Inneh˚all - Kursplanering
Transcription
Inneh˚all - Kursplanering
Kurs planering.se NpMaC ht2009 1(30) Innehåll Förord 2 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009 3 Del I, 4 8 uppgifter utan miniräknare Del II, 10 uppgifter med miniräknare Förslag Del Del Del Del Del Del Del Del 7 på lösningar till uppgifter utan miniräknare I # 1 (3/0) Derivera . . . . . . . . . . . . . I # 2 (2/0) Ränta . . . . . . . . . . . . . . . I # 3 (2/0) Exakt lösning . . . . . . . . . . I # 4 (1/1) Antal nollställen . . . . . . . . . I # 5 (3/1) Maximum . . . . . . . . . . . . . I # 6 (3/1) En rationell funktion . . . . . . I # 7 (0/2/⊗) Handskakning . . . . . . . . . . I # 8 (0/2/⊗) Växande funktion då x > a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 11 12 13 13 14 16 17 18 Förslag på lösningar till uppgifter med miniräknare Del II # 9 (2/0) Samband vikt - längd för barn . Del II # 10 (2/0) Ändringskvot . . . . . . . . . . Del II # 11 (2/0) Tangenter . . . . . . . . . . . . Del II # 12 (1/1) Funktioner . . . . . . . . . . . . Del II # 13 (0/2) Exponentiell prisökning . . . . . Del II # 14 (0/2) Antal tangenter . . . . . . . . . Del II # 15 (0/2) Funktion och derivata . . . . . . Del II # 16 (0/1) Två funktioner . . . . . . . . . . Del II # 17 (0/2/⊗) Tredjegradspolynom . . . . . . . Del II # 18 (2/5/⊗) Medicin, koncentration i blodet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 19 21 22 22 23 24 25 26 27 29 c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Kurs planering.se NpMaC ht2009 2(30) Förord Uppgifter till kursen Matematik C duger utmärkt för träning till kurser enligt Gy 2011. Denna version av lösningarna refererar till den FORMELSAMLING som hör till kursen Matematik 3. Kom ihåg • Matematik är att vara tydlig och logisk • Använd text och inte bara formler • Rita figur (om det är lämpligt) • Förklara införda beteckningar Du ska visa att du kan • Formulera och utvecklar problem, använda generella metoder/modeller vid problemlösning. • Analysera och tolka resultat, dra slutsatser samt bedöma rimlighet. • Genomföra bevis och analysera matematiska resonemang. • Värdera och jämföra metoder/modeller. • Redovisa välstrukturerat med korrekt matematiskt språk. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 NpMaC ht 2009 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009 Anvisningar Provtid 240 minuter för Del I och Del II tillsammans. Vi rekommenderar att du använder högst 90 minuter för arbetet med Del I. Hjälpmedel Del I: ”Formler till nationellt prov i matematik kurs C”. Observera att miniräknare ej är tillåten på denna del. Del II: Miniräknare, även symbolhanterande räknare och ”Formler till nationellt prov i matematik kurs C”. Provmaterialet Provmaterialet inlämnas tillsammans med dina lösningar. Skriv ditt namn och komvux/gymnasieprogram på de papper du lämnar in. Lösningar till Del I ska lämnas in innan du får tillgång till miniräknaren. Redovisa därför ditt arbete med Del I på separat papper. Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare. Provet Provet består av totalt 18 uppgifter. Del I består av 8 uppgifter och Del II av 10 uppgifter. Till några uppgifter (där det står Endast svar fordras) behöver bara ett kort svar anges. Till övriga uppgifter räcker det inte med bara ett kort svar utan det krävs att du skriver ned vad du gör, att du förklarar dina tankegångar, att du ritar figurer vid behov och att du vid numerisk/grafisk problemlösning visar hur du använder ditt hjälpmedel. Uppgift 18 är en större uppgift, som kan ta upp till en timme att lösa fullständigt. Det är viktigt att du försöker lösa denna uppgift. I uppgiften finns en beskrivning av vad läraren ska ta hänsyn till vid bedömningen av ditt arbete. Försök att lösa alla uppgifterna. Det kan vara relativt lätt att även i slutet av provet få någon poäng för en påbörjad lösning eller redovisning. Även en påbörjad icke slutförd redovisning kan ge underlag för positiv bedömning. Poäng och betygsgränser Provet ger maximalt 45 poäng. Efter varje uppgift anges maximala antalet poäng som du kan få för din lösning. Om en uppgift kan ge 2 g-poäng och 1 vg-poäng skrivs detta (2/1). Några uppgifter är markerade med ¤, vilket innebär att de mer än andra uppgifter erbjuder möjligheter att visa kunskaper som kan kopplas till MVG-kriterierna. Undre gräns för provbetyget Godkänt: 12 poäng. Väl godkänt: 26 poäng varav minst 7 vg-poäng. Mycket väl godkänt: 26 poäng varav minst 14 vg-poäng. Du ska dessutom ha visat prov på flertalet av de MVG-kvaliteter som de ¤-märkta uppgifterna ger möjlighet att visa. NpMaC ht 2009 Del I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare. Dina lösningar på denna del görs på separat papper som ska lämnas in innan du får tillgång till din miniräknare. Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare. 1. 2. Derivera x 5 12 x a) f ( x) b) f ( x ) 10 c) f ( x) (3x ) 2 Endast svar fordras (1/0) Endast svar fordras (1/0) Endast svar fordras (1/0) Matilda har i slutet av varje år satt in pengar på ett konto med fast räntesats. Hon tecknar ett uttryck som visar hur mycket hon har på kontot (i kronor) omedelbart efter den sista insättningen: 1000(1,02 6 1) 1,02 1 3. 4. a) Vilken räntesats har hon fått på sitt sparande? Endast svar fordras (1/0) b) Hur många insättningar har Matilda gjort? Endast svar fordras (1/0) Lös ekvationerna och svara exakt a) x5 25 Endast svar fordras (1/0) b) ex 25 Endast svar fordras (1/0) x 3 100 x (1/1) Bestäm antalet (reella) nollställen till funktionen f där f ( x ) NpMaC ht 2009 5. Vid transport av varor används ofta containrar. För att utnyttja utrymmet i containern maximalt packas varorna så tätt som möjligt. Soffan ”Torulf” ska fraktas i en container där den placeras i ett hörn av containern, se figur 1. Figur 1. Soffan stående i containern I utrymmet som uppstår mellan hörnet och soffan kan en kartong placeras. Kartongen har formen av ett rätblock. För att ta reda på vilka mått kartongen kan ha räcker det med att undersöka dess basarea, se figur 2. Figur 2. Soffan sedd uppifrån. Basarean A dm2 kan beskrivas med A( x ) bredd, se figur 2. a) x 3 6 x 2 9 x där x dm är kartongens För vilket värde på x blir basarean hos kartongen maximal? (3/0) I figur 2 är soffans ytterkant mot containerns hörn markerat med den kraftigare svarta linjen. Soffans ytterkant beskrivs av funktionen f där y f (x ) b) Bestäm det funktionsuttryck y f (x ) som beskriver soffans ytterkant. (0/1) NpMaC ht 2009 6. a) 7. För vilka värden på x är uttrycket 4 8 inte definierat? x 2 x ( x 2) Endast svar fordras 4 8 så långt som möjligt. x 2 x ( x 2) b) Förenkla c) Lös ekvationen 4 8 x 2 x ( x 2) 2 (1/0) (2/0) (0/1) En grupp personer hälsar på varandra genom att skaka hand. Antalet n( n 1) där n är antalet personer. handskakningar H i gruppen ges då av H 2 Antag att en grupp A består av ett antal personer och en grupp B består av dubbelt så många personer som grupp A. Personerna i grupp A hälsar på varandra och personerna i grupp B hälsar på varandra. Teckna ett uttryck för differensen mellan antalet handskakningar i de två grupperna. Förenkla sedan detta uttryck så långt som möjligt. 8. (0/2/¤) Funktionen f har derivatan f c( x ) ( x a )( x b) 2 där a och b är konstanter och 0 a b Undersök för vilka x funktionen f är växande. (0/2/¤) NpMaC ht 2009 Del II Denna del består av 10 uppgifter och är avsedd att genomföras med miniräknare. Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare. 9. För barn mellan 5 år och 13 år finns en modell som ger sambandet mellan barnets vikt y kg och längd x m. Enligt denna modell är y 2,4 10 0,8 x Använd modellen och besvara följande frågor. 10. a) Hur mycket väger ett barn som är 1,2 m? (1/0) b) Vilken längd har ett barn som väger 32 kg? (1/0) År 2001 blev det lag på att hundar i Sverige skall registreras. Sedan dess har antalet hundar i registret ökat för varje år. I tabellen nedan visas antalet registrerade hundar vid slutet av åren 2001-2006. År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Antal hundar 159 108 221 560 295 521 338 203 387 884 452 676 Källa: Jordbruksverket Beräkna den genomsnittliga ökningen av antalet registrerade hundar per år mellan år 2001 och år 2006. (2/0) NpMaC ht 2009 11. Figuren visar grafen till funktionen f där f ( x ) x 3 3 x 2 I de punkter där x-koordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till kurvan ritade. I figuren ser det ut som att tangenterna är parallella. Undersök om de är parallella. (2/0) 12. 13. 14. Det finns flera funktioner för vilka det gäller att f (0) Bestäm en sådan funktion. 20 och f c(0) 20 (1/1) Ett radhus i Umeå köptes år 2001 för 1,23 miljoner kronor. Sju år senare såldes radhuset för 2,49 miljoner kronor. Antag att prisökningen har varit exponentiell. Beräkna den årliga procentuella prisökningen. (0/2) För funktionen f gäller att f ( x ) x 4 420 x 2 16 x Hur många punkter på funktionens graf har en tangent med riktningskoefficienten 16? (0/2) NpMaC ht 2009 15. Figuren visar huvuddragen av graferna till två funktioner f och g. Sven påstår att funktionen g är derivata till funktionen f . Undersök om han har rätt. 16. (0/2) g och f är två funktioner. Grafen till funktionen g tangerar grafen till funktionen f i punkten där x a Vilka två av nedanstående alternativ A - F måste då alltid vara uppfyllda? A f c( a ) g (a ) B f c(a ) 0 C f c( a ) D f (a ) g c( a ) E f (a ) g (a ) F g c( a ) 0 g c( a ) Endast svar fordras 17. (0/1) Moa och Gustav undersöker var sin tredjegradsfunktion y f (x ) . Båda tredjegradsfunktionerna har två extrempunkter, dels för x 2 och dels för x 6 Deras lärare ber dem bestämma funktionernas största värde i intervallet 0 d x d 3 Moa påstår att hennes funktion har det största värdet f ( 2) och Gustav påstår att hans funktion har det största värdet f (0) . Läraren säger att båda har rätt. Undersök hur det kan komma sig att båda kan ha rätt. (0/2/¤) NpMaC ht 2009 Vid bedömning av ditt arbete med denna uppgift kommer läraren att ta extra hänsyn till: x Hur långt mot en generell lösning du kommer x Hur väl du motiverar dina slutsatser x Hur väl du utför dina beräkningar x Hur väl du redovisar ditt arbete x Hur väl du använder det matematiska språket 18. Medicin som ges direkt i blodet börjar verka omedelbart, men det kan ta en eller två dagar innan medicinen får full effekt. Patienten får därför lika stora doser medicin med jämna mellanrum under en tidsperiod. För en viss medicin gäller att medicinmängden y mg i blodet, t timmar efter att patienten fått sin första dos av 10 mg medicin är: y t 10e 8 x Hur många mg medicin finns kvar i blodet 5 timmar efter att patienten fått sin första dos? x Efter 8 timmar får patienten sin andra dos medicin. Hur många mg medicin finns totalt i blodet precis när patienten fått sin andra dos medicin? Grafen ovan visar en enkel modell för hur den totala mängden medicin M mg i patientens blod varierar med tiden t timmar, fram till dess att patienten har fått sin femte dos. x Teckna ett uttryck för den totala mängden medicin i blodet när patienten fått sin femte dos. Beräkna därefter denna mängd. Antag att en patient fortsätter att få medicindoser enligt modellen ovan under en längre tid. Den totala mängden medicin i blodet kommer då att öka men den kan inte bli hur stor som helst. x Bestäm den övre gränsen för totala mängden medicin i blodet. (2/5/¤) NpMaC ht 2009 Del I planering.se Kurs ht2009 Denna del består av 8 uppgifter och är NpMaC avsedd att genomföras utan miniräknare. Dina 11(30) lösningar på denna del görs på separat papper som ska lämnas in innan du får tillgång till din miniräknare. Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare. Del I # 1 1. (3/0) Derivera Derivera Endast svar fordras 3(6) (1/0) Differential- och integralkalkyl Endast svar fordras (1/0) (3x ) 2 Endast svar fordras (1/0) x 5 12 x a) f ( x) b) f ( x ) 10 c) f ( x) Derivatans definition f ′(a) = lim h →0 f ( a + h) − f ( a ) f ( x) − f (a) = lim x →a h x−a Använd FORMELSAMLINGEN Matilda har i slutet av varje år satt in pengar på ett konto med fast räntesats. Hon tecknar ett uttryck som visar hur mycket hon har på kontot (i kronor) omedelbart Derivator Funktion Derivata efter den sista insättningen: 2. x n där n är ett reellt tal 6 nx n −1 1000(1,02 1) 1,02 1 ax (a > 0) a x ln a 5 a) Derivera f (x) = x − 12 x a) Vilken räntesats Endast svar fordras e x har hon fått på sitt sparande? ex derivatan blir b) Hur många insättningar har Matilda gjort? e kx k ⋅ e kx Endast svar fordras f 0 (x) = 5 · x4 − 12 f 0 (x) = 5x4 −112 Svar a) 3. b) − x Lös ekvationerna och svara exakt Derivera f (x) = 10 f ( x) + g ( x) (1/0) (1/0) 1 x2 f ′( x ) + g ′( x ) 5 Detta är finns i FORMELSAMLINGEN. a) denxenda25(vanliga) funktion som inte uttryckligen Endast svar fordras (1/0) Derivatan av en konstant är noll. Endast svar fordras (1/0) b) e x 25 Funktion Primitiv funktion f 0 (x) = 0 Primitiva funktioner Svar b) f 0 (x) = 0 kx + C k x n +1 +C + n 1 Bestäm antalet (reella) nollställen till funktionen f där f ( x ) x n x)(2n ≠ −1) Derivera f (x) = (3 c) 4. Förenkla först f (x) och använd sedan FORMELSAMLINGEN x x 2 f (x) = (3x) = 9 x kx x f 0 (x) = 9 · 2 x =e18 Svar c) (1/1) e +C e 2 x 3 100 x e kx +C k f 0 (x) = 18 x a x ( a > 0, a ≠ 1) c G Robertsson ax +C ln a buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 1. Derivera f ( x) a) (a − b) 2 = a 2 − 2ab + b 2 ( a + b) 3 = a 3 + 3a 2 b + 3ab 2 + b 3 (a + b)(a − b) = a 2 − b 2 x 5 12 x Endast svar fordras a 3 + b 3 = ( a + b)( a 2 − ab + b 2 ) f ( x ) 10 b) Kurs planering.se c) f ( x ) (3x ) 2 Andragradsekvationer Del I # 2 2. (2/0) (1/0) a 3 − b 3Endast = ( a − svar b)( a 2fordras + ab + b 2 ) (1/0) 12(30) (1/0) NpMaC ht2009 p Endast p svar fordras ± −q 2 2 2 x 2 + px + q = 0 x=− Ränta Matilda har i slutet av varje år satt in pengar på ett konto med fast räntesats. Hon Aritmetik tecknar ett uttryck som visar hur mycket hon har på kontot (i kronor) omedelbart efter den sista insättningen: T G M 6 1000(1,02 1tera ) giga mega 1,02 1 1012 109 106 Prefix k h d c m µ n p kilo hekto deci centi milli mikro nano piko 103 102 10-1 10-2 10-3 10-6 10-9 10-12 Vilken räntesats har hon fått på sitt sparande? Endast svar fordras a) ax x− y =a a xa y = a x+ y y Hur många insättningar har aMatilda gjort? Potenser b) x x −x a (a x ) y = a xy Endast svar fordras (1/0) = 1 ax (1/0) afinns formeln a Delfråga a.) I FORMELSAMLINGEN för geometrisk summa. = a0 = 1 n =n a x a a xb x = (ab) x b b 3. Lös ekvationerna och svara exakt Geometrisk a) x5 summa 1 n 25 a + ak + ak 2 + ... + ak n −1 = a(k − 1) därEndast k ≠ 1 svar fordras k −1 Endast svar fordras b) e x 25 x x e 2%. ⇔ x = ln y y =är = 10 ⇔ x = lg y Räntan I Logaritmer problemet är 1,02 yförändringsfaktor. (1/0) (1/0) x lg x p = p ⋅ lg x y där f ( xför ) geometrisk x 3 100 x summa. (1/1) 4. Bestäm nollställen funktioneni fformeln Delfråga b.) antalet Notera(reella) hur n − 1 och n till förekommer Med om a ≥ 0 får vi följande summa med 6 termer. a n = 6 i formeln för geometrisk summa a = Absolutbelopp a(k 6 − 1) om aa<· 0k + a · k 2 + a · k 3 + a · k 4 + a · k 5 a− a + = Svar a) 2% k−1 Svar b) lg x − lg y = lg lg x + lg y = lg xy |{z} 6:e insättningen ränta i 0 år |{z} 5:e insättningen | {z } 4:e insättningen | {z } 3:e insättningen | {z } 2:a insättningen | {z } 1:a insättningen ränta i 5 år 6 insättningar 13-02-21 c G Robertsson © Skolverket buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 efter den sista insättningen: 1000(1,02 6 1) 1,02 1 2. Matilda har i slutet av varje år satt in pengar på ett konto med fast räntesats. Hon tecknar ett uttryck somhar visar har på kontot kronor) omedelbart (1/0) a) Vilken räntesats honhur fåttmycket på sitt hon sparande? Endast(isvar fordras efter den.se sista insättningen: Kurs planering NpMaC ht2009 13(30) Endast svar fordras (1/0) a) Vilken räntesats har hon fått på sitt sparande? Endast svar fordras Lös ekvationerna och svara exakt (1/0) Endast svar fordras Endast svar fordras (1/0) (1/0) Endast svar fordras b) e x 25 3. Lös ekvationerna och svara exakt √ 5 5 Svar a) x = 25 alternativt x = 250,2 a) 25 x Endast svar fordras Svar b) x = ln 25 “svaret” står i FORMELSAMLINGEN f ( x ) svar x 3 fordras 100 x 4. Bestäm b) e xantalet 25 (reella) nollställen till funktionen f därEndast (1/0) Del 3. b) Hur många insättningar har Matilda gjort? 1000(1,02 6 1) I# Exakt lösning 1,023 1 (2/0) b) a) Hur många insättningar har Matilda gjort? x 5 25 Del I # 4 4. (1/1) (1/0) (1/1) (1/0) Antal nollställen Bestäm antalet (reella) nollställen till funktionen f där f ( x ) x 3 100 x (1/1) Börja med att faktorisera f (x), alltså att dela upp f (x) i olika faktorer f (x) = x3 + 100 x = x · (x2 + 100) |{z} | {z } 1:a faktorn 2:a faktorn 1:a faktorn ger att f (x) = 0 då x = 0. Detta är ett nollställe. 2:a faktorn kan aldrig bli noll då (x2 + 100) ≥ 100 Svar Funktionen har ett (reellt) nollställe. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Kurs planering.se Del I # 5 5. NpMaC ht2009 (3/1) 14(30) NpMaC ht 2009 . . . Maximum Vid transport av varor används ofta containrar. För att utnyttja utrymmet i containern maximalt packas varorna så tätt som möjligt. Soffan ”Torulf” ska fraktas i en container där den placeras i ett hörn av containern, se figur 1. Figur 1. Soffan stående i containern I utrymmet som uppstår mellan hörnet och soffan kan en kartong placeras. Kartongen har formen av ett rätblock. För att ta reda på vilka mått kartongen kan ha räcker det med att undersöka dess basarea, se figur 2. Figur 2. Soffan sedd uppifrån. Basarean A dm2 kan beskrivas med A( x ) bredd, se figur 2. a) x 3 6 x 2 9 x där x dm är kartongens För vilket värde på x blir basarean hos kartongen maximal? (3/0) I figur 2 är soffans ytterkant mot containerns hörn markerat med den kraftigare svarta linjen. Soffans ytterkant beskrivs av funktionen f där y f (x ) b) c G Robertsson Bestäm det funktionsuttryck y f (x ) som beskriver soffans ytterkant. buggar ⇒ [email protected] (0/1) 2015-04-06 Kurs planering.se NpMaC ht2009 15(30) a) För vilket värde på x blir basarean NpMaC ht hos 2009 kartongen maximal? Arean ges av A(x) = x3 − 6x2 + 9x 5. Vid transport av varor används ofta containrar. För att utnyttja utrymmet i Derivera A(x) ochmaximalt bestäm packas det x som ger så maximum. containern varorna tätt som möjligt. Soffan ”Torulf” ska Användfraktas FORMELSAMLINGEN i en container där den placeras i ett hörn av containern, se figur 1. A0 (x) = 3 x2 − 6 · 2 x + 9 = 3 x2 − 12 x + 9 Bestäm rötterna till A0 (x) = 0. Skriv först om ekvationen så att den stämmer överens med FORMELSAMLINGENS pq-formel. Alltså dividera med 3. Då får vi: 0 = x2 −4 x + |{z} 3 |{z} q=3 p=−4 p x1,2 = 2 ± (−2)2 − 3 = 2 ± 1 Vilken av rötterna ska vi välja? Det är uppenbart att de båda randpunkterna x = 0 och x = 3 ger arean noll. Roten x1 = 3 ger A(3) = 0 vilket stämmer med problemets figur. Roten x2 = 1 är en punkt mellan randpunkterna och ger A(1) = 4 som är maximum. Svar a) x = 1 ger maximal area A(1) = 4. b) Bestäm det funktionsuttryck y =stående f (x) som beskriver soffans ytterkant. Figur 1. Soffan i containern Enligt problemets figur gäller att A = x · y vilket ger I utrymmet som uppstår mellan hörnet och soffan kan en kartong placeras. A(x) har=formen rätblock. För att ta reda på vilka mått kartongen kan yKartongen = x2 − 6avx ett + 9. x ha räcker det med att undersöka dess basarea, se figur 2. Svar b) y = x2 − 6 x + 9 Figur 2. Soffan sedd uppifrån. Basarean A dm2 kan beskrivas med A( x ) bredd, se figur 2. c G Robertsson a) För x 3 6 x 2 9 x där x dm är kartongens vilket värde på x blir basarean hos kartongen maximal? buggar ⇒ [email protected] (3/0) 2015-04-06 I figur 2 är soffans ytterkant mot containerns hörn markerat med den kraftigare svarta linjen. Soffans ytterkant beskrivs av funktionen f där y f (x ) b) Bestäm det funktionsuttryck y f (x ) som beskriver soffans ytterkant. (0/1) Kurs planering.se Del I # 6 NpMaC ht2009 (3/1) 16(30) NpMaC ht 2009 En rationell funktion 6. a) För vilka värden på x är uttrycket 4 8 inte definierat? x 2 x ( x 2) Endast svar fordras (1/0) 4 8 så långt som möjligt. x 2 x ( x 2) b) Förenkla c) Lös ekvationen 4 8 x 2 x ( x 2) (2/0) 2 (0/1) Bakgrund: En funktion av typen x 7→ p(x) där p(x) och q(x) är polynom kallas rationell q(x) p(x) p(x) 7. En Med gruppsymbolspråket personer hälsarxpå7→varandra genom hand. funktion. menas attatt x skaka avbildas påAntalet . En rationell funktion q(x) q(x) n n ( 1 ) är definierad för alla xHför vilka q(x) i nämnaren. H får alltså inte där nstå är 0antalet personer. handskakningar i gruppen ges 6= då 0. avDet 2 a) För uttrycket 8 4 − x − 2 x (x − 2) gäller att det blir problem om x = 0 eller x = 2. Svar a) Uttrycket är inte definierat för x = 0 eller x = 2. b) Förenkla genom att göra liknämnigt 8 x·4 8 4 − = − = x − 2 x (x − 2) x (x − 2) x (x − 2) x·4−8 4 (x − 2) 4 = = x (x − 2) x (x − 2) x 4 Svar b) Förenklat blir uttrycket x 4 8 c) Lös ekvationen (x−2) − x (x−2) = 2. Förenklat blir detta 4 = 2 x som har lösningen x = 2. Varning ursprungliga ekvationens vänsterled inte definierat för x = 2. Ekvationen saknar alltså lösning. Svar c) Ekvationen saknar lösning. 4 (x−2) − 8 x (x−2) är Antag att en grupp A består av ett antal personer och en grupp B består av dubbelt så många personer som grupp A. Personerna i grupp A hälsar på varandra och personerna i grupp B hälsar på varandra. Teckna ett uttryck för differensen mellan antalet handskakningar i de två grupperna. Förenkla sedan detta uttryck så långt som möjligt. c G Robertsson 8. buggar ⇒ [email protected] (0/2/¤) 2015-04-06 Funktionen f har derivatan f c( x ) ( x a )( x b) 2 där a och b är konstanter och 0 a b Undersök för vilka x funktionen f är växande. (0/2/¤) x2 b) Förenkla 4 8 så långt som möjligt. x 2 x ( x 2) Kurs planering.se c) Lös ekvationen Del I # 7 7. x ( x 2) Endast svar fordras NpMaC ht2009 4 8 2 x 2 x ( x 2) (0/2/⊗) (1/0) (2/0) 17(30) (0/1) Handskakning En grupp personer hälsar på varandra genom att skaka hand. Antalet n( n 1) där n är antalet personer. handskakningar H i gruppen ges då av H 2 Antag att en grupp A består av ett antal personer och en grupp B består av dubbelt så många personer som grupp A. Personerna i grupp A hälsar på varandra och personerna i grupp B hälsar på varandra. Teckna ett uttryck för differensen mellan antalet handskakningar i de två grupperna. Förenkla sedan detta uttryck så långt som möjligt. (0/2/¤) Antalet handskaningar i en grupp med n personer är n (n − 1) Hn =f har derivatan f c( x ) ( x a )( x b) 2 där a och b är konstanter 8. Funktionen 2 0ab Antaletoch handskaningar i en grupp med 2n personer blir då 2 n (2 n − 1) H2n för = vilka x funktionen f är växande. Undersök (0/2/¤) 2 Skillnaden blir 2 n (2 n − 1) n (n − 1) − H2n − Hn = 2 2 Skolverket anser att detta visar MVG-kvalitet. Formulerar och utvecklar problem, använder generella metoder/modeller vid problemlösning. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Kurs planering.se NpMaC ht2009 4 n2 − 2 n n2 − n − 2 2 2 2 4n − 2n − n + n = 2 Antag att en grupp av ett antal personer och en grupp B består av 3 n2A−består n = dubbelt så många personer som grupp A. Personerna i grupp A hälsar på 2 varandra och personerna i grupp B hälsar på varandra. 3 n2 − n Svar Skillnaden i antalet handskakningar är . Teckna ett uttryck för differensen mellan antalet2 handskakningar i de två grupperna. Förenkla sedan detta uttryck så långt som möjligt. 18(30) = Del I # 8 8. (0/2/⊗) (0/2/¤) Växande funktion då x > a Funktionen f har derivatan f c( x ) ( x a )( x b) 2 där a och b är konstanter och 0 a b Undersök för vilka x funktionen f är växande. (0/2/¤) f 0 (x) = (x − a)(x − b)2 Det gäller att 0 < a < b. Undersök för vilka x funktionen f (x) är växande. Studera derivatans teckenväxling. x x<a x=a a<x<b x=b b<x f0 − 0 + 0 + Enligt läroboken gäller: Om f 0 (x) > 0 för a < x < b, så växer f för a < x < b. I vårt problem växer alltså funktionen f (x) då x > a men med punkten x = b undantagen. Läroboken1 ger ingen vägledning för hur punkterna x = a och x = b ska hanteras. Hur fall som detta hanteras varierar mellan olika läromedel. Skolverkets norm för rättning lämnar därför till läraren att bedöma. Godkänt svar: Funktionen f (x) växer för a < x < b och b < x. Kommentar: Punkten x = b har teckenväxlingen + 0 + och är därför en terrasspunkt av växande typ. 1 Matematik 3000 : matematik tretusen. Kurs C, [Lärobok] / Lars-Eric Björk, Hans Brolin, Kerstin Ekstig Stockholm : Natur och kultur, 2000 Svenska 222, [2] s. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 NpMaC ht 2009 Kurs planering.se Del II NpMaC ht2009 19(30) Denna del består av 10 uppgifter och är avsedd att genomföras med miniräknare. Observera med Del II kan påbörjas utan tillgång Del II #att 9arbetet(2/0) Samband vikttill-miniräknare. längd för barn 9. För barn mellan 5 år och 13 år finns en modell som ger sambandet mellan barnets vikt y kg och längd x m. Enligt denna modell är y 2,4 10 0,8 x Använd modellen och besvara följande frågor. a) Hur mycket väger ett barn som är 1,2 m? (1/0) b) Vilken längd har ett barn som väger 32 kg? (1/0) a) Hur mycket väger ett barn som är 1,2 m 10. År 2001 blev det lag på att hundar i Sverige skall registreras. Sedan dess har antalet Modellen är i registret ökat för varje år. I tabellen nedan visas antalet registrerade hundar hundar vid slutet av åren 2001-2006. y = 2, 4 · 100,8 x där y är vikt i kg och x är längd = 1, 2m blir Åri m. Då x Antal hundar y = 2, 4 · 100,8·1,2 kg = 22 kg 2001 159 108 2002 221 560 2003 295 521 Svar a) 22 kg 2004 338 203 2005 387 884 2006 452 676 Källa: Jordbruksverket Beräkna den genomsnittliga ökningen av antalet registrerade hundar per år mellan år 2001 och år 2006. (2/0) c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Aritmetik Prefix T G M k h d c m µ n p tera giga mega kilo hekto deci centi milli mikro nano piko Kurs planering.se 1012 109 106 NpMaC 103 102ht2009 10-1 10-2 10-3 10-6 10-9 10-1220(30) ax b) Vilken längdx har ett barn som 32 kg? −y = avxäger (a x ) y = a xy Potenser a a y = a x+ y ay Då y = 32 kg kan längden x beräknas ur lösningen till x x a− x = a a 32 = 2, 4x · x100,8 x x = x an = n a a b = (ab) b b Städa först 32 = 100,8 x 2,4 a (k n − 1) 2 n −1 Geometrisk ... där k ≠ 1 + + + + = a ak ak ak summa FORMELSAMLINGEN. Använd k −1 Logaritmer y = 10 x ⇔ x = lg y y = e x ⇔ x = ln y lg x + lg y = lg xy lg x − lg y = lg a x y ax a0 = 1 lg x p = p ⋅ lg x om a ≥ 0 Logaritmera (basena10) = Absolutbelopp − a om a < 0 32 = 0, 8 x lg 2,4 1 32 x = lg 0, 8 2,4 x = 1,41 m ≈ 1,4 m Svar b) 1 1 (två siffror in → två siffror ut) 1,4 m 13-02-21 c G Robertsson © Skolverket buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 9. För barn mellan 5 år och 13 år finns en modell som ger sambandet mellan barnets vikt y kg och längd x m. Enligt denna modell är y 2,4 10 0,8 x Använd modellen och besvara följande frågor. Kurs planering .semycket väger ett barn som NpMaC a) Hur är 1,2ht2009 m? b) Vilken längd har ett barn som väger 32 kg? Del II # 10 10. (2/0) Ändringskvot 21(30) (1/0) (1/0) År 2001 blev det lag på att hundar i Sverige skall registreras. Sedan dess har antalet hundar i registret ökat för varje år. I tabellen nedan visas antalet registrerade hundar vid slutet av åren 2001-2006. År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Antal hundar 159 108 221 560 295 521 338 203 387 884 452 676 Källa: Jordbruksverket Beräkna den genomsnittliga ökningen av antalet registrerade hundar per år mellan år 2001 och år 2006. (2/0) Om y beror på x så är den genomsnittsliga förändringshastigheten ∆y förändringen över ett intervall = intervallets längd ∆x ∆y kallas färändringshastigheten ∆x Beräkna genomsnittslig ökning för hundar mellan år 2001 och år 2006. ∆y 452 676 − 159 108 hundar = ≈ 58700 genomsnittslig ökning = ∆x 2006 − 2001 år Svar Genomsnittslig ökning 587 00 hundar/år. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Kurs planering.se Del II # 11 11. NpMaC ht2009 (2/0) 22(30) NpMaC ht 2009 Tangenter Figuren visar grafen till funktionen f där f ( x ) x 3 3 x 2 I de punkter där x-koordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till kurvan ritade. NpMaC ht 2009 11. Figuren visar grafen till funktionen f där f ( x ) x 3 3 x 2 I de punkter där x-koordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till kurvan ritade. I figuren ser det ut som att tangenterna är parallella. Undersök om de är parallella. (2/0) Funktionen f (x) x3 funktioner − 3 x2 12. Det finns=flera för vilka det gäller att f (0) 20 och f c(0) 20 har derivatan Bestäm en sådan funktion. f 0 (x) = 3 x2 − 6 x Tangentens lutning ges av derivatan. Då x = −1 respektive x = 3 är lutningen f 0 (−1) = 3 · (−1)2 − 6 · (−1) = 9 13. Ett0 radhus i Umeå köptes år 2001 för 1,23 miljoner kronor. Sju år senare såldes f (3) = 3 · 32 − 6 · 3 = 9 radhuset för 2,49 miljoner kronor. Antag att prisökningen har varit exponentiell. Svar Beräkna Tangenterna är parallella. den årliga procentuella prisökningen. (1/1) (0/2) I figuren ser det ut som att tangenterna är parallella. Undersök om de är parallella. (2/0) Del II # 12 14. 12. 13. (1/1) Funktioner För funktionen f gäller att f ( x ) x 4 420 x 2 16 x Hur många punkter på funktionens graf har en tangent med riktningskoefficienten 16?för vilka det gäller att f (0) 20 och f c(0) Det finns flera funktioner Bestäm en sådan funktion. (0/2) (1/1) Ett radhus i Umeå köptes år 2001 för 1,23 miljoner kronor. Sju år senare såldes radhuset för 2,49 miljoner kronor. Antag att prisökningen har varit exponentiell. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] Beräkna den årliga procentuella prisökningen. 14. 20 För funktionen f gäller att f ( x ) x 4 420 x 2 16 x 2015-04-06 (0/2) 11. Figuren visar grafen till funktionen f där f ( x ) x 3 3 x 2 I de punkter där x-koordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till kurvan ritade. Kurs planering.se NpMaC ht2009 23(30) Det finns många funktioner för vilket det gäller att f (0) = 20 och f 0 (0) = 20. Titta i FORMELSAMLINGEN. Två exempel är f (x) = 20 + 20 x f (x) = 20 ex Fler exempel f (x) = 20 + 20 x + x3 f (x) = 20 + 20 x + x4 f (x) = 20 ex + x5 x 6 fI(x) = ser 20 edet +utxsom figuren att tangenterna är parallella. Undersök om de är parallella. (2/0) Det finns alltså många många många sådana funktioner. Svar Se ovan. 12. Det finns flera funktioner för vilka det gäller att f (0) Bestäm en sådan funktion. Del II # 13 2(6) (0/2) 20 och f c(0) 20 (1/1) Exponentiell prisökning Ett radhus i Umeå köptes år 2001 för 1,23 miljoner kronor. Sju år senare såldes radhuset för 2,49 miljoner kronor. Antag att prisökningen har varit exponentiell. Funktioner 13. Räta linjen Beräkna Andragradsfunktioner den årliga procentuella prisökningen. y2 − y1 x2 − x1 Använd FORMELSAMLINGEN. y = kx + m k= y = ax 2 + bx + c (0/2) a≠0 För funktionen f gäller att f ( x ) x 4 420 x 2 16 x Exponentialfunktioner Hur många punkter på funktionens graf har en tangent med a > 0 och a ≠ 1 16? y = C ⋅ riktningskoefficienten xa y = C ⋅ ax 14. Potensfunktioner (0/2) Funktionen växer då a > 1 och minskar då a < 1. I vårt fall gäller: Statistik 2,49 =och 1,23sannolikhet a7 Bestäm a. Städa först. Standardavvikelse 2,49 = a7 ( x1 − x ) 2 + ( x2 − x ) 2 + ... + ( xn − x ) 2 1,23 (stickprov) r s = 1/7 n −1 2,49 2,49 a = 7 = = 1,1060 1,23 1,23 Ökningen Lådagramär 1,106 − 1,000 = 0,106 = 10,6% Svar Årliga ökningen är 10,6% c G Robertsson Normalfördelning buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Bestäm en sådan funktion. (1/1) Ett radhus i Umeå köptes år 2001 för 1,23 miljoner kronor. Sju år senare såldes radhuset för 2,49 miljoner kronor. Antag att prisökningen har varit exponentiell. Kurs planering.se NpMaC ht2009 Beräkna den årliga procentuella prisökningen. 13. Del II # 14 14. (0/2) 24(30) (0/2) Antal tangenter För funktionen f gäller att f ( x ) x 4 420 x 2 16 x Hur många punkter på funktionens graf har en tangent med riktningskoefficienten 16? (0/2) Tangenten i punkten (x, f (x)) till funktionen f (x) har riktningskoefficienten f 0 (x). Funktionen f (x) = x4 − 420 x2 + 16 x har derivatan f 0 (x) = 4 x3 − 840 x + 16 De punkter där funktiones graf har riktningskoefficienten 16 uppfyller ekvationen 16 = 4 x3 − 840 x + 16 0 = 4 x3 − 840 x 0 = 4· x · (x2 − 210) |{z} | {z } en lösning två lösningar Svar Tre lösningar. Kommentar: Ekvationen för tangenten till funktionen f (x) i punkten (a, f (a)) är y = f (a) + f 0 (a) (x − a). Frågan i uppgiften gällde antalet lösningar. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 Kurs planering.se Del II # 15 15. NpMaC ht2009 (0/2) 25(30) NpMaC ht 2009 Funktion och derivata Figuren visar huvuddragen av graferna till två funktioner f och g. Sven påstår att funktionen g är derivata till funktionen f . Undersök om han har rätt. (0/2) Studera derivatans teckenväxling och om funktionen f växer eller avtar. 16. g och f är två funktioner. Grafen till funktionen g tangerar grafen till funktionen f x x där < −2 i punkten x ax = −2 −2 < x < 3 x = 3 3 < x g + 0 − 0 + f avtar min-punkt växer max-punkt avtar Vilka två av nedanstående alternativ A - F måste då alltid vara uppfyllda? Där derivatan är positiv ska funktionen växa. Här är det tvärtom. Funktionen g kan A B C alltså inte till f . f c(vara a ) gderivata (a ) f c(a ) 0 f c( a ) g c( a ) Svar: gDär inte derivata till f . E F f ( a ) g c( a ) f (a ) g (a ) g c( a ) 0 Kommentar: Det räcker att konstatera motsats i en punkt, exempelvis att f avtar och (0/1) Endast svar fordras g > 0 då x = −4. Moa och Gustav undersöker var sin tredjegradsfunktion y f (x ) . Båda tredjegradsfunktionerna har två extrempunkter, dels för x 2 och dels för x 6 c G Robertsson buggarfunktionernas ⇒ [email protected] Deras lärare ber dem bestämma största värde i intervallet 0 d x d 3 2015-04-06 Moa påstår att hennes funktion har det största värdet f ( 2) och Gustav påstår att hans funktion har det största värdet f (0) . Läraren säger att båda har rätt. 17. Undersök hur det kan komma sig att båda kan ha rätt. (0/2/¤) Kurs planering.se NpMaC ht2009 Sven påstår att funktionen g är derivata till funktionen f . Undersök om han har rätt. Del II # 16 16. (0/1) 26(30) (0/2) Två funktioner . . . g och f är två funktioner. Grafen till funktionen g tangerar grafen till funktionen f i punkten där x a Vilka två av nedanstående alternativ A - F måste då alltid vara uppfyllda? A f c( a ) g (a ) B f c(a ) 0 C f c( a ) D f (a ) g c( a ) E f (a ) g (a ) F g c( a ) 0 g c( a ) Endast svar fordras (0/1) Svar E stämmer eftersom de två funktionerna måste ha en gemensam punkt då x = a, alltså gäller f (a) = g(a). 17. Moa och Gustav undersöker var sin tredjegradsfunktion y f (x ) . Båda tredjegradsfunktionerna har två extrempunkter, dels för x 2 och dels för x 6 C stämmer. När de två funktionerna tangerar varandra har de samma lutning (derivata) Deras lärare ber dem bestämma funktionernas största värde i intervallet 0 d x d 3 i punkten där x = a, alltså gäller att f 0 (a) = g 0 (a). Moa påstår att hennes funktion har det största värdet f ( 2) och Gustav påstår att hans funktion har det största värdet f (0) . Läraren säger att båda har rätt. Undersök hur det kan komma sig att båda kan ha rätt. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] (0/2/¤) 2015-04-06 A f c( a ) B f c(a ) g (a ) C f c( a ) 0 E f (a ) g (a ) NpMaC ht2009 D f ( a ) g c( a ) Kurs planering.se g c( a ) F g c( a ) 0 27(30) Endast svar fordras Del II # 17 17. (0/2/⊗) (0/1) Tredjegradspolynom Moa och Gustav undersöker var sin tredjegradsfunktion y f (x ) . Båda tredjegradsfunktionerna har två extrempunkter, dels för x 2 och dels för x 6 Deras lärare ber dem bestämma funktionernas största värde i intervallet 0 d x d 3 Moa påstår att hennes funktion har det största värdet f ( 2) och Gustav påstår att hans funktion har det största värdet f (0) . Läraren säger att båda har rätt. Undersök hur det kan komma sig att båda kan ha rätt. (0/2/¤) Vi ska försöka hitta två olika tredjegradspolynom där följande gäller maxvärde extremvärde 0 fMoa (2) fMoa (2) = 0 0 fGustaf (0) fGustaf (2) = 0 extremvärde intervall 0 fMoa (6) = 0 0 ≤ x ≤ 3 0 fGustaf (6) = 0 0 ≤ x ≤ 3 När man undersöker maximum eller minimum för en funktion på ett begränsat intervall så ska man • undersöka punkter i det inre av intervallet där derivatan är noll • kontrollera de två randpunkterna. Funktionen f har två extremvärden. Detta betyder att derivatan f 0 har två nollställen. Derivatan är f 0 (x) = K (x − 2)(x − 6). Notera konstanten K, det finns alltså många derivator f 0 (x) som har nollställen x = 2 och x = 6. Gör teckentabeller för det intressanta området. Teckentabell K > 0 x x<2 2 2<x<6 0 f (x) + 0 − f (x) % max & x 0 f (x) f (x) Teckentabell K < 0 x < 2 +2 2 < x < 6 − 0 + & min % Moa 0 c G Robertsson 1 Gustaf 2 3 0 buggar ⇒ [email protected] 1 2 3 2015-04-06 Kurs planering.se NpMaC ht2009 28(30) Fallet K > 0 Det finns endast ett möjligt maximum, x = 2, i intervallet 0 ≤ x ≤ 3. Moa har räknat rätt. Fallet K < 0 Det finns två möjliga maximum, x = 0 respektive x = 3. Gustaf har svarat att x = 0 är maximum. Då måste han ha beräknat både f (0) och f (3) och konstaterat att f (0) > f (3). Svar Både Moa och Gustaf har räknat rätt som utredningen ovan visar. Kommentar Har Gustaf och läraren räknat rätt? Är f (0) > f (3) då K < 0? Funktionen f (x) är x3 f (x) = K · [ − 4 x2 + 12 x + D] 3 där D är en konstant. Du kan kontrollera genom att derivera f (x). Beräkna f (x) i de två randpunkterna och x = 2. x 0 2 3 f (x) KD 32 K 3 +KD K9+KD När K < 0 så är f (0) > f (3). Alltså har både Gustaf och läraren räknat rätt. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 NpMaC ht 2009 Vid bedömning av ditt arbete med denna uppgift kommer läraren att ta extra hänsyn till: x Hur långt mot en generell lösning du kommer x Hur väl du motiverar dina slutsatser planering Kurs 29(30) x Hur väl du .se utför dina beräkningar NpMaC ht2009 x Hur väl du redovisar ditt arbete x HurIIväl#du18 använder det matematiska språket koncentration i blodet Del (2/5/⊗) Medicin, 18. Medicin som ges direkt i blodet börjar verka omedelbart, men det kan ta en eller två dagar innan medicinen får full effekt. Patienten får därför lika stora doser medicin med jämna mellanrum under en tidsperiod. För en viss medicin gäller att medicinmängden y mg i blodet, t timmar efter att patienten fått sin första dos av 10 mg medicin är: y t 10e 8 x Hur många mg medicin finns kvar i blodet 5 timmar efter att patienten fått sin första dos? x Efter 8 timmar får patienten sin andra dos medicin. Hur många mg medicin finns totalt i blodet precis när patienten fått sin andra dos medicin? Grafen ovan visar en enkel modell för hur den totala mängden medicin M mg i patientens blod varierar med tiden t timmar, fram till dess att patienten har fått sin femte dos. x Teckna ett uttryck för den totala mängden medicin i blodet när patienten fått sin femte dos. Beräkna därefter denna mängd. Antag att en patient fortsätter att få medicindoser enligt modellen ovan under en längre tid. Den totala mängden medicin i blodet kommer då att öka men den kan inte bli hur stor som helst. x Bestäm den övre gränsen för totala mängden medicin i blodet. c G Robertsson buggar ⇒ [email protected] (2/5/¤) 2015-04-06 1(6) planering.se Kurs Formler till nationellt NpMaC prov ht2009 i matematik kurs 3 30(30) Delfråga 1) Beräkna mängden då t = 5. Funktionen är Algebra −t y(t) = 10 · e 8 . Regler ( a − b) 3 = a 3 − 3a 2 b + 3ab 2 − b 3 + b) 2 = a 2 + 2ab + b 2 Den sökta mängden(ablir −5 2 y(5) = 10(a· −e b8) 2 = ( a + b) 3 = a 3 + 3a 2 b + 3ab 2 + b 3 = a5,3526. − 2ab + b 2 Svar del 1) Mängden (a + b)(efter a − b)5=timmar a 2 − b 2 är 5,4 mg. a 3 + b 3 = ( a + b)( a 2 − ab + b 2 ) 2 8. Låt Delfråga 2) Beräkna mängden direkt efter 2:a sprutan a 3 − b 3 =vid ( a −tidpunkten b)( a 2 + ab +tb= ) y(8−) beteckna mängden vid tidpunkten t = 8 innan 2:a sprutan. −8 8 y(8−) = 10 · e | {z } 2 p p x 2 + px + q = 0 x=− ± −q och y(8+) betecknar mängden vid tidpunkten t = 8 direkt 2 2efter 2:a sprutan. −8 8 y(8+) = 10 + 10 · e } = 13,6788 |{z} | {z 1:a sprutan Andragradsekvationer 2:a sprutan 1:a sprutan Svar del 2) Mängen direkt efter 2:a dosen är 13,7 mg. Aritmetik Prefix Delfråga 3) Mängd För 16+, 24+ T efterG5:e dosen? M k tiderna h d c ochm32+ gäller n µ −16 −8 8 8 10 y(16+) = 10 giga + 10 · e } +kilo tera {z } deci centi milli mikro nano |{z} | mega | ·{zehekto 3:e sprutan y(24+) = 1012 10 |{z} 109 4:e sprutan Potenser y(32+) = 2:a sprutan 6 10−8 1:a sprutan 103 3:e sprutan x+ y 5:e sprutan 10-1 10-2 10-3 −24 2:a sprutan 1:a sprutan x− y −16 x y xy −32 ae 8 + 10 · e(a−24 8) = a · e 8 +y|10= ·{z | {z } } | {z } + 10 ax a 10 a =a ·e } | {z |{z} + 10 a x y 102 −16 8 8 + 10 · e 8} + 10 | {z | ·{ze } + 10 | ·{ze } −8 8 4:e sprutan 3:e sprutan 2:a sprutan a + ak + ak 2 + ... + ak n −1 = 10-9 a− x = piko 10-12 1 ax 1:a sprutan x Städa upp. x 1 a −4 −1 x −2 a −3 = x x y(32+) = 10a ·b[1 =+(eab) + e + ex + e ] an = n a b b Detta är en geometrisk serie. Använd FORMELSAMLINGEN. Geometrisk summa 10-6 p a0 = 1 a (k n − 1) där k ≠ 1 k −1 y = e x ⇔ x = ln y y = 10 x ⇔ x = lg y Logaritmer Notera n − 1 respektive n i formeln för den geometriska summan. Heltalet n är antalet termer i summan. x lg x − lg y = lg y =1 lg xy lg xe+−5lg− lg x p = p ⋅ lg x y(32+) = 10 · −1 ≈ 15,7 y e −1 Svar del 3) Direkt efter 5:e dosen är mängden 15,7 mg. om a ≥ 0 a Delfråga 4 Bestäm a en = övre gräns. Absolutbelopp − a omförekommer a<0 I formeln för geometrisk summa k n . I vårt fall är k = e−1 ≈ 0,37. Efter lång −1 tid blir n stort och då blir 0,37n ≈ 0. Den övre gränsen blir −1 ≈ 15,8 mg. e −1 Svar del 4) Den övre gränsen blir ungefär 15,8 mg. c G Robertsson 13-02-21 buggar ⇒ [email protected] 2015-04-06 © Skolverket