Rehabprogram stroke slutenvård 2015

VO neurologi och rehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsprogram
Specialiserad Slutenvårdsrehabilitering stroke
Specialiserad rehabilitering
Rehabiliteringsmedicin
VO neurologi och rehabiliteringsmedicin
Skånes Universitetssjukhus
Rev juni 2015
1
Innehållsförteckning
Stroke
2
Rehabiliteringsmedicin
2
Rehabiliteringsmedicinska kliniken SUS Lund
2
Sektionen för specialiserad rehabilitering
Teamet
Bedömning, målsättning och åtgärder
Uppföljning
Forskning och utveckling
3
3
3
4
4
Referenser
6
Bilaga I:
Bilaga II:
Bilaga III:
Bilaga IV:
Bilaga V:
Bilaga VI:
Bilaga VII:
Bilaga VIII:
Sjuksköterska/undersköterska
Läkare
Neuropsykolog
Logoped
Sjukgymnast
Arbetsterapeut
Kurator
Fritidsledare
8
9
10
11
12
14
15
16
2
Stroke
Stroke definieras av världshälsoorganisationen (WHO) som ”snabbt påkommande fokal
störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, där
orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär”, och är en av de mest resurskrävande
sjukdomarna i Sverige. Cirka 30 000 personer insjuknar årligen, av dessa är 25 000 förstagångsinsjuknande. Flertalet insjuknande är äldre personer, men även yngre drabbas. Cirka 20 % av
1,.2
de insjuknade är i yrkesverksam ålder, dvs 6000 personer . Incidensen för stroke ökat för
yngre personer 4, således kan ett ökat antal personer förväntas insjukna i stroke i yrkesverksam
ålder även i framtiden. Av de insjuknade får många sensomotoriska, kognitiva och/eller
1, 2
psykosociala funktionsbegränsningar och är därmed i behov av rehabilitering. Den totala
samhällskostnaden beräknas uppgå till minst 14 miljarder kronor årligen 2.
Rehabiliteringsmedicin
WHO’s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (ICF) 5 beskriver hälsa utifrån två
områden; 1) kroppsfunktioner och kroppsstrukturer 2) aktivitet och delaktighet. Begreppen
definieras enligt följande:
1) Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska
funktioner, och kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och
deras komponenter.
2) Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling, och delaktighet är en
persons engagemang i en livssituation.
Dessutom beskrivs miljöns påverkan som omgivningsfaktorer och personliga faktorer.
Hälsa
Kroppsfunktioner
och kroppsstrukturer
Omgivningsfaktorer
Delaktighet
Aktivitet
Personfaktorer
Figur 1. WHO international Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)
6
Strokerehabilitering avser insatser som syftar till att reducera funktionsbegränsningar och
skapa förutsättningar för ett normalt liv 1, 3 det vill säga en aktiv och i samhället delaktig och väl
integrerad person 6. En god rehabilitering kräver ett interdisciplinärt arbetssätt med
specialutbildad personal som arbetar evidensbaserat 1, 6 och där patienten medverkar aktivt 6.
”Interdisciplinärt teamarbete strävar efter att målsättningar, som skapats
under planeringen, ska integreras utifrån de olika professionernas kunskap
och patientens behov” 6 (s 72).
3
Rehabiliteringsmedicin SUS Lund
Inom Rehabiliteringsmedicin, VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS, bedrivs kvalificerad
6,7,8
, vilket innebär att rehabiliteringen kräver särskilda resurser och är
rehabilitering
specialistledd. Rehabiliteringen sker i enlighet med utvärderade behandlingsmetoder och
resultatmätning med internationellt accepterade instrument. Kompetens finns för diagnostik
och behandling av perceptuella och kognitiva svårigheter.
Enhetens olika rehabiliteringsprogram är sedan 1996 ackrediterad enligt The Commission for
the Accreditation of Rehabilitation Facilities (CARF)7,. Detta innebär att enheterna ska följa
vissa standards som CARF har satt upp, exempelvis att arbeta interdisciplinärt, påvisa
patientens delaktighet i rehabiliteringen, göra strukturerade uppföljningar samt förbättra
kvalitet och utveckling i rehabiliteringsarbete.
Sektionen för specialiserad rehabilitering
Det övergripande målet vid rehabiliteringen är att möjliggöra för personen att bli så aktiv och
självständig som möjligt, bevara personens integritet, och få denne att uppleva att han/hon
kan uppfylla sina mål inom familjeliv, arbetsliv och fritid. Att förhindra återinsjuknande genom
hälsobefrämjande utbildning och information ingår i vår övergripande målsättning ⁶.
Hälsobefrämjande åtgärder vidtas utifrån individuella behov.
Strokerehabilitering bedrivs på enheten för specialiserad rehabilitering i ett interdisciplinärt
team. Enheten bedriver slutenvårdsrehabilitering på Orupssjukhuset och i Lund har vi
Strokerehabmottagningen där vi bedriver öppenvårdsrehabilitering och
mottagningsverksamhet.
Slutenvårdsrehabilitering, Orup
Sektionen disponerar en avdelning med 14 platser i slutenvård, där rehabilitering av både
strokepatienter och patienter med nedsättningar i rörelse- och cirkulationsorganen sker. Det
finns möjlighet till boendeträning i två rum för träningsboende som är knutna till
vårdavdelningen via larm samt boende utanför avdelningen i träningslägenhet eller
vandrarhemsboende. Verksamheten inriktas i huvudsak på patienter i yrkesverksam ålder,
men rehabiliteringspotentialen är i hög grad avgörande. I tveksamma fall görs bedömningar av
vårt konsultteam antingen på mottagningen, i hemmet eller hos remitterande instans. Vi tar
främst emot patienter från SUS upptagningsområde. Patienten förutsätts vara motiverad till
rehabiliteringen och aktivt orka medverka i sin behandling samt behöva insatser från flera
yrkeskategorier i rehabiliteringsteamet.
Den genomsnittliga rehabiliteringsperioden var 37 vårddygn 2014.
4
Teamet
Varje personalkategori bidrar med sin specifika yrkeskompetens.
Patienten har en undersköterska (bilaga I) som kontaktperson. Sjuksköterskan (bilaga I)
fungerar som samordnare under rehabiliteringsperioden. Deras uppgift är att hålla en hög
omvårdnadskompetens. Avdelningsläkaren (bilaga II) svarar för det dagliga medicinska
avdelningsarbetet. Överläkaren (bilaga II) har specialistkompetens i medicinsk rehabilitering
och har dels det medicinska ansvaret och dels ansvaret för kvaliteten på de samordnade
rehabiliteringsinsatserna.
Neuropsykologen (bilaga III) gör en utredning för att beskriva effekterna av hjärnskadan på
olika hjärnfunktioner och med samtidigt syfte att ge vägledning för rehabiliteringen. Patient
och anhöriga kan också få hjälp att hantera den kris det innebär att drabbas av en hjärnskada.
Logopeden (bilaga IV) behandlar tal-, röst- och språkrubbningar. Dessutom bedöms och
behandlas sväljningsproblem. Sjukgymnastens behandling (bilaga V) syftar till att förbättra
sensomotorisk funktion och rörelseförmåga för att möjliggöra aktivitet och delaktighet.
Arbetsterapeutens åtgärder (bilaga VI) omfattar områdena dagliga personliga aktiviteter,
produktivitet och fritid. Kurator (bilaga VII) ger information och bistår i frågor om arbete,
bostad, ekonomi, transporter m.m. Stödsamtal med patient och/eller anhörig är ett viktigt
inslag i kuratorns arbete. Fritidsassistenten (bilaga VIII) är med patienterna i träning och sociala
aktiviteter riktade mot idrott och friskvård.
Bedömning, målsättning och åtgärder.
Alla åtgärder baseras på en individuell funktions- och aktivitetsanalys. I teamet används
Functional Independent Measurement (FIM) 9 och Instrumental Activity Measure (IAM )10, 11,
för en gemensam bedömning. Målsättning och planering sker i samråd med patient och
anhöriga. Patientens rehabiliteringsmål är konkreta, mätbara och tidsbestämda. Den
övergripande målsättningen är en successiv återgång till patientens vardagliga rutiner och
sysslor. En viktig princip för rehabiliteringen är att träna i uppgiftsorienterade aktiviteter8. I
rehabiliteringen ingår utbildning av patient, anhörig samt omvårdnadspersonal, för att få en
kontinuerlig träning under dygnet på klinik och under permissioner i hemmet. Träningen kan
bestå av daglig hygien, påklädning, gång samt att äta och dricka. Genom att ta del av
aktiviteterna på avdelningen, till exempel att bädda, tvätta och duka, tillämpas ytterligare
uppgifter som patienten har som mål att klara. För att öka patientens möjlighet att tillämpa
vardagliga aktiviteter kan en del träning ske i hemmet med arbetsterapeut eller
undersköterska. I syfte att stimulera till ökad delaktighet i samhället förläggs viss träning
utanför kliniken, där fritidsassistenten ibland är involverad.
Tidig kontakt med hemmiljö och arbetsplats är också en väsentlig del av rehabiliteringsarbetet.
Åtgärderna syftar till att patienten aktivt ska medverka och ansvara för sin träning och
livssituation. Målen utvärderas kontinuerligt vid en veckoavstämning.
5
Uppföljning
Strokerehabilitering är ofta en långvarig process som kräver varierande insatser. Under
träningsperioden sker en tidig kontakt med nödvändiga sjukvårdsinstanser och kommunala
serviceorgan i syfte att få en kontinuerlig vårdkedja. Vi har utvecklat ett kontaktnät gentemot
kommuner, olika samhällsinstanser, handikapporganisationer med mera. Viktigt är också
information om patientföreningar och handikapporganisationer.
Innan patienten skrivs ut planeras uppföljning och fortsatt rehabilitering med
rekommendationer av åtgärder.
Utvärdering sker via olika uppföljningsinstrument; Nöjdenkät vid utskrivningen 12,
Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer)13 samt EQ5D14,15 vid utskrivning och uppföljning efter tolv
månader med registrering i nationella kvalitetsregistret WebRehab Sweden12.
Intern telefonuppföljning sker tre respektive sex månader efter utskrivning. Vid tre månader
följs hjälpbehov i hemmet/personligt beroende samt planering för arbetsåtergång upp. Efter
10
sex månader följs, utöver parametrarna från tre månaders uppföljning, även FIM samt
huvudsakliga aktiviteter enligt EQ5D 14,15 upp.
Uppföljning av patienter sker vid behov under en halv eller hel dag, då patienten träffar de
olika teammedlemmarna. Eventuell uppföljning bestäms gemensamt av teamet innan
patienten skrivs ut.
Forskning och utveckling
I dagens strokerehabilitering 1, 2, 8 betonas att metod- och kvalitetsutveckling är nödvändigt och
att internationella initiativ med genomförande av mer konsekvent rehabilitering efterföljs.
Inom teamet arbetas kontinuerligt med utveckling av teamarbete, metodutveckling,
uppföljning etc.
Forskningsprojekt inom områdena återgång i arbete, forcerad arm/handträning och excentrisk
styrketräning för nedre extremiteter finns publicerade i internationella
rehabiliteringsmedicinska tidskrifter 16, 17,18 samt har presenterats på internationella
konferenser. En fyraårsuppföljning av intensiv, forcerad arm och handträning är publicerad i
19
Clinical Rehabilitation .
6
Referenser
1. Socialstyrelsen [Internet]. Västerås: Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 – Stöd för
styrning och ledning. 2010 June [citerad 2014 Jan 13]; Tillgänglig via: http://www.sos.se.
2. Borg J, Gerdle B, Grimby G, Stibrant-Sunnerhagen K. Rehabiliteringsmedicin - Teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur; 2006.
3. Riks-stroke [Internet]. Analyserande rapport från Riks-stroke. För helåret 2013. 2014
[citeradciterad juni 2015]; Tillgänglig via: http://www.riks-stroke.se.
4. Rosengren A, Giang K W, Lappas G, Jern C, Torén K, Björck L. Twenty-four-year trends in the
incidence of ischemic stroke in Sweden from 1987 to 2010. Stroke. 2013 July [citerad 2014
Jan 13]. Tillgänglig via: http://stroke.ahajournals.org/. DOI:
10.1161/STROKEAHA.113.001170.
5. Socialstyrelsen [Internet]. Stockholm: Klassifikation av funktionstillstånd och
funktionshinder- kortversion. (ICF). 2007 May [citierad 2011 Juni]; Tillgänglig via:
http://www.sos.se.
6. Socialstyrelsen. Om rehabiliteringsprocessen – innebörd och tillämpning. SoS-rapport
2000:04. Stockholm: Socialstyrelsen; 2000.
7. Rehabiliteringsmedicinska kliniken [Internet]. 2013 okt [citerad 2014 Jan 14]. Tillgänglig via:
www.skane.se/sus/rehab., www.skane.se/sus/specialrehab, www.carf.org.
8. Langhorne P, Bernhardt J, Kwakkel G. Stroke Care 2. Stroke Rehabilitation. Lancet
[Internet]. 2011 May [citerad 2014 Jan 14]; 377; 1693-702. Tillgänglig via:
http://www.thelancet.com. DOI: 10.1016/S0140-6736(11)60325-5.
9. Grimby G, Gudjonsson G, Rodhe M, Stibrant Sunnerhagen K, Sundh V, Östensson M-L.
Functional Independence Measure in Sweden: experience for outcome measurement in
rehabilitation medicine. Scand J Rehabil Med. 1996; 28:51-62.
10. Grimby G, Andrén E, Darving Y, Wright B. Dependence and percived difficulty in daily
activities in community-living stroke survivors 2 years after stroke: A study of instrumental
structures. Stroke [Internet]. 1998 Sept [cited 2014 Jan 15]. Avalible from:
http://stroke.ahajournals.org/content/29/9/1843. DOI: 10.1161/01.STR.29.9.1843.
11. Darving Y, Andrén E , Grimby G. Inter-rater agreement using Instumental Activity Measure.
Sand J Occupa Ther 2000; 7: 33-38 WebRehab Sweden [Internet]. Uppsala: Uppsala Clinical
Research Center. [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15].
12. WebRehab Sweden, nationellt kvalitetsregister inom rehabilitering. Tillgänglig via:
http://www.ucr.uu.se/webrehab/.
13. Fugl-Meyer A R, Bränholm I-B, Fugl-Meyer K S. Happiness and domain-specific life
satisfaction in adult in nothern Swedes. Physical Medicine and Rehabilitation and Clinical
Sexology. 1991 Febr. DOI: 10.1177/026921559100500105
14.
EuroQol Group. EuroQol- a new facility for the measurement of health-Related Quality Of
Lift. Health Policy. 1990 Dec. PMID: 10109801.
15. EuroQol.org [Internet]. Rotterdam: EQ-5D, [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15].
Tillgänglig via: http://www.euroqol.org.
16. Vestling M, Tufvesson B, Iwarsson S. Indicators for return to work after Stroke and the
importance of work for subjective well-being and life satisfaction. J Rehabil Med. 2003 Maj
7
35; 127-131.
17. Flansbjer U-B, Downham D, Lexell J. Knee Muscle Strength, Gait Performance, and
Perceived Participation After Stroke. Arch Phys med rehabil. 2006 Juli 87, 974-980.
18. Brogårdh C, Sjölund B. Constraint-induced movement therapy in patients with stroke: a
pilot study on effects of small group training and of extended mitt use. Clinical
Rehabilitation; 2006 Mars 20: 218-227.
19. Brogårdh C, Flansbjer U-B, Lexell J. What is the long-term benefit of constraint-induced
movement therapy? A four-year follow-up. Clinical Rehabilitation 2009 Maj 23(5): 418-23.
8
Sjuksköterska/undersköterska
Bilaga I
Bedömning
Bedömning av omvårdnadsbehov sker utifrån ett helhetsperspektiv genom intervju med
patient och ev anhöriga, rapport från föregående vårdgivare samt dagliga observationer i
omvårdnadsarbetet. Detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen enligt VIPS-modellen.
Vi använder standardiserade bedömningsinstrument kring t ex fall, trycksår och nutrition.
Behandling/Åtgärder
Behandling/åtgärder riktar sig mot de problemområden som framkommer i
omvårdnadsjournalen. Det kan t ex vara att eliminera smärta/optimera smärtbehandling och
kunna tömma blåsan fullständigt.
Patienten ska ges möjlighet att bli så självständig som möjligt i personlig vård,
förflyttningar, sköta läkemedel och såromläggningar mm. Detta sker genom undervisning
så att patienten får möjlighet att prova praktiskt i de olika momenten.
Under dygnets alla vakna timmar erhåller patienten träning. På avdelningen är det f f a träning
tillsammans med undersköterskor, efter uppdrag från sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped
och psykolog.
Undersköterskorna bedriver även träning med patienten i dess hemmiljö, s k hemträning där
specifika moment från rehabiliteringsplanen tränas.
Övriga åtgärder
Inför permissioner och utskrivningar sker en överrapportering till distriktssköterska för hjälp
med medicinska insatser. Om patienten behöver annan hjälp av kommunen i hemmet
alternativt annat boende efter utskrivning kallas det till en samordnad vårdplanering (SVPL).
Sjuksköterskan tillsammans med teamet ansvarar för att kallelsen skickas.
Prover, undersökningar och behandlingar utförs efter ordination. Samarbete sker med
specialistklinker där detta krävs.
Sjuksköterskan fungerar även som en samordnare i teamet.
9
Läkare (överläkare, avdelningsläkare)
Bilaga II
-
I anslutning till patientens ankomst till avdelningen görs en medicinsk
kroppsundersökning, uppgifter om tidigare och aktuell sjukdom samt aktuella mediciner
och ev allergi/överkänslighet efterfrågas. Dessa data journalförs.
-
Fortlöpande under vårdtiden vara observant på medicinska komplikationer och åtgärda
dessa t ex infektioner, tromboser, smärta och/eller depressioner.
-
Under vårdtiden samtala med patienten om riskfaktorer och hjälpa till att undanröja
dessa om möjligt.
-
Samtal med patienten och ev partner om sex och samlevnad.
-
Undervisa i strokeundervisning för patientgruppen 1-2 gånger/termin.
-
Tillsammans med patient och övriga i teamet göra upp en rehabplanering för vårdtiden.
Speciell inriktning på medicinska frågeställningar och övergripande planering. Planera
utskrivningsdag och ev fortsatt träning.
-
Utfärda vid behov sjukskrivningsintyg, intyg för färdtjänst, parkeringstillstånd, personlig
assistent och ledsagare.
-
Remittera för nödvändiga undersökningar på annan klinik som led i rehabiliteringen.
-
Bedöma patientens lämplighet som bilförare och förmedla ev rekommendation att
avstå eller förbud mot bilkörning samt för hur lång tid.
-
Efterfråga ev vapenlicens och ställningstagande.
-
Träffa patient vid planerat återbesök efter vårdtiden. Ta ställning till lämplighet
avseende kompletterande träning individuellt eller i grupp samt ev ta ställning till
förnyad kontakt med behandlande läkare på VC.
-
I vissa fall före intaget träffa patienten på akutkliniken eller i hemmet för bedömning
om klinikens rehabilitering är den optimala för patienten.
10
Neuropsykolog
Bilaga III
Bedömning
Neuropsykologisk utredning har som syfte att beskriva aktuella problemområden såväl som
välbevarade färdigheter. Vid utredning används väletablerade bedömningsinstrument,
standardiserade och normerade som ger kvantitativa resultat, som WAIS IV, RCFT, D2, WCST.
Med kvalitativa observationer och skattningar kompletteras bilden av patientens svårigheter.
Viktiga undersökningskriterier är minne, visuell och rumslig uppfattning, inlärning och
exekutiva funktioner, så som koncentrationsförmåga, uthållighet och flexibilitet, samt vissa
delar av språkliga förmågan. Tillvägagångssättet vid problemlösning, koncentrationsförmåga,
uthållighet och graden av insikt uppmärksammas också.
Utredningen sker vid 4-8 olika tillfällen och initieras med ett fördjupat samtal med patienten,
där neuropsykologisk utredning introduceras och frågor som sjukdom, familjen, arbete,
utbildning och viktiga sysselsättningar berörs.
Vidare bedöms de psykologiska reaktioner på sjukdom/den aktuella insjuknande. Vid
bedömningen används intervju, samt vid behov frågeformulär som HAD, MFS och DSM-V.
Behandling
Behandlingen går ut på att genom allmän stimulering eller specialinriktad funktionsträning
samt återinlärning eller inlärning av kompensationsstrategier medverka till att förbättra
kognitiva, perceptuella, mentala och i viss utsträckning språkliga nedsättningar.
Den andra delen av behandlingen har som syfte att påverka patientens psykologiska
återanpassning i positiv riktning genom kognitivt beteendeterapeutiska interventioner.
Patienten och anhöriga erbjuds återkopplingssamtal, där fokus ligger på att informera
patienten samt anhöriga om neuropsykologiska fynd samt konsekvenser av dessa för vardagen.
Vid vidarearbete med patienten kretsar samtal runt återkomsten till eller etablering av rutiner
vid hemkomsten, för att höja upplevelse av egen kontroll och därmed förebygga psykisk
ohälsa. Det slutgiltiga målet är en hög grad av sjukdomsinsikt, acceptans för sjukdomens
konsekvenser och återanpassning till sin närmiljö, med hög livskvalitet som följd.
Övriga åtgärder
Bland övriga åtgärder kan nämnas löpande information till teamet om resultat med den
neuropsykologiska utredningen och rekommendationer till mål och uppläggning av fortsatt
träning. Vid behov informeras även externa handläggare vid samordnade planeringsmöte om
resultat av neuropsykologiska utredningen och möjliga förväntade konsekvenser av eventuella
nedsättningar för patientens rehabilitering och återanpassning på hemmaplanet. Vid påtagliga
tecken på nedstämdhet eller ångestproblematik och patientens samtycke remitteras patienten
vidare för psykologiska insatser på hemorten.
11
Logoped
Bilaga IV
Bedömning
Logopeden arbetar med kommunikationsstörningar samt dysfagi (tugg- och sväljsvårigheter).
Bedömning görs genom att kartlägga och analysera den aktuella funktionsnedsättningen via
test och samtal med patient/anhörig men även via observation av utförande och beteende i
aktivitet.
Kommunikationsbedömningen är anpassad efter patientens svårigheter och kan innefatta
språklig förmåga där man bedömer nedsättning av talförståelse, talproduktion, läs och
skrivförmåga samt sifferuppfattning (afasi), bedömning av nedsatt funktion i talmuskulatur
(dysartri), eller röstfunktion (dysfoni) samt hur dessa påverkar kommunikationsförmågan.
Vidare bedöms tugg- och sväljförmåga (dysfagi) och hur det påverkar ätande. Vid behov utförs
instrumentell undersökning av sväljförmågan efter remiss, såsom terapeutisk sväljningsröntgen
(VRG) SUS Malmö eller FUS (fiberendoskopisk undersökning av sväljförmågan) SUS Lund.
Logopeden följer med patienten vid dessa undersökningar och dessa utgör ett underlag för en
utförligare bedömning.
Behandling/Åtgärder
En individuell behandlingsstrategi som bygger på den logopediska bedömningen och
patientens egna mål läggs upp i samråd mellan logoped och patient. Syftet med behandlingen
är att patienten ska kunna kommunicera på ett så bra sätt som möjligt utifrån sina
förutsättningar samt vid dysfagi att kunna äta på ett tillfredsställande/säkert sätt. Åtgärderna
anpassas utifrån de individuella målsättningarna med hänsyn till patientens övriga
nedsättningar och kan innehålla följande moment:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kompensatoriska åtgärder vid tugg- och sväljbesvär såsom kontinuerlig
konsistensanpassning och huvudpositioneringstekniker
Rehabiliterande åtgärder såsom oralmotorisk träning, huvud/nackövningar,
svalgmanövrar eller termal taktil stimulering (sorbet).
Observation och praktisk träning vid själva utförandet i matsituationen.
Samarbete med arbetsterapeut, sjuksköterska och undersköterska kring anpassning av
matsituationen.
Röst- och talövningar.
Direkt språklig träning av talförståelse, uttrycksförmåga, skrivning, läsning, siffror.
Kontinuerlig bedömning av förmåga att kunna använda alternativa kommunikationssätt, både naturliga samt låg- och högteknologiska.
Samarbete med hjälpmedelscentralen för ansökan om eller utprovning av hjälpmedel.
Träning i användande av kommunikationshjälpmedel.
Medvetandegöra för patienten om hens begränsningar samt hitta strategier och träna
tekniker för att hantera och kompensera för dessa
Skriftliga utlåtanden inför beslut om LSS
Information/undervisning till anhöriga avseende kommunikationssvårigheter eller
sväljsvårigheter samt strategier eller anpassningar för att underlätta
kommunikation/ätande under permissioner och efter utskrivning. Vid behov
individanpassad skriftlig information till hemtjänstpersonal.
Övriga åtgärder
Överrapportering till logoped på närmsta hemsjukhus för fortsatt uppföljning/träning efter
utskrivning.
12
Sjukgymnast
Bilaga V
Bedömning
Målet med den sjukgymnastiska bedömningen är att få en helhetsbild av personens funktion
och aktivitetsförmåga med rörelse som ett centralt begrepp. Begreppet rörelse omfattar
rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende. Bedömningen består både av
manuell undersökning av personens kroppsfunktioner, samt analys i rörelse och aktivitet.
Hänsyn tas även till omgivnings- och personfaktorers påverkan på aktivitet.
Funktionsanalysen innehåller bl.a.
- Förflyttningar: Långa förflyttningar inom- och utomhus t.ex. gång och/eller rullstol, gång
i olika miljöer, trappgång. Korta förflyttningar t.ex. till och från säng/toalett, bil, uppned från golv.
- Postural kontroll: Bedömning av statisk och dynamisk balans i olika utgångspositioner
som sittande, stående och i gående, bedömning av fallrisk.
- Motorik: Förmåga till aktiva viljemässiga rörelser, motorisk kontroll, koordination.
- Muskeltonus: Bedömning av hyper-/hypoton muskulatur.
- Sensorik: Innefattar förmågan att kunna uppfatta ytlig beröring, kyla- värme, tryck och
smärta men även att kunna tolka beröringen och att känna ledens position och hur en
rörelse utförs.
- Ledrörlighet: Undersökning av passiv rörlighet, muskelstramhet, bedömning av risk för
kontrakturer.
- Styrka och uthållighet: Test av grov kraft, muskulär och kardiovaskulär uthållighet.
- Kognitiv funktion: Sjukgymnasten deltar i bedömning av personens rumsuppfattning,
kroppsuppfattning, minne, förmåga att förstå muntliga/skriftliga instruktioner.
Exempel på bedömningsinstrument: Bergs balansskala, M-MAS UAS-99, 10 m gång,
6 min gång, TUG.
Behandling/åtgärder
Behandling vid stroke syftar till återinlärning av rörelser med syfte att uppnå ett så normalt och
ändamålsenligt rörelsemönster som möjligt.
Träningen är målinriktad och individuellt anpassad baserad på personens egna önskemål och
behov. Specifika delmoment tränas men också olika aktiviteter s.k. uppgiftsspecifik träning med
tillämpning i reella miljöer.
Behandlingen innehåller träning både på funktions- och aktivitetsnivå.
Exempel på åtgärder på funktionsnivå är träning av:
- Styrka
- Rörlighet
- Balans
- Töjningar av stram/tonusökad muskulatur
- Kondition/uthållighet
Exempel på åtgärder på aktivitetsnivå är träning av:
- Olika korta och långa förflyttningar inom- och utomhus, som t.ex. i och ur säng, på
toalett, i och ur bil, gång i olika miljöer, trappgång, rullstolsteknik.
Övriga åtgärder
13
Undervisning av personal och anhöriga. Hembesök. Utprovning av hjälpmedel som t.ex. rullstol,
olika gånghjälpmedel som rollator, 4punktsstöd, kryckkäpp.
Tillsammans med ortopedingenjör bedömning och utprovning av ortopedtekniska hjälpmedel.
Planering tillsammans med personen angående den fortsatta rehabiliteringen och i samband
med utskrivning överrapportering till ansvarig sjukgymnast på nästa aktuella vårdnivå t.ex.
dagrehabilitering, kommun eller vårdcentral.
14
Arbetsterapeut
Bilaga VI
Bedömning
Bedömning sker genom intervju och observation vad det gäller:
- Personliga dagliga aktiviteter (personlig vård, förflyttning och att klara sig i samhället)
- Produktiva aktiviteter (arbete, hushållsarbete och utbildning)
- Fritidsaktiviteter (stillsam, aktiv fritid och social samvaro)
Arbetsterapeuten analyserar personens förmågor och färdigheter, aktiviteternas specifika
egenskaper samt miljön där aktiviteterna ska utföras.
Exempel på bedömningsinstrument är:
- AMPS (Assessment of Motor and Process Skills)
- COPM (Canadian Occupational Performance Measure)
- Housing Enabler
- Rivermead Behavioural Memory Test
- Sollermans greppfunktionstest
- Jamar handstryka
- WEIS (The Work Environment Impact Scale),
- WRI (The Worker Role Interview)
Behandling/Åtgärder
För att en person ska kunna utföra en aktivitet måste en samverkan äga rum
mellan personens förmågor och önskemål, omgivningens resurser, krav och
begränsningar samt uppgiftens/aktivitetens egenskaper.
Arbetsterapeuten arbetar för att personen ska återfå förmåga till aktivitet.
Åtgärderna är målorienterade och kan riktas mot både personen, aktiviteten och omgivningen
samt vara av olika karaktär.
- Träningen av förmågor och funktioner kan ske i en hel aktivitet eller genom att
aktiviteten bryts ner och vissa förmågor tränas separat. Åtgärder för att träna upp eller
hitta ett sätt att kompensera för nedsatt förmåga, för att nå aktivitetsmålet.
- Förändring av aktiviteten kan göras så att den bättre passar personens förmågor och
funktioner; kompensatoriska strategier, förändra miljön genom tekniska hjälpmedel
och/eller anpassning t.ex genom bostadsanpassning.
- Pedagogisk intervention såsom praktisk och teoretisk information gällande ergonomi,
energibesparande strategier, vardagsplanering samt aktivitetsbalans.
- Instruktion/handledning till närstående personer, t ex anhöriga, personlig assistent,
arbetsgivare.
- Arbetsterapeuten kan bistå personen att finna nya fritidsaktiviteter om de tidigare är
svåra att utföra.
Åtgärder på funktionsnivå kan vara:
- Ödembehandling (kompressionshandske, lindning med cobanband, viloortos,
handledsstöd).
- Kontrakturprofylax (ortoser, genomgång av töjningsövningar).
- Tonusnormaliserande övningar (töjningsövningar sittande vid bord och tillämpning i
aktivitet.
- Sensibilitetsträning (aktivt greppa olika föremål, taggboll, frotte´)
Överrapportering till dagrehab, hemrehab, kommunarbetsterapeut
och/eller arbetsterapeut på vårdcentral för fortsatt träning och/eller uppföljning.
15
Kurator
Bilaga VII
Socionomens/kuratorns uppgifter är
- att som social expert koppla de medicinska problemen till patientens psykosociala
situation och bevaka att sociala aspekter integreras i behandling och fortsatt planering.
-
att under vårdtiden ge stöd till patient och anhöriga i krisbearbetning samt informera,
motivera och stödja i anpassning till en förändrad livssituation.
-
att förmedla kontakt och samverka med samhällets organ utanför sjukvården. En viktig
funktion är att förstärka kanaler till socialtjänst och andra myndigheter samt att ha
kunskap om och bevaka det socialrättsliga området.
Psykosocial utredning, stöd och information
Vid hitkomsten göres utredning och bedömning av patientens psykosociala situation
tillsammans med patient och anhörig/a. Information ges även om samhällets stöd- och
serviceinsatser, rehabrutiner, försäkringar, transporter mm med kontinuerlig uppföljning.
Samarbete med instanser i hemkommunen
I tidigt skede samplanering med biståndshandläggare/ hemvårdsinspektör och vid behov LSShandläggare för planering av hjälpinsatser i hemmet och/eller förändringar avseende det
fortsatta boendet. Inför helgpermission planering tillsammans med anhöriga och vid behov av
hemtjänst även med biståndshandläggare på hemorten.
För att underlätta transporter utanför hemmet ansökes om färdtjänst resp parkeringstillstånd
för rörelsehindrad via hemkommunens handläggare.
Vid ev ekonomiskt hjälpbehov kontakt med socialsekreterare på hemorten, och vid behov av
god man kontakt med överförmyndaren.
Samarbete med Försäkringskassan (FK)
Vid hitkomst avcheckning av sjukskrivning - vid behov kontakter med FK och även praktisk
hjälp med handläggning. Samarbete i övrigt med FK gällande sjukersättning, rehabersättning i
samband med arbetsträning samt om handikappersättning, bilstöd och assistansersättning.
Arbetsrehabilitering
Planering av arbetsrehabilitering sker i samråd med patient, arbetsgivare, ev
företagshälsovård samt försäkringskassa, och i vissa fall även vid besök på arbetsplatsen.
Fortsatt stöd efter utskrivning samt uppföljning
Inför utskrivning information om och vid önskemål förmedlande av kontakt med kurator eller
annan uppföljande instans på hemorten. Uppföljning vid återbesök på mottagning
tillsammans med läkare och i vissa fall hela teamet. Vid planering och uppföljning av
arbetsträning sker vid behov arbetsplatsbesök tillsammans med arbetsterapeut och
rehabassistent från FK.
16
FRITIDSLEDARE
På Orupssjukhuset finns det möjlighet att tillsammans med fritidsledaren/idrottsinstruktören
utöva tidigare fritidsintressen eller prova på nya. Fritidsaktiviteter ute i samhället kan
exempelvis vara att åka till köpcentra, marknader, fiska, restaurangbesök, bowling, bio- och
teaterbesök samt idrottsevenemang. På kliniken finns det möjlighet att prova att köra
fyrhjuling samt ett antal olika idrotter som boccia, luftgevärsskytte, rullstolsbasket, bågskytte,
bordtennis, minitennis etc För att kunna utöva olika fritidsintressen ges råd och tips på
fritidshjälpmedel.
En kväll i veckan finns det möjlighet och delta i en kvällsaktivitet som varierar efter säsong och
efterfrågan. Olika kvällsaktiviteter kan vara bio/filmvisning, tipspromenad, musikquiz, 5-kamp,
frågesport etc
På avdelningen finns informationsmaterial där du kan få tips om fritidsaktiviteter både på
kliniken och ute i samhället.