg som ökat med 9,6 procent, vilket
motsvarar 12 mkr.
Personalkostnaderna för skolan har ökat med 9,5 procent (25,5mkr), där grundskolan står för den största
delen med 16 mkr (9,5 %), medan förskolan och den övergripande skolverksamheten tillsammans med
förskoleklass står för den största procentuella ökningen med 21,3 procent och motsvarar 4 mkr. Den
kommunala vuxenutbildningen har ökat med 10,8 procent (1 mkr), medan gymnasieskolan ökat med 4,5 (2
mkr).
Därefter är det området kultur och fritid som ökat med 7,7 procent (2mkr), området samhällsbyggnad har
ökat med 6,4 procent (3 mkr), medan förskolan ökat med 7 mkr (4,4 %).
Av övriga kostnader ökar köp av verksamhet mest
Köp av verksamhet från externa utförare är det kostnadspost som ökat mest 9,7 procent (38 mkr). Här är
det verksamhetsområdet individ och familjeomsorg som ökat mest 29 procent (6 mkr) där ökningen för barn
och ungdomsvård står för 5 mkr, med ett ökat antal barn och unga som placerats externt. Därefter följer
skolan med en ökning på 12 procent (18 mkr), där grundskolans köp ökat med 8 mkr (13,6 %), följt av
gymnasieskolan som ökat med knappt 8 mkr (12,0 %). Den kommunala vuxenutbildningen står för den
7
största procentuella ökningen med 33,6 procent (2 mkr). Förskoleklass och gemensam skolverksamhet har
ökat med 1 mkr (15,4%), medan särskolan minskat sina köp med -2 procent.
Handikappomsorgens köp har ökat med 7,9 procent (10 mkr) där vård och omsorg till funktionshindrade
ökat med 10,8 procent.
Inom verksamhetsområdet förskola har ökningen varit 2 mkr (6,7 %), följt av samhällsbyggnad med en
kostnadsökning på 4,2 procent (1 mkr) för ökade kostnader till Brandförsvarsförbundet.
Inventarier och utrustning är det verksamhetsområde som därefter ökat mest 7,6 procent (3 mkr). Här har
grundskolan löst datorer som man tidigare leasat för 1 mkr, samtidigt som inköp av möbler och inventarier
ökat med 1 mkr, främst hos Arbetslivskontoret och Kultur och Fritid.
Material och tjänster har ökat med 5,8 procent (5 mkr). Ökningen har skett inom läromedel och
biblioteks/media 2 mkr (27,8 %) genom bl a utökade köp av tjänster från Tom Tits som Utbildningskontoret
gjort. Kundförlusterna har ökat med 1 mkr (81,7%).
Kostnaderna för lokaler och anläggningar har ökat med 3 procent (8 mkr). Hyrorna är i stort oförändrade.
Ökningen ligger framförallt inom vinterväghållningen som ökat med 5 mkr (87,8%) och avser utfört arbete
gentemot våra fastighetsbolag (motsvarande intäkt finns). Även området för ny-/om- och tillbyggnad har
ökat. Här är ökningen 38 procent (3 mkr).
Bidrag och transfereringar är det område som har ökat minst, 2,5 procent (3 mkr). Bidragen till enskilda
har minskat med 4 procent medan bidrag till föreningar och organisationer ökat. Finansieringsbidragen till
försäkringskassan avseende personlig assistans har ökat med 1 mkr (7,4 %). Kultur och fritid samt
kommunstyrelsens kontor har vardera betalt 1,5 mkr i bidrag till Södertälje Centrumförening avseende bl a
Kringelfestivalen och sommarkonserter.
Tabell: Förändring av externa kostnader perioden januari till april
Typ av kostnad
Personal
- varav löner
Lokaler och anläggningar
Inventarier o utrustning
Material och tjänster (inkl.
bemanningstjänster)
Köp av verksamhet/entreprenader
Transfereringar
Summa
Ökning 2015
%
mkr
6,1
61
6,1
42
3,3
8
7,6
3
5,8
5
9,7
2,5
6,3
38
3
118
Ökning 2014
%
mkr
2,3
22
3,5
23
6,1
14
18,2
7
0,8
1
1,8
-18,7
4,6
7
-25
26
Nettokostnadsutvecklingen per verksamhetsområde
Nettokostnaderna ökar mer än skattetillväxten för i stort sett alla verksamhetsområden. Det är bara arbete
och försörjning som uppvisar minskade nettokostnader. Övrig verksamhet har oförändrad nettokostnad.
Förskolan och kultur och fritid har en nettokostnadsutveckling som ligger strax under skatteutvecklingen.
Samhällsbyggnad och miljö är det verksamhetsområde som ökat mest 16,2 procent (10 mkr) exklusive rea
– och exploateringsvinster. Intäkterna har ökat i och med att kommunen utför vinterväghållningen åt
8
kommunens fastighetsbolag, men samtidigt har kommunens kostnader för vinterväghållning ökat i
motsvarande storlek. Transporttjänster i samband med underhåll och ombyggnader av anläggningar har ökat
med 265 procent (4,2 mkr). Att ökningen är stor beror på att kommunen vid förra årets tertialbokslut hade
låga kostnader för detta mot tidigare år. Bidragen har ökat med 96 procent (1,4 mkr) och avser bidrag för
sommarevent till Södertälje Centrumförening. Diverse konsultarvoden har ökat med 49 procent, men
motsvarar enbart 1 mkr.
Äldreomsorgen är det område som därefter ökat mest med 10,3 procent (20 mkr). Intäkterna har minskat
och avser driftbidrag från Migrationsverket, -5 mkr, som äldreomsorgen inte fått del av vid delårsboksluten
vare sig 2015 eller 2013. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med 12,5 mkr (9,6 %) och avser
främst äldreomsorgens övergripande verksamhet samt inom hemtjänsten som dock minskat sina externa köp.
De externa köpen har ökat främst avseende korttidsvård 189,7 procent (3,9 mkr) samt övrigt vård- och
omsorgboende med 32,5 procent (6 mkr).
Verksamhetsområdet utbildning har ökat med 9,8 procent. Här är det särskolan som står för den största
ökningen med 12,2 procent (3,3 mkr) med främst ökade personalkostnader 9,3 procent (1,8 mkr) inom den
obligatoriska särskolan. Samtidigt har driftbidragen minskat med 1,9 mkr (73,6%), då man 2014 hade en
intäkt från skolverket, vilket man inte erhållit under 2015. Grundskolan har ökat med 11,7 procent (42,2
mkr) där samtliga kostnadstyper ligger på en tvåsiffrig procentuell ökning. Gymnasieskolans ökning ligger
på 4,6 procent (5,7 mkr) genom ökade köp av interkommunala och enskilda platser. Vuxenutbildningen har
ökat med 2,3 procent (0,4 mkr) och består främst i ökade köp av platser samt personalkostnader.
Den sociala omsorgen har ökat med 8,8 procent där gemensamt IFO (socialjouren) har en ökning på 26,7
procent, men motsvarar enbart 0,5 mkr. Barn och ungdomsvården har ökat med 10,4 procent (6,7 mkr) och
avser främst externa köp av platser (28,9 %), men även ökade personalkostnader (6,1 %). Vuxenvården har i
år ”enbart” ökat med 3 procent då de vid förra årets tertialbokslut var det som ökat mest inom detta
verksamhetsområde (20 %).
Verksamhetsområdet funktionshindrade har ökat med 6,9 procent (17 mkr) där omsorg och service enligt
SoL står för den största ökningen med 16,5 procent (3,8 mkr) och består av minskade driftbidragsintäkter
(1,9 mkr) samt ökade externa köp av verksamhet (1,4 mkr) samtidigt som personalkostnaderna minskat (-0,7
mkr). Området psykiskt funktionshindrade har ökat med 5,7 procent, och motsvarar enbart 1,5 mkr. Omsorg
enligt LSS har ökat med 5,9 procent (11,7 mkr) med ökade personalkostnader 3,9 procent (3,4 mkr), externa
köp 7,6 procent (8,4 mkr) samtidigt som intäktssidan ökat med ersättning från försäkringskassan avseende
personlig assistans (0,9 mkr) samt driftbidrag från Migrationsverket (1,3 mkr).
Området för kultur och fritid har ökat med 3,2 procent (2,1 mkr) och avser främst ett bidrag för kommande
Kringelfestival (1,5 mkr) samt ökade bidrag till föreningar och stiftelser (1,6 mkr) samtidigt som
lokalkostnader minskat.
Förskolan som vid förra årets tertialbokslut ökat mest har i år ”endast” ökat med 3,0 procent (5,6 mkr)
Kostnaderna för de externa köpen har ökat med 1 mkr (5,2 %) och personalkostnaderna med 2,8 procent (3,8
mkr).
I år är det enbart två verksamhetsområden som minskat (2014, 4 områden) och det är arbete och försörjning
och den så kallade övriga verksamheten. Övrig verksamhet minskar med 20,3 procent (-28,9 mkr) där 27
mkr avser den återbetalda AFA premien för år 2004. Dessutom har kommunen gjort rättelse och återsökning
av momsersättning för 2011 på 2,1 mkr. Exkluderas dessa så är nettokostnaderna i stort oförändrade.
9
Arbete och försörjning minskar med 1 procent (1,1 mkr). Samtliga kostnadsposter minskar – bidragen med
4 procent (2,7 mkr), personalkostnaderna med 5 procent (2,7 mkr), lokalkostnader med 27 procent (1,7 mkr)
samt köp av verksamhet med 21 procent (0,8 mkr). Även intäkterna minskar dock med 7 procent främst
schablonersättningen för flyktingar.
Utvecklingen har mätts genom att jämföra nettokostnaderna för januari till april respektive år. I diagrammet
nedan redovisas nettokostnadsförändringen för både 2014 och 2015.
*) Samhällsbyggnad och miljö redovisas exklusive realisations- och exploateringsvinster
Positivt finansnetto hjälper upp resultatet
Kommunens finansnetto är positivt, dvs. de finansiella intäkterna överstiger kostnaderna. Till finansnettot
räknas intäkter från kommunens bolag i form av ränta på reversfordringar, utdelningar och låneramsavgifter,
samt in- och utlåningsränta för internbankens verksamhet. Dessutom ingår även räntekostnaden för
pensionsskulden med 2,2 mkr
Den låneramsavgift som kommunens bolag erlagt har ökat med 2,5 mkr till 18,1 mkr.
I aprilbokslutet uppgår finansnettot till plus 19 mkr, vilket i stort är oförändrat jämfört mot förra året.
Diagram: Finansiella intäkter och kostnader april 2011-2015
10
Låneskulden i kommunens balansräkning minskar
Kommunens totala låneskuld per sista april uppgår till 10,0 mdr. Låneskulden har minskat med 547 mkr
sedan april förra året. Sedan årsskiftet har låneskulden minskat med 381 mkr.
Utlåningen till Telgekoncernen uppgår till 10 696 mkr och har minskat med 260 mkr sedan förra årets första
tertial. Kommunen lånar ut 531 mkr till Söderenergi AB. Deras låneskuld har minskat med 38 mkr sedan
förra årets första tertial.
Kommunen har enligt tidigare beslut inlett ett samarbete med några Södertörnskommuner om gemensam
internbank. Per den 30 april hade kommunen ingen utlåning till våra samarbetspartner.
Enligt särskilda beslut har kommunen även lånat ut pengar till föreningslivet, totalt 61 mkr. Utlåningen har
minskat med -121 mkr sedan april förra året. SSK Arena bolagets lån är slutamorterat med 72 mkr sedan
Telge Fastigheter tog över arenan, AB Fotbollsarena har minskat sina lån med 52 mkr medan Täljehallen
AB ökat sina lån med 3 mkr.
Traditionella banklån har under de senaste åren minskat och kommer att fortsätta göra så och ersättas med
upplåning direkt på den externa kapitalmarknaden.
Nettokoncernskuld
Nettokoncernskulden per invånare per sista april ligger på 174,4 tkr vilket är en nedgång från årsbokslutet
2014 med 2,4 tkr per invånare. Utifrån beslutade investeringsnivåer och resultatnivåer i Mål och budget
2015-2017 visar prognosen på helåret en nettokoncernskuld på 176,4 tkr/inv. Detta beaktat den nya
befolkningsprognosen.
Till följd av nya redovisningsregler som påverkat Söderenergi AB föreslås att kommunfullmäktiges
målnivåer för nettokoncernskulden per invånare räknas om för att fullt ut reflektera den påverkan de nya
reglerna får på beräkningen av nettokoncernskulden. Beslutade målnivåer är 169 tkr för 2015, 167 tkr för
2016 och 165 tkr för 2017. Nya målnivåer föreslås vara 174,2 för 2015, 172,2 tkr 2016 och 170,2 för 2017.
Det är en ren teknisk omräkning.
11
Soliditet
Kommunens soliditet uppgick den 30 april till 21,4 procent, vilket är en förbättring med 1,4-procentenheter
jämfört med samma tidpunkt 2014. Ökningen beror framförallt på det stora positiva resultat kommunen hade
på helårsbasis för 2014. Förändringen sedan årsbokslutet är en förbättring med 0,6-procentenheter till följd
av minskade lån.
Investeringarna beräknas öka under hösten
Investeringarna hittills i år uppgår till 12,4 mkr, vilket är 1,9 mkr mer än förra året vid samma tidpunkt.
Genomförda investeringar första tertialet består bland annat av inköp av Uven 1-3, fortsatta arbeten med
Ritorpsleden samt inventarieinköp till Igelsta grundskola. Reinvesteringar har hitintills genomförts för 4,2
mkr och mer än hälften avser verksamheter inom äldreomsorg och teknisk verksamhet.
Prognosen för helåret är 192,9 mkr, vilket motsvarar 98 procent av budgeterade investeringar 2015.
1.2
Helårsprognos
Årets resultat beräknas till plus 70 miljoner kronor
Prognosen per den 30 april pekar på en negativ budgetavvikelse för nämnderna med 38 mkr eller 0,8 procent
efter åtgärder och kommunstyrelsens kontors förslag till beslut.
Det största underskottet mätt i kronor prognostiseras av äldreomsorgsnämnden, -16 mkr efter åtgärder.
Underskottet beror främst på att både köp av korttidsplatser och platser på särskilt boende ökar. Även inom
hemtjänsten finns en obalans i ekonomin, där är det den egna regin som inte klarat av att anpassa sin
12
verksamhet till det fastställda priset. Även socialnämnden prognostiserar ett underskott på - 8,6 mkr efter
åtgärder, trots att det utbetalda ekonomiska biståndet fortsatt minskar jämfört med föregående år. Det är
främst köp av externa platser inom jour- och familjehem som ger den negativa prognosen.
Utbildningsnämnden prognostiserar för ett budgetunderskott med 15 mkr efter åtgärder. Efter justering för
volymavstämning och kompensation för nya lokalkostnader beräknas utfallet bli ett underskott om 13,2 mkr.
Det är grund- och gymnasieskolan som prognostiserar underskott. Trenden att allt fler elever väljer
fristående gymnasieskolor eller gymnasieskolor i andra kommuner håller i sig.
Arbetslivsnämnden prognostiserar för ett underskott om närmare 6 mkr, på grund av lägre schablonintäkter
än beräknat. Kommunstyrelsens kontor bedömer dock att det är möjligt att anpassa kostnadssidan utifrån de
lägre intäkterna, och bedömer att underskottet kommer hamna på 3 mkr efter åtgärder.
Samtliga kommundelar prognostiserar nollresultat eller överskott för sin verksamhet.
För de centrala posterna (kassaföretaget) prognostiseras en positiv avvikelse med 4 mkr. Positiv prognos
lämnas för det centrala anslaget för lokalkompensation (+10 mkr). Ett budgetunderskott prognostiseras för
skatter och utjämningssystem med 47 mkr, medan externa räntor och finansiella poster får ett resultat i
enlighet med budget. Mark och exploatering inkl fastighetsförsäljningar beräknas ge ett överskott om cirka
15 mkr och området personal ett överskott om närmare 31 mkr.
Kommunens budgeterade resultat uppgår till plus 104 mkr och inkluderar reavinster med 5 mkr.
Prognosen per den 30 april, se bilaga 2, pekar på en negativ budgetavvikelse med 34 mkr år 2015 och ett
positivt resultat på 70 mkr i vilket ingår reavinster för 10 mkr
1.3
Investeringar
Investeringsutfallet uppgår per den 30 april till 12,4 mkr, varav 8,2 mkr är nya KF - investeringar och resten
är nämndbeslutade. Den totala investeringsbudgeten per 2015-04-30 uppgår till 196,3 mkr.
Prognosen för helåret är 192,9 mkr, vilket motsvarar 98 procent av budgeten för 2015. Hittills har 6,4
procent av prognosen förbrukats, vilket är på samma nivå som 2014. Utfallet för hela 2014 blev 155,4 mkr,
vilket innebär att förbrukningen i april motsvarade 7 procent.
13
Budget Förbrukat
Järna kommundelsnämnd
Hölö-Mörkö kommundelsnämnd
Vårdinge-Mölnbo
kommundelsnämnd
Enhörna kommundelsnämnd
tkr
tkr
tkr
Förbrukat
av prognos
%
5 924
1 735
71
63
4 224
1 435
1,7
4,4
807
1 490
0,0
0,0
50,9
3,8
4,5
45,1
10,0
2,5
0,0
5,5
6,9
6,4
807
1 490
Prognos
Arbetslivsnämnd
Omsorgsnämnd
Socialnämnd
Äldreomsorgsnämnd
Utbildningsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Stadsbyggnadsnämnd
Tekniska nämnden
622
2 443
4 075
3 153
21 326
9 262
681
129 880
14 912
316
53
184
1 421
1 779
233
7 461
779
622
1 400
4 075
3 153
17 850
9 262
360
136 880
11 302
TOTALT
196 310
12 360
192 860
Nya KF-investeringar
Nya KF-investeringar uppgår i aprilbokslutet till 8,2 mkr. Budgeten för nytillkommande KF-investeringar är
95,9 mkr, varav tekniska nämnden svarar för 76,1 mkr. Prognosen för 2015 är 92,5 mkr, vilket innebär en
avvikelse med 3,4 mkr. Bl a kommer inte medlen för ”Gestaltning mötesplats Järna” att förbrukas och
inventarier för tillbyggnad av äldreboendet Wijbacken behövs först 2016.
Det som hitintills har utförts är inköp av Uven 1-3, fortsatta arbeten med Ritorpsleden samt inventarieinköp
till Igelsta grundskola. Större investeringar som planeras under året är bl a gång-och cykelvägar samt
investeringar i stadskärnan.
Nämndbeslutade reinvesteringar
En del avvikelser prognostiseras, men på totalen är prognosen i enlighet med beslutad budget. Tekniska
nämnden begär en utökning av nämndens egna investeringar med 7 mkr för akuta åtgärder på viadukten över
Storgatan. Nämnden anser inte att det är möjligt att prioritera detta inom befintlig investeringsram.
De nämnder som redovisar störst överskott är utbildningsnämnden och kommunstyrelsen(kommunstyrelsens
kontor) med 2,8 mkr respektive 3,9 mkr.
Begäran om tilläggsanslag
Tekniska nämnden begär en utökning med 7 mkr för nämndens egna investeringar. Utökningen avser akuta
åtgärder på viadukten över Storgatan.
Kommunstyrelsens kontors förslag
Tilläggsanslag beviljas med 7 000 tkr, vilket innebär att tekniska nämndens investeringsram för nämndens
egna investeringar utökas med 7 000 tkr, från 53 780 tkr till 60 780 tkr.
14
Finansiering sker inom ramen för kommunens likviditet. Utökningen ryms inom den totala ramen för
nämndinvesteringar i kommunen, då det finns andra nämnder som prognostiserar överskott.
Reviderad investeringsbudget
I Mål & Budget 2015-2017 beslutades om två investeringsanslag som avser hela kommunen. Det är gångoch cykelvägar om 10 mkr och effektbelysning om 1 mkr. I samband med budgetbeslutet blev anslagen
destinerade till tekniska nämnden fast de även avser de fyra kommundelsnämnderna. Anslagen fördelas med
hänsyn till folkmängd (effektbelysning 1 mkr) respektive kvadratmeter gatu-yta (GC-vägar 10 mkr).
Nämnderna är överens om förslag till fördelning.
KS/KF Cykelbanor
Tekniska nämnden
Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd
Budget 2015
10 000
Reviderad budget
8 200
1 200
200
200
200
KS/KF -Effektbelysning
Tekniska nämnden
Budget 2015
1 000
Reviderad budget
750
100
50
50
50
Förslaget innebär att tekniska nämndens ram för KF-investeringar minskar med 2 050 tkr och motsvarande
summa omfördelas till kommundelsnämnderna. Järna kommundelsnämnds ram utökas med 1 300 tkr, HölöMörkö kommundelsnämnd 250 tkr, Vårdinge kommundelsnämnd 250 tkr samt Enhörna kommundelsnämnd
250 tkr.
2.
Personal – kommunen som arbetsgivare
Den 30 april 2015 hade Södertälje kommun 5 926 månadsavlönade medarbetare. Omräknat i antal
årsarbetare var antalet 5 612.
2.1
Sjukfrånvaron
Kommunfullmäktiges mål är att sjukfrånvaron ska minska för att på sikt för kommunen totalt ligga på
högst 5 procent.
Sjukfrånvaron per december 2014 uppgick till 7,6 procent för kommunen totalt. Sjukfrånvaron har därefter
ökat och var den 30 april 7,9 procent.
15
2012-12-31 2013-04-30 2013-12-31 2014-04-30 2014-12-31 2015-04-30
Ålder
-29
7,1
7,5
7,6
7,7
7,8
7,7
30 - 49 år
5,7
5,9
6,6
6,9
7,5
7,8
50-
7,0
7,5
7,6
7,4
7,7
8,1
Kön
Kvinnor
6,9
7,3
7,8
7,9
8,4
8,7
Män
4,5
4,7
4,8
4,7
4,9
5,0
Totalt
6,4
6,7
7,1
7,2
7,6
7,9
Sjukfrånvaron i åldersgruppen upp till 29 år minskar marginellt, för första gången sedan 2011. Övriga
åldersgrupper fortsätter att öka sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron bland både män och kvinnor ökar, dock
fortsätter kvinnors sjukfrånvaro att öka i högre takt än männens.
Andel långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar
2012-12-31 2013-04-30 2013-12-31 2014-04-30 2014-12-31 2015-04-30
42,4
42,5
46,3
48,3
49,1
49,7
Andel korttidssjukfrånvaro, dag 1-14
2012-12-31 2013-04-30 2013-12-31 2014-04-30 2014-12-31 2015-04-30
40,7
41,2
38,1
36,3
35,9
35,5
Andelen långtidssjukfrånvaro fortsätter att öka, medan korttidssjukfrånvaron upp till 14 dagar minskar. Det
finns sammanlagt fler långtidssjuka personer än tidigare. En trolig anledning till detta är att personer som
tidigare var korttidssjukfrånvarande nu har gått in i längre sjukskrivningar.
Sjukfrånvaro per kontor
2012-12-31 2013-04-30 2013-12-31 2014-04-30 2014-12-31 2015-04-30
Arbetslivskontoret
7,3
6,9
6,0
5,4
6,2
6,7
4,6
4,8
4,5
4,3
4,4
5,0
Kultur o Fritidskontoret
4,7
5,1
6,2
6,0
4,5
4,7
Miljökontoret
4,1
5,2
3,3
2,0
4,3
5,2
Samhällsbyggnadskontoret
6,9
7,0
5,3
5,0
5,1
5,0
Social o Omsorgskontoret
6,8
7,4
8,4
8,6
8,8
9,2
Utbildningskontoret
6,2
6,4
6,8
7,0
7,5
7,6
Kommunen totalt
6,4
6,7
7,1
7,2
7,6
7,9
Från årsskiftet har alla kontor utom samhällsbyggnadskontoret ökat sin sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaron per verksamhet i kommunen kompletterar och bryter ner sjukfrånvarostatistiken ytterligare.
Den ger en tydligare bild av hur det ser inom kontorens olika verksamheter.
16
Verksamhet
Antal
Total
Långtids-
årsarbetare sjukfrånvaro sjukfrånvaro
Förskola
968
9,9%
45,5%
1198
6,3%
51,2%
Gymnasieskola
215
5,3%
58,4%
Vuxenutbildning och högskola
104
3,4%
24,7%
Särskola
129
6,5%
36,8%
Arbete och försörjning
331
9,1%
46,9%
Barn och ungdomsvård
181
5,2%
40,9%
Vuxenvård
100
9,8%
60,1%
Omsorg och service till funktionshindrade enl LSS
481
8,7%
47,5%
Omsorg och service till funktionshindrade enl SoL
42
12,7%
68,8%
Omsorg och service till psykiskt funktionshindrade
149
6,3%
38,5%
Äldreomsorg
844
11,4%
56,0%
Kultur, fritid, idrott
159
4,7%
54,6%
Samhällsbyggnad
168
5,2%
46,8%
Miljö o Hälsoskydd
42
4,9%
71,5%
Ofördelat inom IFO
10
0,2%
0,0%
Övrig verksamhet
491
5,8%
46,5%
Grundskola
Åtgärder
Fortsatt fokus läggs på arbetsplatsnära analyser och stöd. För att nå det långsiktiga målet i kommunen om en
sjukfrånvaro på 5 procent ska alla enheter i kommunen under året arbeta med att sänka sin sjukfrånvaro,
även de som ligger under målet på 5 procent. För att bidra till att målet nås i kommunen ska varje enhet sätta
ett mål utifrån hur sjukfrånvaron såg ut föregående år. I samband med detta ska också en handlingsplan
göras kring vilka åtgärder enheten kan göra för att uppnå målet.
Ett projekt för att minska korttidssjukfrånvaron, och därmed till viss del inflödet av långtidssjukfrånvarande
personal startade i september 2014 och avslutas i augusti 2015 med en utvärdering.
Den inledande fasen i ett flerårigt projekt, "Hållbar arbetshälsa i Södertälje kommun", har påbörjats.
Lägesbedömning för målet: Har Brister
3.
Nämnderna
3.1
Delår
Helårsprognos
Kommunstyrelsens kontors prognos
-182 tkr
0 tkr
0 tkr
Nämndens sammanfattning
Järna kommundelsnämnd har i delårsbokslut per april 2015 ett totalt kommunbidrag om
184,7 mkr. Redovisningen av periodens resultat är ett underskott om 0,2 mkr. Prognosen för helåret är efter
volymavstämningen i enlighet med budgeten.
De pedagogiska verksamheterna har per april ett överskott med 42 tkr jämfört med budget. I resultatet ingår
kostnader för upparbetad semesterlöneskuld. Exklusive kostnader för semesterlöneskuld är resultatet ett
överskott med 3,7 mkr. Helårsprognosen för den pedagogiska verksamheten under Järna kommundelsnämnd
är ett utfall i enlighet budget. För att klara en ekonomi i balans har förskolan vidtagit åtgärder som omfattar
17
minskade kostnader med 0,7 mkr. De planerade åtgärderna innebär ett minskat antal tjänster för att anpassa
verksamheten till ett minskande antal barn.
Resultatet för äldreomsorgen uppgår till ett underskott på 0,2 mkr, vilket främst avser gemensamt och
särskilt boende. Underskottet beror till största del på fler köp av boendeplatser än budgeterat. Ordinärt
boende visar för perioden en positiv avvikelse jämfört med budget på 99 tkr, vilket främst beror på färre
timmar på korttidsboende samt ett överskott på dagverksamheten. Särskilt boende visar för perioden en
negativ avvikelse jämfört med budget på 0,1 mkr, vilket beror på fler köp av boendeplatser än budgeterat.
Resultatet är 1,3 mkr bättre än 2014 års resultat, vilket främst beror på minskade timmar för hemtjänsten.
Nettokostnaderna är 0,5 mkr lägre än samma period 2014, vilket främst beror på färre hemtjänsttimmar.
Prognosen för helåret förväntas bli en budget i balans. Dock finns en osäkerhet kring kommande
volymförändringar som kan komma att kräva fler köp av platser på särskilt boende som redan i dagsläget är
för få.
Kultur- och fritidsverksamhetens resultat för 2015 är i så gott som i paritet med budget och likaledes är
prognosen ett utfall enligt budget.
Resultat per april för de tekniska verksamheterna är ett underskott om 0,2 mkr. Det som orsakar underskottet
är framförallt de höga kostnaderna för vinterväghållning samt barmarksrenhållning under årets första
månader. Parker/lekplatser och naturmark. Nettokostnaderna har ökat med 6 procent jämfört med samma
period förra året. Prognosen är ett nollresultat vid årets slut.
Sjukfrånvaron ligger för en tolvmånadersperiod på 8,16 procent och har sedan i fjol ökat med cirka 1,6
procentenheter. Sjukfrånvaron fördelar sig mycket olika mellan verksamheterna i kommundelen. En stor
andel, cirka 45 procent är långtidssjukskrivningar.
3.2
Delår
Helårsprognos
-1 589 tkr
0 tkr
0 tkr
Hölö-Mörkö kommundelsnämnd har ett totalt kommunbidrag på 87,8 mkr per april 2015. Redovisningen av
periodens resultat är ett underskott om 1,6 mkr. Prognosen för helåret är en budget i balans.
Resultatet för den pedagogiska verksamheten är per april ett underskott med 0,2 mkr inklusive kostnaden för
upparbetad semesterlöneskuld. Exklusive kostnaden för semesterlöneskuld visar verksamheten ett
underskott med 286 tkr. Helårsprognosen för den pedagogiska verksamheten under Hölö-Mörkö
kommundelsnämnd är ett utfall i enlighet med budget.
Resultatet för äldreomsorgsverksamheten uppgår till ett överskott på 0,4 mkr, vilket främst beror på färre
hemtjänsttimmar och färre boendeplatser än budgeterat. Jämfört med samma period föregående år har
resultatet förbättrats med 0,6 mkr, vilket beror på färre hemtjänsttimmar och färre köp av boendeplatser.
Nettokostnaderna är 0,7 mkr lägre än samma period 2014, vilket främst beror på färre hemtjänsttimmar än
föregående år.
Kultur- och fritidsverksamhetens resultat totalt är ett överskott om 42 tkr där idrottsverksamheten redovisar
18
ett överskott med 178 tkr och Kyrkskolan ett underskott om 119 tkr. Helårsprognosen för kultur- och
fritidsverksamheten exklusive Kyrkskolan är en budget i balans. Årsprognosen för Kyrkskolan är ett
underskott om 100 tkr.
Den tekniska verksamheten har per april så gott som ett nollresultat och helårsprognosen är likaledes en
budget i balans i slutet på året.
Hölö-Mörkö kommundelsnämnd har KF/KS-beslutat investeringsanslag på 0,8 mkr som avser investeringar
om 500 tkr i gång- och cykelvägar och 300 tkr för inventarier i tillbyggnaden av Wij vård- och
omsorgsboende. Tillbyggnaden kommer att färdigställas först 2016 och prognosen är investering behöver
balanseraras till nästa år och behöver utökas till 850 tkr.
Per april 2015 är sjukfrånvaron för Hölö-Mörkö kommundelsnämnd 9,16 procent och har sedan fjol ökat
med cirka 2,5 procentenheter. Enheterna är relativt små och redan ett fåtal långtidssjukskrivna påverkar
sjukstatistiken väsentligt. En stor del, cirka 64 procent är långtidssjukskrivningar. Sjukfrånvaron fördelar sig
mycket olika mellan verksamheterna i kommundelen.
3.3
Delår
Helårsprognos
757 tkr
900 tkr
900 tkr
Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd har ett totalt kommunbidrag på 44,7 mkr per april 2015.
Redovisningen av periodens resultat är ett överskott på 0,75 mkr. Prognosen för helåret är ett överskott om
ca 0,9 mkr som utgörs av nämndens buffert för oförutsedda kostnader.
För den pedagogiska verksamheten är resultatet per den sista april är ett underskott om 0,2 mkr. Prognosen
per helår är ett överskott med 1,6 mkr före volymavstämning. Antalet barn och elever beräknas bli färre än i
Mål och budget. Efter volymavstämning beräknas ett utfall i enlighet med budget.
Resultatet för perioden för äldreomsorgsverksamheten uppgår till ett överskott på 0,4 mkr kronor, vilket till
största del beror på färre köp av boendeplatser än budgeterat. Jämfört med samma period föregående år har
resultatet förbättrats med 0,3 mkr, där nettokostnaderna är cirka 0,9 mkr lägre än samma period 2014 vilket
beror på färre köp av boendeplatser och färre köp av hemtjänsttimmar än föregående år. Prognosen är en
budget i balans.
Kultur- och fritidsverksamhetens och den tekniska verksamhetens resultat för perioden är i enlighet med
budget likaledes är helårsprognosen för verksamheterna i paritet med budgeten.
I delårsbokslut april 2015 är sjukfrånvaron för Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd 7,8 procent och har
sedan i fjol ökat med cirka 2,2 procentenheter. Enheterna är relativt små och redan ett fåtal
långtidssjukskrivna påverkar sjukstatistiken väsentligt. Sjukfrånvaron fördelar sig mycket olika mellan
verksamheterna i kommundelen. En stor del, drygt 55 procent är långtidssjukskrivningar.
19
3.4
Delår
Helårsprognos
-2 193 tkr
0 tkr
0 tkr
Enhörna kommundelsnämnd har per april 2015 ett totalt kommunbidrag på 69,0 mkr. Redovisningen av
periodens resultat är ett underskott om 2,2 mkr. Helårsprognosen efter åtgärder är en budget i balans.
Resultat för den pedagogiska verksamheten är per april underskott om 2,5 mkr. Förskolan har upprättat en
åtgärdsplan som innebär att personalantalet anpassas till färre barn i verksamheten. Grundskolan har en
planerad minskning av bemanningen till hösten, vilket innebär att utfallet beräknas bli i enlighet med budget.
Helårsprognosen för den pedagogiska verksamheten är ett utfall i enlighet med budget.
Resultatet för perioden för äldreomsorgsverksamheten uppgår till ett överskott på 0,2 mkr, vilket främst
beror på färre vårddygn på korttidsboende än budgeterat. Särskilt boende redovisar för perioden ett negativt
resultat på 74 tkr, vilket främst beror på ett underskott hos Lillängens boende med 0,3 mkr som täcks av ett
överskott hos myndigheten med 0,2 mkr på grund av färre köp av boendeplatser. Jämfört med samma period
föregående år har resultatet försämrats med 0,6 mkr och nettokostnaderna ökat med lika mycket, vilket
främst beror på högre kostnader för Lillängens vård- och omsorgsboende. Prognosen förväntas bli en budget
i balans.
Kultur- och fritidsverksamhetens resultat är ett underskott på 0,1 mkr. Den negativa avvikelsen beror på att
bidrag för våren betalats ut i och belastat helt perioden samtidigt som motsvarande budget är periodiserad
under hela året. Underskottet kommer därmed jämnas ut under året.
Den tekniska verksamheten har per april ett resultat i enlighet med budget. Emellertid är det variation mellan
de olika verksamhetsområdenas resultat. Vinterväghållningsverksamheten visar ett underskott på 0,1 mkr,
medan alla de övriga verksamhetsområden visar ett överskott. Prognosen för helåret är ett nollresultat.
I delårsbokslut april 2015 är sjukfrånvaron för Enhörna kommundelsnämnd 7,57 procent, en minskning med
nästan en procentenhet sedan i fjol. Sjukfrånvaron fördelar sig mycket olika mellan verksamheterna i
kommundelen. Enheterna i Enhörna är relativt små och redan ett fåtal långtidssjukskrivna påverkar
sjukstatistiken väsentligt.
3.5
Arbetslivsnämnden
Delår
Helårsprognos
1 047 tkr
- 5 979tkr
- 3 000 tkr
Arbetslivsnämnden uppvisar ett överskott för tertial 1 om 1 047 tkr. Prognosen för helåret är ett underskott
på 5 797 tkr. Anledningen är att intäkterna av flyktingschablon enligt prognos kommer att bli 9800 tkr lägre
än budget. Prognosen för nämndens kommunbidragsfinansierade verksamheter är ett nollresultat, där
20
arbetsmarknadsinsatserna prognostiseras ha ett underskott på 1 000 tkr medan gemensam
förvaltningsadministration/stab prognostiseras ha ett motsvarande överskott.
Inom vuxenutbildning ökar antalet studerande som läser Sfi. Vidare ökar efterfrågan på gymnasial
vuxenutbildning kraftigt. Ett trendbott har skett inom den grundläggande vuxenutbildningen där antalet
studerande för första gången på flera år minskar. Bedömningen är dock att detta är tillfälligt och att antalet
studerande kommer att öka till hösten.
Arbetsmarknadsinsatser har fått ett tillskott på 8 500 tkr som ska användas till språkstödjande insatser.
Insatserna finansieras av flyktingschablon och enligt prognos kommer schablonintäkterna bli lägre än
budget, vilket innebär att språkinsatserna måste minskas.
Sjukfrånvaron är högre än målet på fem procent. Sjukfrånvaroutvecklingen har under det senaste halvåret
varit negativ efter att ha haft en positiv trend under större delen av 2014.
Nämndens framställan
1. Att anta det föreliggande förslaget till delårsbokslut som sitt eget
2. Att till kommunstyrelsen äska om 5 930 tkr i kompensation till följd av minskade schablonintäkter.
Nämndens begäran om medel för att kompenseras för minskade schablonintäkter prövas i samband med
delårsbokslut augusti. Prognoser på flyktingantagandet, och därmed schablonintäkterna är osäkra. Efter
sommaren kan en ny säkrare bedömning av 2015 års totala schablonintäkter göras. Nämnden får i uppdrag
att i samband med delår augusti återkomma med en beskrivning av hur verksamheten kan anpassas utifrån
de ramar som de minskade schablonintäkterna ger. Obligatoriska verksamheter ska prioriteras.
3.6
Omsorgsnämnden
Delår
Helårsprognos
- 3 660 tkr
0 tkr
0 tkr
Omsorgsnämnden uppvisar ett resultat om -3,7 mnkr för perioden januari-april 2015. Verksamhetsområdet
LSS står för -4,1 mnkr och verksamhetsområdet SoL uppvisar ett positivt resultat om 0,4 mnkr. Jämfört med
samma period föregående år är det en försämring av resultatet med 6,1 mnkr. Nettokostnaderna för
omsorgen har ökat med 6,7 procent från 222 mnkr föregående år till 236,8 mnkr för innevarande år.
Kostnaderna för personlig assistans enligt LSS har börjat plana ut något, från att ha kraftigt ha ökat under
föregående år. Det arbete som bedrivs för att göra bättre bedömningar fortgår och effekterna av detta arbete
har börjat visa sig ekonomiskt.
För bostad med särskild service LSS har det lagts en negativ prognos då bland annat upphandlingen som
genomfördes under 2014 har överklagats vilket innebär ekonomiska konsekvenser då de beräkningar som
gjordes inför budget 2015 inte kommer att uppnås. Även egenregiverksamheten bidrar till den negativa
prognosen. Ett antal åtgärder har tagits fram och ska genomföras under året, vilket ska leda till att området
når den satta prognosen.
Inom hemtjänsten och personligt utformat stöd (PUS) har volymerna varit lägre än budgeterat vilket
kommer att resultera i en positiv avvikelse mot budget inom SoL-området.
21
Prognosen för helåret är en budget i balans. Totalt sett uppvisar verksamhetsområde LSS en negativ prognos
om -3,0 mnkr som avser avvikelser inom bostad med särskild service LSS och daglig verksamhet.
Verksamhetsområde SoL har en positiv prognos om 3,0 mnkr som avser färre antal utförda timmar.
Kommunstyrelsens kontors bedömning
Kommunstyrelsens kontor noterar att omsorgsnämnden prognostiserar en budget i balans. Resultatet per 30
april har dock försämrats med 6 mkr jämfört med samma period föregående år. Nettokostnaderna har ökat
med 7 procent, medan kommunbidraget endast har ökat med 4 procent. Det är svårt att i delårsrapporten
följa hur trenden ska brytas, varför kommunstyrelsens kontor vill påtala vikten av att följa
kostnadsutvecklingen noga.
3.7
Socialnämnden
Delår
Helårsprognos
- 10 329 tkr
-11 200 tkr
- 8 600 tkr
Socialnämndens resultat för perioden uppgår till ett underskott på 10,3 mnkr jämfört med budget. Det
negativa resultatet beror till största delen på ett underskott för vårdplaceringar samt avvikelse inom
ekonomiskt bistånd. Jämfört med samma period 2014 har periodens resultat försämrats med 22,7 mnkr,
vilket beror på att verksamheten hade ett överskott jämfört med budget för utbetalningar av försörjningsstöd
förra året. Nämndens budget för utbetalningar av försörjningsstöd har minskat dels på grund av att
nämndens ram för 2015 minskade med 35,0 mnkr och dels för att omfördelningar skett av nämndbidrag
inom socialnämnden från utbetalningarna av försörjningsstöd till både barn och ungdom samt vuxenvården
med totalt 10,3 mnkr.
Ekonomiskt bistånd visar ett negativ resultat för perioden på -3,2 mnkr. Alla intäkter för återsökning av
statsbidrag från Migrationsverket har ännu inte inkommit, vilket innebär att periodens resultat kommer att
förbättras med cirka 2 mnkr. Utbetalningarna av försörjningsstöd har minskat de fyra första månaderna med
totalt 2,7 mnkr, från 71,0 mnkr 2014 till 68,3 mnkr 2015. Antalet nybesök ökar och uppgår för perioden till
518, vilket är 60 fler jämfört med samma period 2014. Antalet hushåll minskar och uppgår i april till 1 955,
vilket är 100 färre än i april 2014. Prognosen förväntas blir ett underskott på -3,0 mnkr, vilket till största del
beror på lägre schablonintäkter från migrationsverket (-2,5 mnkr) och ett underskott på administrationen (0,5 mnkr) med anledning av högre personalkostnad.
Institutionsplaceringar för barn och ungdom samt vuxna visar för perioden ett negativt resultat på -2,1 mnkr.
Alla intäkter för återsökning av statsbidrag från Migrationsverket har ännu inte inkommit, vilket innebär att
periodens resultat är något sämre än vad som skulle varit fallet om intäkterna varit bokförda. Jämfört med
föregående års period har antalet platser i snitt ökat med 11 placeringar. Prognosen efter planerade åtgärder
för institutionsplaceringar är en positiv avvikelse om 0,3 mnkr, där barn och ungdomsvården prognostiserar
+0,9 mnkr och vuxenvården -0,6 mnkr.
Familjehem inklusive jourhem har en negativ avvikelse mot budget om -2,4 mnkr, vilket beror till största del
på ett underskott på jourhem. Antalet placeringar familjehem och jourhem i snitt uppgår för perioden till
192, vilket är en ökning med 34 placeringar jämfört med samma period 2014. Ökningen beror främst på en
ökning av vårddygnen inom jourhemsvården. Antalet aktualiseringar uppgår totalt till 1 569 för perioden,
22
vilket är 83 fler än samma period 2014. De flesta aktualiseringarna är anmälan barn 0-12 år och avser till
stor del våld i hemmet och barnmisshandel. Barn och ungdomsvården prognostiserar efter planerade
åtgärder ett underskott på 4,6 mnkr då verksamheten inte beräknar kunna hämta in underskottet som finns
inom jourhem och familjehem. Boende som bistånd visar en positiv avvikelse jämfört med budget på 0,5
mnkr. Den procentuella beläggningen för de interna boende är i snitt två procent högre jämför med
föregående år. Prognosen är en avvikelse med -0,3 mnkr vid årets slut. Det är köp av två externa platser
inom vuxenvården samt lägre intäkter för brukarhyror än beräknat vid budgeteringstillfället som ger en
negativ prognos.
Socialpsykiatri visar en negativ avvikelse jämfört med budget på -0,9 mnkr, vilket beror på ökade
placeringar och semesterlöneskulden. Avvikelserna återfinns inom främst särskilt boende och ordinärt
boende. Verksamheten prognostiserar ett underskott med -2,4 mnkr på grund av högre kostnader för externa
placeringar jämfört med budgeten. I april fanns elva placeringar att jämföra med nio helårsplaceringar april
2014.
Öppenvårdsverksamheten består av övrig individuellt behovsprövad öppenvård, kontaktpersoner, övriga
öppenvårdsinsatser samt anhörigstöd inom barn och ungdomsvården och vuxna. Resultatet för perioden
uppgår till ett överskott på 0,3 mnkr, som avser främst övriga öppenvårdsinsatser inom barn och
ungdomsvård samt vakant chefstjänst inom vuxenvård. Prognosen för helåret ett överskott på 1,3 mnkr.
Övrig verksamhet består av nämnd, stab, tillståndsenheten, kostnad för SAS anställda samt vård och omsorg
LSS. Resultatet för perioden visar en negativ avvikelse på -2,4 mnkr jämfört med budget. Underskottet kan
hänföras till lägre intäkter från Arbetsförmedlingen avseende SAS anställda samt till staben på grund av
semesterlöneskulden och felbokförda löner. Verksamhetsområdet prognostiserar ett negativ utfall på 0,3 mnkr med anledning av försämrad prognos för boende psykiatri LSS.
Målet om minskad sjukfrånvaro får bedömningen Har brister. Sjukfrånvaron uppgår till 7,28 procent. Av
den totala sjukfrånvaron är 46,38 procent sjuka längre än 60 dagar. Bedömning är att socialnämndens styrtal
på 6,2 procent för 2015 inte kommer att uppnås.
1.
2.
Nämnden godkänner delårsbokslutet för första tertialet 2015 samt överlämnar rapporten till
kommunstyrelsen.
Återremitterar kontorets förslag till åtgärder för en mer fördjupad översyn och en redovisning av
konsekvenserna av förslagen.
Nämnden återremitterar en åtgärdsplan som beskriver åtgärder för delar av det prognostiserade underskottet.
Kommunstyrelsens kontor förutsätter att de beskrivna åtgärderna kommer att genomföras i sin helhet och
därmed ger ekonomisk effekt under 2015. Nämnden ska i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma
till kommunstyrelsen med ytterligare åtgärdsförslag för att nå en budget i balans. Varje åtgärd ska vara
kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
23
3.8
Äldreomsorgsnämnden
Delår
Helårsprognos
- 8 857 tkr
-15 500 tkr
-15 500 tkr
Resultatet för perioden uppgår till ett underskott på 8,9 mnkr jämfört med budget. Det negativa resultatet
beror till största del på ett underskott hos utförarna inom hemtjänsten och ett underskott hos myndigheten på
grund av fler korttidsvårddygn än budgeterat. Jämfört med samma period 2014 har periodens resultat
försämrats med 28,3 mnkr, vilket dels beror på minskat nämndbidrag, men även på högre kostnader för
externa placeringar på korttidsboende och särskilt boende.
Resultatet för området gemensamt uppvisar ett överskott för perioden på 3,4 mnkr. Överskottet beror på att
det finns 5,0 mnkr avsatta för kompetensutveckling som ännu inte har använts. Vidare finns ett överskott
inom bostadsanpassningen för de anpassningar som ännu inte tagits ut och som bokades upp i bokslutet
2014. Ordinärt boende visar för perioden en negativ avvikelse jämfört med budget på 11,0 mnkr, vilket
främst avser utförarna inom hemtjänsten och köp av platser på korttidsboende externt. Särskilt boende
uppvisar för perioden ett underskott på 1,2 mnkr, vilket främst avser utförarna inom boendet på grund av
semesterlöneskulden.
Prognosen på helåret förväntas bli ett underskott på 17,5 mnkr efter beslutade åtgärder. Prognosen består av
ett underskott på administrationen på 1,5 mnkr på grund av ökade kostnader för personal hos myndigheten.
Vidare består prognosen på ett underskott inom hemtjänsten på -5,0 mnkr, vilket dels beror på ett underskott
hos utförarna med 13,0 mnkr och dels ett överskott hos myndigheten på 8,0 mnkr på grund av färre
hemtjänsttimmar än budgeterat. Antalet hemtjänsttimmar uppgår för perioden till 178 172 att jämföra med
200 906 samma period 2014, det är en minskning med 22 549 timmar. Minskningen beror dels på färre
antal brukare, men även på att myndigheten arbetar med att brukarna ska ha rätt beslut genom täta
uppföljningar
Prognosen består också av ett underskott på korttidsvården med 11,0 mnkr på grund av fler vårddygn på
externa korttidsboende än budgeterat. Prognosen förväntas bli 15,5 mnkr efter planerade åtgärder, vilket
beror på den åtgärdsplan på 2,0 mnkr som utförarna inom hemtjänst har gjort. Antalet dygn på
korttidsboende uppgår för perioden till 6 268 att jämföra med 4 704 samma period 2014, vilket är en ökning
med 1 564 dygn. Ökningen motsvarar 13 helårsplaceringar. Ökningen beror främst på att korttidsdygn har
köpts externt. Flera personer som bor på externa korttidsboenden väntar på en särskild boendeplats. Antalet
helårsplaceringar på särskilt boende har ökat för perioden. I snitt uppgår antalet helårsplatser till 458, vilket
är 32 platser fler än samma period 2014.
Prognosen förväntas bli 15,5 mnkr efter planerade åtgärder, vilket beror på den åtgärdsplan på 2,0 mnkr som
utförarna inom hemtjänst har upprättat.
Målet om minskad sjukfrånvaro får bedömningen Har brister. Sjukfrånvaron ligger för en
tolvmånadersperiod på 11,5 procent, vilket är mycket högre än nämndens målnivå på 7,0 procent.
1. Delårsbokslutet för första tertialet 2015 godkänns och rapporten överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Social- och omsorgskontorets förslag till åtgärdsplan ska genomföras.
24
3. Social- och omsorgskontorets uppdras att återkomma med förslag till ytterligare åtgärder för att nå en
budget i balans år 2015.
4. Kommunstyrelsen föreslås rekommendera kommunfullmäktige att utöka nämndens kommunbidrag i
sådan utsträckning som krävs för att nämnden, med hänsyn tagen till beslutade besparingsåtgärder, ska
kunna redovisa ett resultat i balans för helåret 2015.
Begäran om att rekommendera kommunfullmäktige att utöka nämndens kommunbidrag avslås. Nämnden
ska i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma till kommunstyrelsen med ytterligare åtgärdsförslag
för att nå en budget i balans. Varje åtgärd ska vara kostnadsberäknad, och möjlig att följa upp.
3.9
Överförmyndarnämnden
Delår
Helårsprognos
-878 tkr
0 tkr
0 tkr
Delårsprognos 2015 föreligger nu för överförmyndanämnden. Resultatet per 30 april är ett underskott på
878,2 tkr. Det beror på att flertalet ärenden, där ställföreträdarna har begärt arvode, hanteras under våren och
att nämndbidraget redovisas periodiserat under året. Helårsprognosen för 2015 är i nuläget ett nollresultat.
Jämfört med april förra året så är underskottet ca 512,6 tkr större i år. Detta beror på att en större andel av
arvodena har bekostats med kommunens medel jämfört med föregående år. Det förefaller dessutom vara fler
ställföreträdare som begär arvode än tidigare år. Därutöver väntar nämnden återsökta kostnader från
Migrationsverket om ca 200 tkr, som ej ännu erhållits. Slutligen har nämnden haft större kostnader i år
jämfört med samma period föregående år för löner (ca 110 tkr) samt för arvode och utbildning till nya
nämndledamöter (ca 30 tkr).
3.10
Utbildningsnämnden
Delår
Nämndens helårsprognos
-52 593 tkr
-15 000 tkr
-13 200 tkr
Den pedagogiska verksamheten inklusive produktionskök har i budget tilldelats ett kommunbidrag om 1 893
314 tkr. Resultatet till och med april är ett underskott med 52 593 tkr inklusive upparbetat
semesterlöneskuld. Resultat exklusive semesterlöneskulden är ett underskott med 7 496 tkr.
Prognos för helårsutfall är före åtgärder, volymavstämning och hyreskompensation ett underskott med
44 700 tkr. Åtgärdersplan har upprättats och omfattar, utöver direkt riktade åtgärdsplaner för enheter med
underskott, allt från generell återhållsamhet, direktiv om att inte öka kostnadsnivån jämfört med nuläget till
striktare rutiner vid prövning och ersättning av gymnasieelevernas fjärde gymnasieår. Trots åtgärder
bedömer kontoret att det kommer kvarstå ett underskott på 13 200 tkr vid årets slut, vilket motsvarar ca 0,7
procent av nämndens kommunbidrag. Underskottet motsvarar gymnasieskolans strukturella underskott samt
grundskolans underskott för lokalbidrag till fristående skolor och skolor i andra kommuner.
Utbildningskontoret kommer att genomföra en granskning på enhetsnivå för att se hur enheterna utifrån ett
25
ekonomiskt perspektiv kan effektivisera verksamheten. En mer ändamålsenlig tjänstefördelning,
undervisningstid för lärare och storlek på elevgrupper kan frigöra medel för ytterligare nödvändig minskning
av kostnaderna eller kvalitetshöjande åtgärder. Denna granskning kan innebära ytterligare minskade
kostnader under året.
Målet om minskad sjukfrånvaro får bedömningen Har brister. Utbildningskontorets sjukfrånvaro uppgår till
7,62 procent, vilket är en ökning med 0,67 procent jämfört med motsvarande period 2014. Handlingsplaner
har upprättats för att sänka sjukfrånvaron till samma nivå som kommunfullmäktiges långsiktiga mål på 5
procent.
1. Utbildningsnämnden godkänner och överlämnar delårsbokslutet till kommunstyrelsen.
2. Utbildningsnämnden godkänner kontorets åtgärdsplan 2015 och uppdrar till kontoret att återkomma med
förslag till ytterligare åtgärder för att nå en budget i balans vid årets slut.
Nämnden ska i samband med delårsbokslutet i augusti återkomma till kommunstyrelsen med ytterligare
åtgärdsförslag för att uppnå en ekonomi i balans. Varje åtgärd ska vara kostnadsberäknad, och möjlig att
följa upp.
3.11
Kultur- och fritidsnämnden
Delår
Helårsprognos
-71 tkr
0 tkr
0 tkr
Kultur- och fritidsnämndens resultat för tertial 1 2015 är ett underskott på 0,07 mkr. Nettokostnaderna har
ökat med 3,8 procent jämfört med tertial 1 2015. Ökningen är främst en effekt av övertagandet av AXA
Sport center och fotbollsarenan vilket inneburit ökade kostnader och motsvarande utökning av
kommunbidraget.
Resultatprognosen vid årets slut efter tertial 1 är ett resultat i balans.
Effektiviseringskrav på 1,9 Mkr är fördelat av nämnden i verksamhetsplanen och kommer att klaras inom
berörda enheter.
Investeringar har genomförts under tertial 1 2015 för drygt 0,2 mkr. Investeringarna under året kommer att
kunna genomföras inom ramen för anslagna medel.
Sjukfrånvaron för personal inom kultur- och fritidnämndens enheter per april är 4,66 procent. Vid samma
period 2014 var sjukfrånvaron 6,02 procent.
Nämndens måluppfyllelse mäts via uppföljning av relevanta nyckeltal och bedöms efter tertial 1 vara god.
Framförallt visar Ung Fritid generellt stora ökningar av antalet besökare kombinerat med en högre andel
flickor bland besökarna. Även nyttjandet av kommunens anläggningar och bibliotekens utlåning visar
fortsatt förbättrat utfall. Det enda nyckeltal med en minskande trend är antalet besökare på Torekällberget
men verksamheten är starkt beroende av vädret och uppvisar naturligt stora variationer mellan åren.
26
3.12
Stadsbyggnadsnämnden
Delår
1 102 tkr
Helårsprognos
0 tkr
0 tkr
Delårsresultat: +1 102 tkr
SBN:s ekonomiska resultat i delårsbokslutet per 30 april 2015 blev + 1 102 tkr (+ 532 tkr 2014). Överskottet
förklaras framförallt av höga intäkter. Intäkterna kommer in ojämnt över året. Verksamheten bedöms därför
att nå ett nollresultat för året.
Efterfrågan på bygglov har ökat markant under årets första månader och antalet ansökningar som kommer in
är mycket högre jämfört med samma period förra året. Även antalet beställningar på kartor och mätningar är
högre än under motsvarande period förra året. Ärendeinströmningen inom Lantmäterimyndigheten har också
varit högre än förra året. Man jobbar dessutom mycket med att avsluta gamla ärenden för att sänka
ärendebalansen.
Nettokostnaden för stadsbyggnadsnämndens verksamhet har minskat med 14 procent, vilket förklaras med
höga intäkter inom flesta verksamhetsområden.
Investeringar
Investeringarna i den kommungemensamma GIS-databasen fortsätter under detta år. Av årets 360 tkr har
ännu inget förbrukats enligt redovisningen. Hela investeringsanslaget bedöms användas men eftersom
projektet förväntas fortgå under hela året beräknas inga kapitalkostnader tillkomma under detta år.
Det finns i dagsläget inga planer på att använda nämndens egen investeringsram i år.
Sjukfrånvaron under 5 procent
SBN:s verksamheter har 50 medarbetare. Den totala sjukfrånvaron för verksamheterna är 3,6 procent vilket
är en ökning jämfört med förra året. Frånvaron fortsätter att hålla sig en bra bit under KF-målet på 5 procent.
3.13
Miljönämnden
Delår
Helårsprognos
878 tkr
340 tkr
340 tkr
Ekonomi
Delårsresultat och helårsprognos
Miljönämndens resultat per den 30 april är + 878 tkr. K/I-talet är 0,90. Plusresultatet som helhet beror till
större del på uteblivna personalkostnader genom vakanser. Även kostnader för material och tjänster ligger
något under budget. Mycket av det är projektmässiga kostnader som kommer i samband med senare
aktiviteter. Överskottet beräknas minska under året. Helårsprognosen är ett plusresultat om ca 340 tkr.
Delårsresultatet per april 2015 är ungefär likadant som resultatet per april 2014. Även då fanns ett visst
27
överskott i samma storleksordning, av liknande orsaker.
Verksamheternas resultat i förhållande till budget
Verksamhetsområden
(tkr)
Budget 2015 med
nämndbidrag + intäkter
Nämnd
Gemensamt
Resultat
jan-april
817
1 158
Miljö- och hälsoskydd
11 537
Livsmedelskontroll
Hållbar utveckling
Externt finansierade projekt
Naturcentrum
RESULTAT TOTALT
5 186
1 384
603
4 199
Kommentar
-4
23
Kostnader under budget och till
419 mindre del intäkter över budget
112 Kostnader under budget
-1
878
Investeringar
Miljönämnden har inga investeringar beslutade av KF/KS. Nämnden disponerar inte heller någon budget för
nämndbeslutade investeringar under 2015. Prognosen är att inga investeringar kommer att göras.
Personal- kommunen som arbetsgivare
Kommunfullmäktiges mål att sjukfrånvaron ska minska till 5 procent
Miljönämndens mål i verksamhetsplanen är att sjukfrånvaron ska vara lägre än 3,5 procent. Sjukfrånvaron
inom miljökontoret uppgår till 5,17 procent, en kraftig ökning jämfört med förra året. Ökningen beror på ett
fåtal längre sjukskrivningar, som får stort genomslag i statistiken eftersom miljökontoret ha så få anställda.
Sjukfrånvaron över 60 dagar i procent av den totala sjukfrånvaron ligger på 73,18 procent räknat över de
senaste tolv månaderna.
Framtida utveckling
Under 2016 ska kontorets ärendehanteringssystem uppgraderas till en ny version. I samband med det gör vi
en upphandling av system. Inför bytet av system avser kontoret att gå över till e-arkiv (elektronisk
arkivering). Kommunen ska under 2015 köpa in en lösning för e-arkiv, och miljökontoret ingår som
pilotfall. Under 2015-2016 behövs ca en extra administrativ årsarbetskraft för att klara förberedelserna inför
konvertering samt omställningen till e-arkiv. Detta innebär att vi har mycket svårt, i praktiken omöjligt, att
spara in eller effektivisera på administrativa resurser under 2016.
Miljökontoret har stor svårighet att hitta erfaren personal. Vi konkurrerar med övriga kommuner i länet om
personal och har svårt att konkurrera lönemässigt. Samma lönenivå som i andra kommuner behövs även för
att kunna behålla befintlig personal.
3.14
Tekniska nämnden
Delår
Helårsprognos
-5 875 tkr
0 tkr
0 tkr
Ekonomi
Tekniska nämndens ekonomiska resultat per 30 april är ett underskott på 5,9 mkr (-1 mkr, 2014).
28
Helårsprognosen är 0.
Tekniska nämndens verksamheter är säsongsbundna och även det ekonomiska resultatet påverkas därför av
årstider och väderlek. Underskottet i år är större jämfört med april förra året. Då var också vintern betydligt
mildare och insatserna färre från vinterväghållningsverksamheten. Årets vinter däremot har inneburit höga
kostnader för framförallt halkbekämpning men även snöplogning. Vinterväghållningsverksamheten har
därför förbrukad 65 procent av sin budget per sista april jämfört med 45 procent förra året. Även
trafikövervakningens ekonomi har påverkats negativt av den snörika vintern eftersom biltrafiken minskar
och beläggningen på kommunens P-platser blir lägre.
Vintern förklarar därför även att nettokostnaderna har ökat med 10 procent jämfört med förra året.
Investeringar
Tekniska nämndens KS/KF-beslutade investeringsram inklusive exploateringsinvesteringar uppgår till 76,1
mkr. Av ramen har 6,6 mkr utnyttjats per april. Ytterligare 3,2 miljoner kronor i exploateringsinvesteringar
har genomförts men dessa har ännu inte belastat utfallet.
Av TN:s reinvesteringsram (53,8 mkr) har hittills endast 0,8 mkr utnyttjats eftersom arbeten påbörjas under
våren.
Kontoret gör prognosen att både budgeterade KS/KF- investeringar och TN:s reinvesteringsbudget kommer
att användas under förutsättning att tekniska nämnden godkänner förslaget till reviderad budget och ansökan
om utökad reinvesteringsram med 7 mkr för att börja åtgärda akuta brister på Storgatsviadukten. Arbeten
som behöver fortsätta under 2016.
Personal
Sjukfrånvaron för tekniska nämndens verksamheter har minskat och ligger på 5,5 procent per april. KF:s mål
är 5 procent.
3.15
KS/Ksk och Politisk ledning
Delår
Helårsprognos
3 624 tkr
1 100 tkr
1 100 tkr
Sammanfattning
Ekonomi
Kommunstyrelsens prognos för 2015 är ett överskott på 1,1 mkr. För kommunstyrelsens kontor
prognostiseras ett överskott på 2,5 mkr och för politisk ledning ett underskott på 1,4 mkr.
Kommunstyrelsen redovisar per sista april ett överskott på 3,6 mkr, varav kommunstyrelsens kontor
redovisar ett överskott på 4,1 mkr och den politiska ledningen ett underskott på 0,5 mkr. Resultatet per april
på kommunstyrelsens kontor beror på att vissa aktiviteter äger rum senare under året samt på deleffekter av
prognostiserat överskott. Underskottet på politisk ledning beror på att löner och arvoden kostar mer än
budgeterat.
Nettokostnadsutvecklingen jämfört med april 2014 är 6,3 procent, vilket innebär att nettokostnaderna totalt
har ökat med 6,1 mkr att jämföras med kommunbidraget som har ökat med 4,8 mkr. De ökade
29
nettokostnaderna är en kombination av både lägre intäkter och högre kostnader jämfört med förra året.
De nya KF-investeringarna är påbörjade och anslagen prognostiseras att förbrukas. Prognosen för
nämndinvesteringarna är ett överskott på 3,9 mkr.
Personal
Kommunfullmäktiges mål är att sjukfrånvaron ska minska varje år för att på lång sikt för kommunen totalt
ligga på högst 5 procent. Sjukfrånvaron uppgår den 30 april 2015 till 5,0 procent. I förhållande till december
2014 en ökning med 0,6 procentenheter. Sjukfrånvaron inom kommunstyrelsens kontor inklusive
kommunalrådskansliet är lägre än inom kommunen som helhet.
På kommunstyrelsens kontor var 180 årsarbetare anställda den 30 april 2015. En minskning med 2
årsarbetare jämfört med bokslut 2014.
3.16
KS/centrala poster
Resultatet från de centrala posterna uppgår i aprilbokslutet till 78 mkr. Föregående år uppgick resultatet till
0,5 mkr för motsvarande period, d.v.s. en förbättring med 77,6 mkr. Resultatförbättringen förklaras framför
allt av att skatteintäkterna ökar med 53 mkr och kommunbidrag till nämnderna med 33 mkr, vilket blir ett
överskott på 20 mkr. Exploatering har ett resultat som är 27 mkr bättre än föregående år, centrala
personalfrågor 26 mkr bättre och specialdestinerade statsbidrag 4,8 mkr högre.
Kassaföretagets budgeterade resultat uppgår till 104 mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 107,9
mkr, medan budgetavvikelsen beräknas bli en positiv avvikelse på 3,9 mkr.
Skatter och utjämningssystem beräknas ge ett underskott på närmare 46,5 mkr medan externa räntor och
finansiella poster får ett resultat i enlighet med budget. Mark och exploatering inkl fastighetsförsäljningar
beräknas ge ett överskott om cirka 15 mkr och området personal ett överskott om närmare 31 mkr. De
ofördelade anslagen beräknas ge ett överskott på 8,4 mkr och interna räntor ett överskott på 4,8 mkr. Om de
ofördelade anslagen fördelas ut tillfullo så minskar resultatet för centrala poster men å andra sidan minskar
underskottet på berörda nämnder.
Reavinster
Den budgeterade inkomsten från fastighetsförsäljningar uppgår till en realisationsvinst om 5,0 mkr netto.
Under året hittills har bland annat friköp av tomträtter skett i en större omfattning än föregående år.
Genomförda försäljningar till och med april månad har gett en realisationsvinst om knappt 7,4 mkr. Några
större försäljningar är för närvarande inte kända men reavinsten räknat på helår bedöms uppgå till ca 10 mkr.
Negativ prognos för skatteintäkter och generella statsbidrag
Intäkterna från kommunalskatter, utjämningssystem, och LSS-utjämning samt fastighetsavgift uppgår per
april till 1 663 mkr, en ökning med 53 mkr (3,3 procent) jämfört med föregående år. Skatteintäkterna är 30,9
mkr högre jämfört med april 2014 vilket motsvarar 5,3 procent. Utjämningssystem inkl fastighetsavgift är 27
mkr högre, en ökning med närmare 6,1 procent. LSS-utjämningen är 6 mkr högre i april 2014 jämfört med
samma period föregående år, en ökning med 2,6 procent.
30
Skatteintäkterna inklusive utjämningssystem, LSS och fastighetsavgift förväntas bli 46,5 mkr sämre än
budget på helårsbasis.
Kommunalskatten beräknas bli närmare 8,5 mkr sämre än budgeterat framför allt till följd av bland annat
negativ avräkning för innevarande och föregående år. Slutavräkningen för föregående år beräknas få ett
underskott på 3,6 mkr och prognosen för årets slutavräkning är ett överskott på 11 mkr. Den senare var dock
budgeterad till 14,9 mkr. Dessa poster tillsammans ger ett underskott om 7,5 mkr. De löpande skatterna
beräknas också få ett underskott på 1 mkr. Nettointäkterna från utjämningssystemen beräknas dock få ett
underskott på 38 mkr. Kostnadsutjämningen beräknas få en negativ avvikelse på 8,9 mkr,
inkomstutjämningen 3,9 mkr och LSS-utjämningen på 3,8 mkr.
Ytterligare negativa avvikelser beräknas gällande fastighetsavgiften på närmare 1 mkr och strukturbidrag
och regleringsavgift där det beräknas komma in 6 mkr mot budgeterade 26,3 mkr, vilket medför en negativ
avvikelse på 20,3 mkr.
Det beräknade exploateringsresultatet som avser resultatavräknade projekt är budgeterat till en intäkt om 50
mkr. Även om det i dagsläget är osäkert att ange något mer exakt belopp på förväntat exploateringsresultat
bedöms resultatet hamna i nivå med budgetbeloppet. Vid delårsbokslutet har en nettointäkt om drygt 20 mkr
resultatredovisats.
I ett inriktningsbeslut hösten 2007 har Kommunfullmäktige beslutat att målsättningen är att tillskapa
ytterligare bostäder och lokaler för verksamheter i stadskärnan. I budget för 2015 redovisas ett belopp om 5
mkr för kostnader och 10 mkr för investeringar. Per den sista april har projektet belastats med kostnader om
drygt 1,1 mkr. Vid pågående framtagande av detaljplaner delas stadskärnan upp på flera genomförande
projekt varav det första – kvarteret Venus – påbörjas under året. I och med detta beräknas resultatet räknat
på helår ge en nettointäkt om ca 10 mkr medan investeringsbeloppet sannolikt blir 1-2 mkr.
Pensioner
Kassaföretagets prognos för centrala personalfrågor vid årets slut ligger på 83,1 mkr och budgeten är 115
mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 31,9 mkr. Dels beror det på att kommunen kommer att få tillbaka
medel från AFA försäkringsmedel i år på cirka 27 mkr. För pensioner redovisas en prognostiserad avvikelse
kring 4,9 mkr.
Kassaföretagets utbetalningar för pensioner har ökat från 25,6 mkr i april-14 till 26,4 mkr i april 2015 vilket
31
är en ökning med 3,1 procent. Avgifterna för individuell del har ökat från 30,6 mkr till 31,2 mkr, vilket
motsvarar 1,9 procent. Dock blev avgiften högre föregående år mot vad som uppbokats, vilket ger ett
beräknat underskott 0,9 mkr. Från 2012 finns också kostnader för förtroendevaldas pensioner med, vilka
bokföringsmässigt inte funnits med tidigare.
Föregående år var kostnaderna totalt för området 25,5 mkr högre vid aprilbokslutet. Detta beror framför allt
på att vi i år får tillbaka medel från AFA försäkringar på 27 mkr.
Avgiften för individuell del som arbetsgivaren betalar till anställdas pension låg på 4,25 procent för 2009
och från 2010 beräknas avgiften vara 4,5 procent.
Finansnetto
Kassaföretagets prognos för finansnetto vid årets slut ligger på 55,8 mkr enligt budget och 55,5 enligt
prognosen, vilket innebär ett underskott på 0,3 mkr.
Finansnettot uppgår per sista april till 21,9 mkr, jämfört med 22,9 mkr föregående år. En minskning på 1
mkr. Volymen utlånad egen likviditet har varit tämligen oförändrad jämfört med motsvarande period
föregående år, vilket förklarar de snarlika siffrorna. Räntenettot för förvaltning 90-91 uppgår per sista april
till 5,1 mkr för kommunen jämfört med 7,3 mkr föregående år vid samma tidpunkt.
För låneramsavgift har 15,5 mkr erhållits netto som är något lägre än föregående års 15,6 mkr. Avgiften ska
täcka internbankens kostnader. Inga infrianden eller återvinning av borgensåtagande har gjorts under året.
Specialdestinerade statsbidrag
Maxtaxa för barnomsorg
Kommunen har per sista april 2015 erhållit 10,6 mkr i extra statsbidrag som kompensation för införandet av
maxtaxa inom barnomsorgen. Prognosen på helår är närmare 32 mkr, vilket är 0,5 mkr lägre än budgeterad
intäkt. Införandet av maxtaxa för barnomsorg var frivilligt (till skillnad från äldreomsorgens maxtaxa) för
kommunerna och det är anledningen till att bidraget ses som specialdestinerat. Bidraget är varaktigt,
innebärande att så länge kommunen har maxtaxa får kommunen också en årlig ersättning.
Kvalitetssäkring i förskola och skolbarnomsorg
Södertälje har per sista april 2015 erhållit knappt 1,7 mkr för kvalitetssäkring i förskola och barnomsorg.
Prognosen beräknas bli drygt 5 mkr, vilket är i enlighet med budget.
Flyktingintäkter
Flyktingschablonintäkterna uppgår till 2 mkr per sista april år 2015 och dessa intäkter beräknas bli 6 mkr vid
årets slut jämfört med 8,4 mkr som budgeterats, d.v.s. ett underskott på 2,4 mkr.
Del av prestationsbaserad ersättning bokförs också på kassaföretaget. För de medel som kom in år 2014 har
1,8 mkr redovisats och prognosen bedöms till 5,4 mkr. För prestationsbaserad ersättning som har kommit in
år 2015 har 1,1 mkr redovisats och prognosen bedöms till 2,5 mkr. Totalt för de prestationsbaserade
flyktingbidragen har närmare 2,9 mkr redovisats och prognosen blir tillsammans närmare 8 mkr mot budget
på 15 mkr.
Totalt för alla flyktingintäkter på kassaföretaget beräknas ett underskott på 9,4 mkr. Anledningen är att
antalet flyktingar som kommer till Södertälje är lägre än budgeterat.
32
Interna räntor högre än budgeterat
De interna ränteintäkterna prognostiseras till 32,4 mkr medan interna räntekostnader prognostiseras till 0,8
mkr. Den interna räntekostnaden är ränta på investeringsbidrag som kontoren erhåller från år 2012.
Investeringsbidrag ska periodiseras med en intäkt över samma nyttjandeperiod som de avskrivningsbara
tillgångar de finansierat, men därtill påförs också en ränta som kassaföretaget betalar. Sammantaget
beräknas en avvikelse för interna räntor på 4,7 mkr bättre än budgeterat på helår.
Anslag för oförutsedda behov och ofördelade anslag
Av de kvarvarande ofördelade anslagen på 56,8 mkr beräknas 48,4 mkr fördelas. Prognosen för avvikelsen
på helår är därmed ett överskott på 8,4 mkr.
Årsbudget
För kommunstyrelsens förfogande
Anslag för Lokalkompensation
Kompensation kapitalkostnad
Besparing samordning Telge
Personer med funktionsnedsättning
Utsatta stadsdelar
Demografiförändringar
Äldreomsorg
Summa
4.
4 000
32 600
16 000
-5 000
35 000
3 100
14 200
183 964
283 364
Budget Apr -15
1 000
29 789
11 350
-5 000
2 389
3 100
14 200
0
56 828
Prognos
avvikelse
0
10 289
0
-5 000
0
3 100
0
0
8 389
SKF-koncernen
SKF:s tertialrapport, se bilaga 4.
33
Bilaga 1
Resultaträkning, Mkr Kommunen totalt 1/1 - 30/4 -2015
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Därav jämförelsestörande poster
not 1
not 2
not 3
not 4
not5
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
not 6,8
not 7,8
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter finansiella poster
Extraordinära intäkter
not 9
not 9
Årets Resultat
not 10,24
Budget
Helår
2015
Delårbokslut
2015
Delårbokslut
2014
107,7
-5 007,9
-95,0
-4 995,2
330,0
-1 980,1
-32,0
-1 682,1
54,9
271,4
-1 863,4
-31,9
-1 623,9
0,3
3 406,2
1 637,2
1 130,1
533,1
1 073,4
536,7
55,8
104,0
202,4
-183,8
-0,3
257,2
-238,5
4,9
104,0
-0,3
4,9
Budget
Helår
2015
Delårbokslut
2015
Delårbokslut
2014
104,0
95,0
-5,0
-0,3
32,0
-7,4
4,9
31,9
-0,3
0,0
21,2
215,2
-22,0
6,0
8,3
164,7
7,7
208,9
-185,7
-10,6
-12,4
-10,5
10,0
-186,3
7,6
-4,8
0,3
-10,2
28,9
3,5
198,7
92,9
-121,8
0,0
-380,8
88,2
-289,1
-442,2
164,9
-78,6
ska vara
diff
-289,1
0,0
Finansieringsanalys, Mkr kommunen totalt
Årets verksamhet
Årets resultat
Avskrivningar
Nettoreavinst materiella anläggningstillgångar
Nettoreavinst finansiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar till exploatering
Förändring kapitalbindning
Förändring pensionsavsättningar inkl löneskatt
Kassaflöde från verksamheten
Investeringar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar
Investeringar i finansiell leasing
Försäljningar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
not 3
not 11
not 11
not 13
not 25
not 12
Medelsbehov att finansiera
Finansiering
Upplåning
Förändring långfristig fordran mm
Förändring av likvida medel
not 14
Bilaga 1
Balansräkning, Mkr Kommunen totalt 30/4 2015
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark och byggnader
Maskiner och inventarier
Leasingtillgångar
Bidrag till statlig infrastruktur
Finansiella anläggningstillgångar
S:a Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Exploatering
Förråd
Fakturafordringar
Övriga fordringar
Kassa, Bank
Sa: Omsättningstillgångar
S:a TILLGÅNGAR
Not 15
not 16,18
not 17,18
not 19
not 20
not 21
not 22
Bokslut
30/4 2015
Bokslut
30/4 2014
Bokslut
31/12 2014
12,3
21,3
15,4
1 042,6
159,5
11,6
27,8
12 666,9
13 920,7
964,5
166,6
12,4
29,1
13 112,8
14 306,7
1 051,7
167,1
11,6
28,2
12 754,6
14 028,6
89,6
2,4
40,3
372,4
0,3
505,0
14 425,7
75,0
2,6
22,5
442,4
0,3
542,8
14 849,5
75,4
2,5
47,6
358,7
289,5
773,7
14 802,3
2 942,1
24,0
4,9
2 971,0
2 928,8
24,0
13,3
116,3
3 082,4
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital
Social Fond
Medel utsatta stadsdelar
Periodens resultat
Sa: Eget kapital
not 23
3 045,1
24,0
13,3
-0,3
3 082,1
Avsättningar
Pensioner
Pensioner Förtroendevalda
Löneskatt
not 24
not 24
not 24
277,2
20,7
72,3
263,6
22,1
69,3
273,4
19,7
71,1
not 25
not 26
9 392,2
2,7
8,3
78,4
9 593,6
2,9
9,3
56,4
9 298,9
2,9
8,3
64,4
not 27
not 28
628,2
859,5
4,1
10 973,4
14 425,7
973,9
883,6
3,8
11 523,5
14 849,5
1 102,1
875,0
4,1
11 355,7
14 802,3
21,4%
20,0%
20,8%
Skulder
Långfristiga lån
Långfristiga skulder
Långfristiga leasing skulder
Investeringsbidrag
Kortfristiga lån
Kortfristiga skulder
Kortfristig leasingskuld
Sa: Skulder
S:a EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER
Ställda panter och ansvarsförbindelser
Soliditet (%)
not 29
Bilaga 1
Driftsredovisning 1/1-30/4 2015 Mkr
Nämnd
Järna kommundelsnämnd, Järna
Hölö/Mörkö kommundelsnämnd
Vårdinge kommundelsnämnd
S:a kommundelar
Arbetslivsnämnden
Omsorgsnämnden
Socialnämnden
Äldreomsorgsnämnd
Överförmyndarnämnd
Utbildningsnämnd
Kultur o Fritidsnämnd
Stadsbyggnadsnämnd
Miljönämnd
Teknisk nämnd
Ks/Kommunstyrelsens kontor
Ks/Politisk ledning
Revision
S:a facknämnder
Centrala poster
Internbanken
S:a före extraordinära poster
Kostnader
Intäkter Kommunbidra
Förmedl.bidra
Resultat
Budgeterat
resultat
73,9
34,9
15,1
31,5
155,4
10,7
3,6
0,6
5,5
20,4
63,0
29,8
15,3
23,8
131,9
-0,2
-1,5
0,8
-2,2
-3,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
60,1
275,8
263,2
243,0
3,8
744,6
72,9
16,3
7,5
92,4
91,7
23,7
0,3
1 895,3
32,0
39,0
27,0
46,4
0,1
64,1
8,8
12,6
4,9
52,1
11,0
0,2
0,0
298,2
29,1
233,1
225,9
187,7
2,8
627,9
64,0
4,8
3,5
34,4
84,9
23,0
0,7
1 521,8
1,0
-3,7
-10,3
-8,9
-0,9
-52,6
-0,1
1,1
0,9
-5,9
4,2
-0,5
0,4
-75,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
36,9
180,8
1 767,5
182,0
-1 653,7
76,9
1,2
104,0
2 268,4
2 268,1
0,0
-0,3
104,0
Bilaga 1
Investeringsredovisning 1/1-30/4 2015 Tkr.
Nämnd
Hölö/Mörkö kommundelsnämnd
S:a kommundelsnämnder
Facknämnder
Arbetslivsnämnd
Omsorgsnämnd
Socialnämnd
Äldreomsorgsnämnd
Utbildningsnämnd
Kultur och Fritidsnämnd
Stadsbyggnadsnämnd
Miljönämnd
Teknisk nämnd
Ks/Kommunstyrelsens kontor
Ks/Politisk ledning o revision
S:a facknämnder
Kf/Ks beslutade nyinvest Nämndbeslutade
Totala
Budget
Redovisnin
Budget
Redovisnin investeringa
g
g
r
2 300,0
800,0
200,0
700,0
4 000,0
0,0
3 624,0
935,0
607,0
790,0
5 956,0
622,0
443,0
1 375,0
3 153,0
71,0
63,2
134,2
316,4
2 000,0
2 700,0
52,7
5 500,0
1 750,0
360,0
798,6
233,2
15 826,0
7 512,0
321,0
980,2
76 100,0
3 500,0
6 631,8
488,2
53 780,0
11 412,0
829,1
290,7
91 910,0
8 204,5
94 444,0
4 021,0
183,7
1 420,9
Centrala poster
Investeringar
S:a investeringsprojekt
71,0
63,2
0,0
0,0
134,2
316,4
52,7
183,7
1 420,9
0,0
1 778,8
233,2
0,0
0,0
7 460,9
778,9
0,0
12 225,5
0,0
95 910,0
8 204,5
100 400,0
4 155,2
12 359,7
Bilaga 1
Noter till resultat- och balansräkning
Not 1 Verksamhetens intäkter
Från driftsredovisningen
Skatteintäkter
Ränta
Interna poster
S:a externa intäkter
Fördelas enl nedan
Avgifter
Försäljningsmedel
Försäljning primär verksamhet
Hyror och arrenden
Driftbidrag
Övrigt
S:a intäkter
30/4-15
2 268,1
-1 663,2
-202,4
-72,5
330,0
30/4-14
2 213,8
-1 610,1
-257,2
-75,1
271,4
Not 6 Skatteintäkter
30/4-15 30/4-14
Allmän kommunalskatt
1 130,0 1 073,2
Skatteavräkning föregående år
-3,6
-3,4
Skatteavräkning innevarande år
3,7
3,6
S:a skatteintäkter
1 130,1 1 073,4
Skatteintäkterna har ökat med 5,3 % sedan motsvarande
60,7
24,2
22,6
29,3
155,4
37,8
330,0
59,7
18,3
22,8
27,0
133,2
10,4
271,4
Not 2 Verksamhetens kostnader
Från driftsredovisningen
Avskrivningar
Räntor
Interna poster
S:a externa kostnader
Fördelas enligt nedan:
Personalkostnader
Lokaler,fastigh o anläggningar
Datastöd, inv o maskiner
Övr matrial o tjänster
Köp av primär verksamhet
Bidrag, transfereringar
S.a kostnader
30/4-15
2 268,4
-32,0
-183,8
-72,5
1 980,1
30/4-14
2 208,9
-31,9
-238,5
-75,1
1 863,4
30/4-15 30/4-14
Not 7 Generella statsbidrag och
utjämning
298,9 287,6
Inkomstutjämningsbidrag
Kommunal fastighet skatt
45,1
43,9
Bidrag för LSS
69,1
67,3
Regleringsavgift/bidrag
-1,2
7,0
Kostnadsutjämning
118,0 127,7
Strukturbidrag
3,2
3,2
S:a Gen statsbidrag och utjämning
533,1 536,7
Statliga utjämningsbidragen m m har minskat med 0,7%
sedan motsvarande tid 2014
1 045,3
246,2
45,6
97,6
434,8
110,6
1 980,1
985,1
238,4
42,4
91,9
397,7
107,9
1 863,4
Not 3 Avskrivningar
Planenliga avskrivningar
Nedskrivningar
Avskrivning Immateriella AT
Avskrivning Leasingavtal
S:a Avskrivningar
30/4-15
28,9
30/4-14
28,6
3,1
3,3
32,0
31,9
Not 4 Verksamhetens nettokostnad
Verksamhetens nettokostnad uppgår till 1682,1Mkr och har ökat
med 3,6 % sedan motsvarande tid 2014
Not 5 Jämförelsestörande poster
Nettoreavinster
AFA premie 2004
S:a Jämförelsestörande poster
30/4-15
7,4
20,5
27,0
54,9
30/4-14
0,3
0,0
0,3
Not 8 Skatteintäkter, generella statsbidrag och
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har
ökat med 3,3 % sedan motsvarande tid 2014.
Not 9 Finansiella intäkter o
30/4-15 30/4-14
kostnader
Finansiella intäkter
RäntaTelge Fastigheter AB m döttrar
41,9
45,1
Ränta Telgebostäder
19,3
22,8
Ränta Telge Hovsjö AB
4,2
4,6
Ränta Telge AB
7,9
9,3
Ränta SKFAB
3,5
3,8
Ränta Telge Energi AB
0,0
0,1
Ränta Telge Kraft AB
0,3
1,2
Ränta Telge Energinät AB
16,7
18,1
Ränta Telge Återvinning AB
0,2
0,2
Ränta Telge Brandalsund AB
0,9
1,0
Ränta S:tälje Hamn AB + Telge Hamn
2,8
3,3
Söderenergi AB
5,0
14,1
Ränteswap
80,4 112,8
Räntor mm
1,2
5,2
18,1
15,6
Låneramsavgifter
S:a finansiella intäkter
202,4 257,2
Finansiella kostnader
Aktieägartillskott
Räntor
71,4
95,9
Leasing ränta
0,0
0,0
Ränteswap
107,7 138,6
Ränta pensionsskuld
2,2
1,9
Övrigt
2,5
2,1
S:a finansiella kostnader
183,8 238,5
S:a Finansiellt netto
18,6
18,7
Bilaga 1
Not 10 Resultat enl
Balanskravet
Resultat enligt RR
Balanskravsjusteringar:
30/4-15
30/4-14
-0,3
4,9
reduc av samtl reavinster
återför reav enl undanmöjl
återför reaf enl undanmöjl
oreal förl värdepapper
återf oreal förl vp
Årets res efter b-krav
reservering rur
användning av Rur
Balanskrav efter Rur
Just synnerl skäl:
-7,4
-0,3
Balanskravsresultat
Not 11 Nettoreavinster
Reavinst maskiner/invent.
Reaförlust maskiner/invent.
Reavinst fastigheter
Reavinst finansiella anltillg
Nettoreavinster
-7,7
4,6
-7,7
4,6
-7,7
4,6
30/4-15
Kortfristiga fordringar
Förråd
Exploatering
Kortfristiga skulder
Investeringsbidrag
S:a kapitalbindning
Not 14 Upplåning
Kortfr leasing
Kortfristiga lån
Långfristiga lån
Långfrist Leasingskuld
Övr långfristiga skulder
S:a Upplåning
7,4
0,3
7,4
0,3
Not 15 Immateriella
Ingående bokfört värde
Årets inköp
Överfört till mtrl AT
Avskrivningar/nedskrivn
Bokfört värde
30/4-15
31/12-14
Förändr
412,7
2,4
406,3
2,5
-6,4
0,1
89,6
-859,5
-78,4
-433,2
75,4
-875,0
-64,4
-455,2
-14,2
-15,5
14,0
-22,0
30/4-15
4,1
628,2
9 392,2
8,3
2,7
10 035,5
30/4-15
31/12-14
54,2
56,3
808,7
23,2
796,8
23,7
0,1
81,0
75,4
1 042,6
0,1
104,2
70,6
1 051,7
Not 17 Maskiner, Inventarier
Periodens anskaffningar
Periodens avskrivningar
Periodens nedskrivningar
Periodens reavinst/utrang
Bokfört värde
30/4-15
167,1
5,3
-12,9
0,0
159,5
31/12-14
174,3
33,2
-40,3
0,0
-0,1
167,1
Not 18 Årets förändring av
inventarier, fastigheter och
anläggningar.
30/4-15
31/12-14
Nettoinvesteringar
Utrangering/avyttring
Reavinster
Till exploatering
Avskrivn/nedskrivningar
Till exploatering
Bokfört värde 2015-04-30
1 218,8
12,4
-7,6
7,4
1 149,6
154,6
-0,6
-28,9
-84,8
1 202,1
1 218,8
Not 19 Finansiella anläggningstillgångar
30/4-15
31/12-14
Södertälje kommuns Förv, AB
1392,4
1392,4
0,1
0,1
0,5
0,5
8,2
8,2
4,1
1,0
4,1
1,0
1 406,3
1 406,3
affärsversamhet
Publika fastigheter
Fastighet för annan
verksamhet
Övriga fastigheter
Markreserv
Pågående nyanläggningar
S:a Mark o byggnader
30/4-14
Not 12 Försäljningar
Försäljningar har hittills under året skett enl följande: Finansiella
AT 0 Mkr, Fastigheter 7,6 Mkr och mask/inv 0 Mkr.
Not 13 Förändring
kapitalbindning
Not 16 Mark o byggnader inkl
pågående
Verksamhetsfastigheter
Fastigheter för
31/12-14 Förändr
4,1
0,0
1 102,1
-473,9
9 298,9
93,3
8,3
0,0
2,9
-0,2
10 416,3
-380,8
30/4-15
15,4
31/12-14
24,2
0,8
-3,1
12,3
-9,6
15,4
Glasberga Fastighets AB
(antal 1.000 nom värde 100:-)
AB Vårljus
(antal 2.555 nom värde 200:-)
Stockholmsreg Försäkr AB
(antal 81 791 nom värde 100:-)
Andelar i Kommuninvest
Bostadsrätter
S:a Aktier andelar
Långfristiga fordringar
Fordran Söderenergi
Långfristig fordran Telgekonc
Summa långfristiga fordringar
Övrigt
S:a Långfristiga fordringar
S:a Finansiella
636,0
531
10 605,2
10695,9
11 226,9 11 241,2
33,7
107,1
11 260,6 11 348,3
12 666,9 12 754,6
Bilaga 1
Not 20 Fakturafordringar
Totalt fakturerat
Fakturafordringar
Därav förfallna
30/4-15
198,4
40,3
16,9
31/12-14
488,7
47,6
13,1
Nedskrivna kundfordringar har hittills under året belastat
resultatet med 2,7 Mkr.
Not 21 Övriga fordringar
Stats och landstingsbidragsfordr.
Gator
AMS
Särskilda statsbidrag
Periodicerade
kommunalskatteinkomster,fastgh
EU-bidragsfordingar
S:a Stats och landstingsbidragsfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader/upplupna
intäkter
Mervärdeskatt
Utlåning utöver bolagen
Södertälje Förvaltnings AB
S:a Övriga kortfristiga fordringar
30/4-15
30/4-15
31/12-14
273,4
3,8
277,2
258,5
-8,0
20,0
3,5
0,0
-0,6
273,4
19,7
21,0
1
20,7
-1,3
19,7
71,1
67,8
1,2
72,3
370,2
3,3
71,1
364,2
Not 25 Långfristiga lån
Reverslån
Obligationslån
Obligationslån med real ränta
Lån i utländsk valuta
S:a Långfristiga lån
30/4-15
1 832,7
5 056,7
1 424,1
1 078,7
9 392,2
31/12-14
1 633,3
5 156,7
1 430,2
1 078,7
9 298,9
Not 26 Långfristiga skulder
Div långfristiga skulder
Försåld ej utförd parkering (TB)
S:a långfristiga skulder
30/4-15
2,7
0,0
2,7
31/12-14
2,9
0,0
2,9
Not 27 Kortfristiga lån
30/4-15
31/12-14
31/12-14
1,5
1,5
0,4
1,5
3,0
4,1
6,0
352,6
315,8
16,8
36,9
369,4
352,7
372,4
358,7
Not 22 Likvida medel
Nordea, kreditlimit 450 Mkr
Swedbank
SE-banken
Kassor
S:a Likvida medel
30/4-15
31/12-14
289,2
0,4
0,4
0,3
289,5
Not 23 Summa Eget kapital
Ingående Eget kapital
Ks beslut §63-12 till social fond
Avsättning utsatta stadsdelar
Under året utnyttjat
Periodens resultat
30/4-15
3 082,4
24
13,3
31/12-14
2 928,8
24,0
19,3
0
-6
-0,3
116,3
S:a Eget kapital
varav:
Anläggningskapital
Rörelsekapital
3 082,1
3 082,4
4 068,9
-986,8
4 289,9
-1 207,5
S:a Övriga fordringar
Not 24 Avsättningar: Pensioner och löneskatt
Redovisning av pensionsförpliktelser har skett utifrån den blandade
modellen. Beslut har tagits att den ind. delen ska ske med max% fr
o m 1998. Därtill har löneskatt kostnadsbokförts Den individuella
delen är redovisad under kortfristiga skulder. Löpande under året
går det inte utläsa de olika förändringarna
Ingående Pensionsavsättning
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
Ränte-och basbeloppsuppräkning
Sänkn av diskoneringsräntan
Övrigt
S:a avsatta pensioner
Pensavsättn fört.valda via EK
Sänkning diskoneringsränta
Årets förändring
S:a avsättn förtroendevalda
Ingående löneskattskuld
Sänkn av diskoneringsräntan
Årets löneskatteförändring
S:a avsatt löneskatt
S:a avsatta pensioner o löneskatt
Nordea företagskredit (kreditlimit 450
Mkr)
Kortfristiga lån
Amortering tom 1 år framåt
S:a Kortfristiga lån
0
25,7
599,9
2,7
628,3
1 099,5
2,6
1 102,1
Bilaga 1
Not 28 Kortfristiga skulder
30/4-15
Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader
116,6
Leverantörsfakturor
84,4
Prelskatt, arbetsgivaravgifter
176,5
Skattekonto hos Skatteverket
4,1
Kommunalskatteskuld
Retroaktiva löner
8,3
Semesterskuld (exkl PO)
175,7
Ej kompenserad övertid (exkl PO)
3,7
Upplupna pensioner
31,1
Upplupen löneskatt pensioner
7,6
Periodiserade räntekostnader
147,1
Statliga projektmedel
42,2
Flyktingbidrag
51,8
Infrastrukturbidrag
8,5
Övrigt
1,9
S:a Kortfristiga skulder
859,5
Semesterskuld inkl PO 243,3 Mkr, övertid inkl PO 5,1 Mkr.
31/12-14
156,0
94,9
137,1
5,4
Not 29 Ställda panter och
ansvarsförbindelser
30/4-15
31/12-14
1 589,8
1 661,5
-13,0
1 576,8
-71,7
1 589,8
Ingående beräknad löneskatt
Sänkning av diskonteringsränta
Årets förändring hittills
Utgående beräknad löneskatt
385,7
403,0
-2,7
383,0
-17,3
385,7
Ingående pensioner politiker ink löneskatt
Årets förändring hittills (enl prognos)
Utgående pensioner politiker ink löneskatt
6,8
-0,3
6,5
12,9
-6,1
6,8
Pensioner
Beräknad pensionsskuld upparbetad tom 31/12
1997 Ingående balans
Sänkning av diskonteringsränta
Årets förändring hittills (enl prognos)
Utgående beräknad avsättning
8,3
115,6
3,4
90,0
21,8
130,7
42,1
50,4
18,4
0,9
875,0
Bilaga 1
Not 30 Uppföljning av låne- och borgensramar (mkr)
Kommunkoncernen
Södertälje kommun
varav Syvab
varav Söderenergi AB
varav Fotbollsarenan AB
varav SSK Arena AB
varav Täljehallen AB
varav övrig kommunal borgen
Telgekoncernen hel- och delägda bolag
varav kommunens verksamhetslokaler
varav bostadsbolagen
varav övriga Telge
Total
Ram
2015-04-30
Kvar att
Utnyttjat
utnyttja
2 500,0
147,2
1 596,0
0,0
0,0
31,8
11,1
1 317,5
115,2
1 160,5
0,0
0,0
31,8
10,0
1 182,5
32,0
435,5
0,0
0,0
0,0
1,1
13 000,0
4 600,0
3 400,0
5 000
15 500,0
11 656,9
4 210,6
2 941,9
4 504,4
12 974,4
1 343,1
389,4
458,1
495,6
2 525,6
15-04-30
-3 746
-2 131
-474
-105
-491
-404
-158
1
89
-153
15
-24
5
-888
-1 830
14-12-31
-3 493
-2 157
-491
-104
-498
-525
-164
1
64
-152
8
24
13
-858
-1 886
-3
-1
1
-15
0
-385
-10 696
6
-11
0
-381
-10 605
Utlåning till Telgekoncernen per bolag
Bolag
Telge Fastigheter
Telge Bostäder
Telge Hovsjö
Telge Brandalsund
Luna
Maren
Södertälje Hamn
Telge Almnäs
Telge Energi
Telge Hamn
Telge Inköp
Telge Kraft
Telge Krafthandel
Telge AB
Telge Nät
Telge Tillväxt i S-tälje
Tom Tits
Telge Återvinning
Telge Miljöteknik
Södertälje Förvaltnings
Total
Bilaga 2
Prognos 2015 (Mkr)
Nämnd
Budget Progn budg%-uell
Ksk's prognos
per 30 april avvikelse
budget- budgetavvikelse
per april
avvikelse
efter förslag
till kommande KS
%-uell budgetavvikelse efter
förslag till KS
-184,7
-87,8
-44,7
-69,0
0,0
0,0
0,9
0,0
0,0%
0,0%
2,0%
0,0%
0,0
0,0
0,9
0,0
0,0%
0,0%
2,0%
0,0%
-87,4
-699,4
-677,7
-563,2
-8,5
-1 893,3
-191,9
-5,8
0,0
-11,2
-15,5
0,0
-15,0
0,0
-6,6%
0,0%
-1,7%
-2,8%
0,0%
-0,8%
0,0%
-3,0
0,0
-8,6
-15,5
0,0
-13,2
0,0
-3,4%
0,0%
-1,3%
-2,8%
0,0%
-0,7%
0,0%
Stadsbyggnadsnämnd
Miljönämnd
Teknisk nämnd
-14,3
-10,5
-103,3
0,0
0,3
0,0
0,0%
3,2%
0,0%
0,0
0,3
0,0
0,0%
3,2%
0,0%
KS/kommunstyrelsens kontor
KS/politisk ledning
Revision
-254,4
-68,8
-2,2
2,5
-1,4
0,0
1,0%
-2,0%
0,0%
2,5
-1,4
0,0
1,0%
-2,0%
0,0%
-4 961,0
-45,2
-0,9%
-38,0
-0,8%
5 065,0
3,9
-0,1%
3,9
104,0
-41,2
Arbetslivsnämnd
Omsorgsnämnd
Socialnämnd
Äldreomsorgsnämnd
Utbildningsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Summa nämnder
Centrala poster
Summa budgeterat resultat
inklusive reavinster på 5 mkr
Progn resultat 2015 enl april uppföljn
Reavinster
Progn resultat exklusive reavinster
69,9
-10,0
59,9
-34,1
Bilaga 3
Nämndernas rapporter
(Finns tillgängliga på stadskansliet)
2015-05-20
Telge koncernen
Månadsrapport april 2015
1.
2.
3.
4.
5.
Resultat koncernen
Resultat efter finansnetto per bolag
Investeringar per bolag
Lån utveckling
Bilaga: Resultaträkning
1
Resultat koncernen.
Koncernens resultat t o m april uppgår till 200,2 mkr (138,5 mkr). Budget inom parantes.
Koncernens resultat
t o m april 2015
Utfall
Mkr
Koncernens rörelseresultat
Finansnetto
Koncernreserv
Koncernens operativa resultat
Reavinster-/förluster försäljningar
Försäkringsersättningar
Utrangering
Nedskrivningar/återläggning
Koncernens resultat före skatt
Uppskjuten skatt
Koncernens resultat
350,3
-110,4
239,9
0,2
240,1
-39,9
200,2
Budget
304,6
-116,8
-22,8
165,0
165,0
-26,5
138,5
Helår
Avv. Föreg. år
45,7
6,4
22,8
74,9
0,2
0,0
0,0
0,0
75,1
61,7
281,7
-118,2
163,5
4,0
167,5
-24,6
142,9
Utfall
Budget
2014
2015
682,2
711,0
-343,5
-349,6
-50,0
338,7
311,4
109,5
5,0
11,7
-46,3
413,6
-70,2
343,4
316,4
-69,3
247,1
Koncernens rörelseresultat uppgår till 350,3 mkr (304,6 mkr), avvikelsen mot budget är 45,7 mkr,
vilket är en förbättring med 14,9 mkr jämfört med mars. Det fantastiska rörelseresultatet förklaras av
en mängd faktorer. Avskrivningarna är lägre än budgeterat, dels för att investeringstakten varit lägre
än budgeterat, men också till följd av nya redovisningsregler (K3). Personalkostnaderna är mycket
lägre än budgeterat och lägre än föregående år om man justerar för löneökningar. El och
värmekostnaderna är lägre i fastighetsbolagen, dels till följd av en varm inledning på året, men också
till följd av de energieffektiviseringar som görs. Trots den varma inledningen på året så klarar Telge
Nät och Söderenergi att leverera resultat i närheten av deras respektive budgetar. Den enda
verksamheten som för tillfället har svårt att leva upp till budgeten är hamnen.
Koncernens operativa resultat uppgår till 239,9 mkr (165,0 mkr), avvikelsen mot budget är 74,9
mkr, vilket förklaras förutom av ett positivt rörelseresultat av att koncernens reserv inte behövts
utnyttjas, och en aning bättre finansnetto.
Koncernens resultat uppgår till 200,2 mkr (138,5 mkr), avvikelsen mot budget är 61,7 mkr, vilket
förklaras förutom av ovanstående av en lite högre beräknad skatt än budgeterat.
2
Resultat efter finansiella poster per bolag
Resultat SKF koncernen
Mkr
SKF AB Koncernmoder
Telge AB Moderbolag
Nedsk rivning Telge AB Moderbolaget
Telge Bostäder
Reavinster Telge Bostäder
Telge Fastigheter, koncernen (inkl. Brandalssund 1/6-13)
Reavinster Telge Fastigheter, k oncernen
Telge Hovsjö
Nedsk rivning Hovsjö
Telge Nät
Nedsk rivning Telge Nät
Telge Energi
Nedsk rivning Telge Energi
Telge Återvinning
Södertälje Hamn
Telge Inköp
Tom Tits
Telge Kraft, koncernen
Telge Hamn
Telge Tillväxt
Resultat efter finansnetto
Telge/SKF - Koncernjusteringar
Telge - Reserver
Resultat efter koncernjusteringar och reserver
Andel i intressebolags resultat
Söderenergi 42%
Koncernens resultat före skatt
Skatt
Koncernens resultat
t o m april 2015
Helår
Innev år
Budget
Avv. Föreg år
-11,6
-5,9
0,0
-11,5
-9,1
0,0
-0,1
3,2
0,0
-12,1
-7,2
0,0
26,7
0,2
40,1
0,0
-2,9
0,0
85,5
0,0
24,1
0,0
2,3
0,3
-0,7
-1,8
16,9
-0,8
-1,1
171,3
13,8
0,0
185,1
13,4
0,0
17,8
0,0
-8,2
0,0
86,6
0,0
21,9
0,0
-2,2
3,2
-0,4
-3,0
13,6
-1,1
-0,4
120,6
10,1
-22,8
107,8
13,3
0,2
22,3
0,0
5,3
0,0
-1,1
0,0
2,2
0,0
4,5
-2,9
-0,3
1,2
3,3
0,3
-0,7
50,7
3,7
22,8
77,3
21,2
0,0
9,2
0,0
-7,2
0,0
66,0
0,0
24,8
0,0
10,6
0,0
1,1
-2,0
8,7
-0,9
-0,4
111,8
-1,7
0,0
110,1
117,2
104,2
80,3
5,3
-7,8
-12,5
139,9
-21,3
53,3
-2,4
10,0
-1,2
12,4
-2,8
20,1
-2,7
-1,1
403,7
-12,0
0,0
391,7
86,4
0,0
46,0
5,0
-13,5
0,0
182,2
0,0
53,0
0,0
2,3
3,5
3,8
0,1
19,3
-3,2
0,2
315,2
30,2
-50,0
295,4
55,0
240,1
-39,9
200,2
57,2
165,0
-26,5
138,5
-2,2
75,1
-13,4
61,7
57,4
167,5
-24,6
142,9
21,9
413,6
-70,2
343,4
21,0
316,4
-69,3
247,1
Utfall
Budget
2014
2015
-35,8
-34,6
-41,3
-35,3
-10,1
0,0
3
Telge AB
Det positiva resultatet jämfört med budget beror främst på lägre personalkostnader.
Telge Bostäder
Det förbättrade resultatet förklaras främst av att inledningen på året varit ovanligt varmt, vilket sänker
uppvärmningskostnaderna. Även lägre vattenkostnader och personalkostnader bidrar till det goda
resultatet.
Telge Fastigheter
Det positiva resultatet förklaras av i huvudsak lägre avskrivningar med 10,6 mkr och ett bättre
räntenetto med 5,4 mkr. Även lägre skötsel och mediakostnader bidrar. I huvudsak återfinns denna
effekt på det kommunala beståndet som står för en större del av balansräkningen.
Södertälje Hamn
Det negativa resultatet förklaras av lägre volymer inom alla områden utom Roro som fortsätter att visa
fantastiska siffror hela tiden.
Tom Tits
Det positiva resultatet jämfört med budget förklaras främst av Mat & Dryck går bra, samt att
AstraZeneca återigen valde att sponsra verksamheten.
Telge Nät
Trots en varm inledning på året som satt press på fjärrvärmeaffären så visar bolaget ett resultat i
närheten av budget. Lägre konsultkostnader och lägre avskrivningar kompenserar för det försämrade
resultatet i fjärrvärmeaffären.
Telge Energi
Trots en varm inledning på året som sänkt förbrukningsvolymerna rejält, så lyckas bolaget
kompensera genom högre marginaler till följd av en förbättrad försäljningsmix och nå ett resultat som
är bättre än budgeterat.
Telge Kraft
Det positiva resultatet förklaras främst av en positiv avvikelse i TK-plus portföljen, som förväntas
bestå året ut.
Telge Återvinning
Det positiva resultatet jämfört med budget förklaras främst av lägre rörelsekostnader än budgeterat.
Lägre fordonskostnader, lägre kostnader för inhyrda transporter och lägre personalkostnader är
förklaringarna.
Telge Hovsjö
Det bättre resultatet än budgeterat beror på lägre kostnader för underhåll samt att man fått tillbaka 1,9
mkr för felaktiga sophämtningskostnader från tidigare år.
Telge Inköp
Bolaget följer i stora drag årets budget. En aning lägre intäkter i år kompenseras av intäkter från
föregående år som inte var periodiserade.
Telge Tillväxt
Det försämrade resultatet beror på lägre intäkter till följd av att ESF kräver tillbaka tidigare utbetalt
bidrag, samt ökade pensionskostnader. Rensat för dessa engångseffekter så följer bolaget budget.
4
Investeringar per bolag
Investeringar
Mkr
Telge AB Moderbolag
Telge Bostäder
Telge Fastigheter, kommersiella
Telge Fastigheter, kommuninvesteringar
Telge Hovsjö
Telge Nät
Telge Energi
Telge Återvinning
Södertälje Hamn
Tom Tits
Telge Tillväxt
Summa brutto investeringar
Interna Investeringar
Summa netto investeringar
t o m april 2015
Innev år Budget
0,8
37,3
7,0
212,7
8,1
59,7
0,0
1,0
0,7
1,2
0,0
328,5
-27,4
301,1
1,4
Avv.
Föreg år
0,6
1,7
59,1
21,8
14,0
7,0
68,4 -144,3
16,3
8,2
69,3
9,6
0,0
0,0
7,4
6,4
5,2
4,5
2,5
1,3
0,0
0,0
243,6 -84,9
0,0
27,4
243,6 -57,5
69,5
12,7
30,1
16,8
36,5
0,0
0,7
0,0
1,7
0,0
169,7
0,0
169,7
Helår
Utfall
Budget
2014
2015
3,2
4,0
210,5
39,3
173,6
54,9
217,8
0,0
12,9
7,2
3,1
0,1
722,6
0,0
722,6
223,3
42,0
286,0
50,0
256,5
0,0
17,8
15,5
7,3
0,0
902,4
0,0
902,4
Koncernens totala investeringar t o m april uppgår till 301,1 mkr, varav 27,4 mkr avser Telge
Fastigheters köp av kommunala verksamhetslokaler av Telge Hovsjö.
Den totala investeringsnivån eliminerat för interna köp av fastigheter uppgår till 328,5 mkr (243,6
mkr).
Den överskridna investeringsbudgeten beror på Telge Fastigheters köp av AXA sportcenter och
Fotbollsarenan som kostade 135 mkr och blev framflyttad från år 2014 till 2015 av den anledningen att
köpet blev överklagat. I sammanhanget ska nämnas att de kommunala lånen inte ökade till följd av
denna affär då kommunen även vara långivare till arenorna innan Telge Fastigheter förvärvade dem.
Rensat för Arena investeringarna så uppgår investeringstakten till 193,5 mkr (243,6 mkr).
Telge Bostäder
Den lägre investeringstakten beror i huvudsak på förseningar i Fornhöjdsprojektet.
Telge Fastigheter
Den högre investeringsnivån inom kommunala investeringar beror på köpet av arenorna för 135 mkr,
samt köpet av kommunala verksamhetslokaler av Telge Hovsjö för 27,4 mkr. Köpet av arenorna var
anmodat av kommunfullmäktige, och köpet av verksamhetslokaler var drivet av synergieffekter av att
Telge Fastigheter är kommunens förvaltare av alla kommunala verksamhetslokaler.
Telge Hovsjö
Den lägre investeringstakten beror i huvudsak på badrum och hissar som inte renoveras i den takt som
det var tänkt.
Telge Nät
Den lägre investeringstakten beror på ett antal fördröjda projekt inom V/A och fjärrvärme.
5
Lån utveckling
Telgekoncernens samlade lån och borgenutnyttjande uppgår till 11 626,9 mkr per 2015-04-30.
Ökningen från årsskiftet uppgår till 75,6 mkr och förklaras av bl a av köpet av fotbollsarenan och
AXA-sportcenter. Rensat för dessa arenaköp så har lån och borgensutnyttjandet minskat med 59,4
mkr. Utnyttjandet per kluster ryms med marginal inom den ram som kommunfullmäktige beslutat om.
Lån + Borgen per kluster (SKFAB och Telge AB fördelat) mkr
Kommunens verksamhetslokaler
Bostadsbolagen
Övriga Telge
S:a
2014-12-31 2015-04-30
-3 999,4
-4 210,6
-2 982,6
-2 941,9
-4 599,3
-4 504,4
-11 581,3
-11 656,9
Ram 2015
-4 600,0
-3 400,0
-5 000,0
-13 000,0
Bilaga: Resultaträkning
Koncern SKFAB
RESULTATRÄKNING
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning, extern
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Punktskatt
2 460 880
9 558
10 495
-530 318
1 950 615
Rörelsens kostnader
Råvaror o förnödenheter, externa
Handelsvaror
-151 558
-1 041 330
Övriga externa kostnader
-145 644
Personalkostnader
-179 683
Av-/nedskrivningar av anläggningstillgångar
-136 009
Upplösning av negativ goodw ill
1 529
Övriga rörelsekostnader
-2 436
Andel i intresseföretags resultat
55 008
Rörelseresultat
350 492
Resultat från finansiella poster
Resultat fr värdep som är anl.tillgång, externt
Ränteintäkter o likn resultatposter, externa
Räntekostn o likn resultatposter, externa
1
8 847
-119 204
Resultat efter finansiella poster
240 136
Skatt på årets resultat (aktuell)
-37 675
Uppskjuten skatt
Årets resultat (RR)
-2 297
200 164
6

Delårsbokslut för Södertälje kommun per den 30 april 2015

Transcription

Similar documents

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat

Periodrapport april 2015

Affärsplan 2010–2012

pdf SE - Komet Scandinavia AB

Kretsloppspark

STK-2015-961

Presentation Q3 2015 pdf 4,25 mb

Årsstämma 2014_webb