Slutrapport

2010-04-08
Bild: Färgdoppler 1
Författare:
Sammi Ibrahim
Haure Barzanji
Adam Shaat
Grupp: 8
1
http://www.fetalmedicine.com/fmc/ultrasound/wellbeing-scan/
1
Innehållsförteckning:
 Inledning……………………………………………………………………………...3
 Bakgrund……………………………………………………………………………...3
 Definition och teknik……………………………………………..…………………...4

Olika Doppler……………………………………………………………………..….6
 Medicinska behov och användning…………………………………………………...7
 Fördelar och Nackdelar……………………………………………………………….8
 Ekonomi………………………………………………………………………………9
 Personal och Patient inställning………………………………………………………10
 Alternativa metoder…………………………………………………………………...11
 Vanligast använda utrustningen………………………………………………………13
 Speciella regler………………………………………………………………………..14
 Diskussion…………………………………………………………………………….15

Risker……………………………………………………………...15
 Utomstående risker…………………………………..…....15
 Referens lista………………………………………………………………………..…17
2
Inledning( AS,HB,SI)
Ultraljudsundersökning är en av de mest använda undersökningsmetoderna inom sjukvården.
Eftersom det är så enkelt, effektiv, säkert och billigt jämfört med andra metoder, så försöker
man alltid använda ultraljud om inte man är tvungen att använda en annan metod, därför att
med ultraljud kan man inte undersöka alla delar i kroppen som t.ex. hjärnan. Anledningen till
det är att ultraljudsvågorna inte penetrerar igenom materia med hög densitet som t.ex.
benvävnad.
Bakgrund (HB)
Christian Doppler (23 november 1803 i Salzburg - 17 Mars 1853 i Venedig) var en
österrikisk fysiker och matematiker1. Han är känd för den så kallade Dopplereffekten.
Dopplereffekten beskriver den effekt som uppstår när ett objekt i rörelse får ändrad struktur i
ljud och ljusvågorna. Detta beror på att när objektet sätts i rörelse så ändras frekvensen och
våglängderna. Detta leder till det blir en akustisk förändring som man märker oftast när man
t.ex hör en polisbil med sirenerna påslagna åka emot och sedan förbi. Först hör man ett högt
frekvent ljud, som sedan omvandlas till ett lågfrekvent ljud efter att polisbilen passerat.
Genom detta fenomen så kan man lista ut vilken riktning och hastighet objektet har.
Bild: Dopplereffekten2
http://www.spiritus-temporis.com/doppler-effect/
1
www.wikipedia.se
2
http://mrbarlow.files.wordpress.com/2007/09/doppler_overview.jpg
3
Definition av teknik.
Principen för undersökning med ultraljud går ut på att man med hjälp av dopplereffekten kan
mäta blodflödet och avbilda olika kroppsdelar.
Det sker genom att en probe som innehåller piezoelektrisk kristall som skickar ut en ultraljuds
signal på 2-3 MHz som är för högt för att människan skall kunna höra/uppfatta.
En ultraljudsvåg sänd in i det organ som man vill undersöka. I vävnaden studsar
ultraljudsvågorna mot de röda blodkropparna och ultraljudsvågorna som studsar tillbaka tas
emot av en mottagare som också ligger i proben. För att kunna avbilda organet kollar man in
förändringarna i frekvens av givaren och mottagaren och får då en avbildning på en dator.
Storleken i frekvensändringen kan man beskriva med denna ekvation:
∆f = 2 f0 v cos q,
c
∆f = frekvensskiftet
F0 = Den utsända frekvensen
c = Ultraljudshastigheten i vävnaden
v = Blodkropparnas hastighet
Det som bestämmer hur hög ultraljudsfrekvens som högst får användas är absorptions förmåga
hos den vävnaden man undersöker.
Om man är ute efter att mäta djupt placerade kärl använder man sig av så låg frekvens som
möjligt för att så lite som möjligt skall kunna absorberas.
Vid undersökning av ytligare vävnader använder man sig av hög frekvens för att få en stor
spridning som möjligt för att få en lätt detekterbar signal.
Med Dopplertekniken så kan man även lyssna på blodflödet, om man vill veta om det är ett
laminärt eller turbulent blodflöde. Man kan även lyssna på hjärtat och det finns nu små apparater
där gravida kvinnor kan lyssna på fostrets hjärtljud.
Det finns flera typer av dopplerteknik så som kontinuerlig (CW) och pulsat
ultraljudsdoppler(PW), färgdoppler mm.
CW Doppler är den äldre varianten och har en enklare elektronisk konstruktion.
Med CW låter man oscillator på 2-10 MHz, skicka kontinuerliga ultraljudsvågor med hjälp av en
transducer, vilket riktas mot undersökta vävnadsavsnittet. Transducern har två kristaller, en
givare och en mottagare. Fördelen med CW Doppler är förmågan att mäta blodflödet i högfart
med hög precision. Detta bra när man ska undersöka en patient som har någon form
hjärtsjukdom. Nackdelen är att den saknar förmågan att mäta blodflödet i djupare delar av
kroppen.
4
PW ultraljud har endast en kristall som den använder som båda givare och mottagare. Det leder
till att man inte kan skicka ultraljudsvågor kontinuerligt. Fördelen med PW är att man kan mäta
blodflödet långt in i kroppen på ett bestämt blodkärl. Nackdelen är att man inte kan få exakta
värden på blodflödet eftersom blodet inte står stilla.
Bild: CW och PW transducers3
Färgdoppler:
Men en färgdoppler studerar man fördelning och ändring i blodets medelflödeshastighet i hela
det valda blodkärlet. Det färgdopplern i grunden visar, är flödesriktningen och
flödesriktningsändringen som är markerad med olika färger.
Det som ses med röd färg är blod som flödar mot självaste transducern och det som är blåfärgat
på skärmen är det som flödar från transducern. Detta är bra när man med hjälp av ultraljud kan
man avbilda hjärtat blodflödesriktning och se om det finns läckage mellan förmak och kamrar.
Dessutom kan man undersöka artärer och vener.
3
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__MO-Ultraljud-doppler-2008.pdf
5
Bild: Färgdoppler 4
Power Doppler:
Power Doppler är en nyare ultraljudsteknik som är upp till fem gånger känsligare än färgdoppler
för detektering av blod. Power Doppler kan fånga bilder som är svårt eller nästan omöjlig att
göra det med färgdoppler. Men Power Doppler används normalt för att analysera blodflödet i
organens blodkärl. Normalt brukar man göra detta genom att kombinera duplex doppler med
standard färgdoppler. Dessa två tekniker kombinerat, ger bättre information när det gäller
riktning och hastighet.
Bild: Spektradoppler 5
Spektraldoppler:
Mäter även den som färgdoppler olika hastigheter i
blodflödet, men det redovisas istället i en
tabell med gradienterna x,y.
Den registrerar och visar bättre hur förändringen i
flödeshastigheten sker genom ett
visst tidsintervall.
Medicinska behov
Bild: Spektradoppler 6
Med ultraljud är det vanligast att man undersöker hjärtat med ekokardiografi, vilket består av
dynamiska studier av flöden och tryck. Med den tekniken kan man även göra
kärlundersökningar.
Men mindre vanligt är att man studerar mjukdelar med hjälp av ultraljud även fast det är möjligt.
Man kan t.ex. påvisa tumörer och cystor med en diameter på 2 cm och uppåt. Men ultraljud visar
http://www.echoincontext.com/doppler01/doppler01_10.asp
4
http://www.lakartidningen.se/index.php?sectionId=0&articleId=12417
5
http://www.gehealthcare.com/eude/ultrasound/products/general-imaging/logiq-3/image-gallery/index.html
http://www.echoincontext.com/doppler01/doppler01_10.asp
6
http://www.gehealthcare.com/eude/ultrasound/products/general-imaging/logiq-3/image-gallery/index.html
http://www.echoincontext.com/doppler01/doppler01_10.asp
6
inte mycket utan man måste gå in i patienten och ta ett vävnadsprov för att undersöka, och då
kan man använda sig av ultraljud för att se in hur man ska rikta nålen som tar vävnadsproverna.
Ett av de viktigaste användningars områdena för ultraljud är avbildningar av buken. Man
undersöker bland annat Levern, Gallblåsan, Pankreas, Njurarna och Mjälten, och kollar efter
tumörmetastaser, cystor, abscesser, gallstenar mm.
Men även om ultraljud är en metod som är så säker så finns det andra tekniker som är bättre på
att avläsa mjukdelar och leta efter avvikelse (cancer), som t.ex. MR, CT eller röntgen.
7
Fördelar: (HB)
 Den avbildar muskler, organvävnad och benvävnad på ett mycket bra sätt och den
skiljer åt fasta och vätskefyllda utrymmen.
 Man får livebilder och operatören kan själv välja den bästa bilden och ändra position
direkt beroende vad man vill undersöka.
 Den visar organens struktur.
 Hittills har metoden inte orsakat någon form av långtidsskada på patienterna och är
behagligt för patienterna jämfört med andra metoder.
 Utrustningen är allmänt tillgänglig och relativt flexibel.
 Den är non-invasiv, säkrare, snabbare jämfört med röntgenundersökning där man
utsätts för strålningar samt att man kan behöva injicerar kontrastmedel.
 Den är mycket billigare jämfört med CT, MRI, Röntgen eller DXA.
Nackdelar: (HB)
 Den har svårt att avbilda när benvävnad står i vägen.
 Fungerar mycket dålig när det finns gas mellan transducer och organen pga den stora
skillnaden i akustiskimpedans.
 Man får inte lika klar och detaljerad bild som man får på MRI eller Röntgen. Mycket
beror på vilken frekvens man använder.
 Hur bra bild man får, beror på i vems hand transducern är.
Vissa är skickliga och
hittar rätt, medans andra har svårare.
 Det är inte lika enkelt att veta vad man har tagit bild på som det är med CT och MRI
undersökningar.
 Om transducern är sliten, kan man få fel diagnos utan att man märker.
7
http://www.healthline.com/galecontent/doppler-ultrasonography-1
http://www.experiencefestival.com/medical_ultrasonography/articleindex
www.wikipedia.se
8
Ekonomi: (HB)
Sjukhusen brukar inte köpa små Dopplerapparater eftersom man bara kan lyssna på ljudet.
Istället brukar man köpa kompletta ultraljudsapparater som ger ljud, bild och färg. Dessutom
kan man lagra information på dessa apparater, samt koppla de till ett nätverk så att man kan
skicka till läkaren direkt eller ett annat sjukhus.
Bilder överförda direkt från ultraljudsapparaten till datorn.2
I Sverige kostar en sådan apparat (ej bilden ovan) mellan 300 000 – 400 000 kr och brukar
normalt ha en livslängd på cirka 7 år.
Dessa apparater har blivit en standard efter som den så enkelt att använda.
Tyvärr är delarna känsliga och mycket dyra. En transducer kostar runt 100 000 kr och kan
enkelt gå sönder om man tappar den. Men normalt har en transducer en livslängd på 3 år.
Man har inget exakt belopp på hur mycket reparationerna kostar. Det beror på hur mycket
man använder apparaterna.
Man brukar räkna ut driftkostnaderna med hjälp av en ekvation: (anskaf.kost/ livslängd) +
elräkningar3.
2
3
http://www.iitm.ac.in/sites/hospital/ultra.jpg
MTA, Huddinge Sjukhus
9
Personal och Patienters inställning: (HB)
Personalen föredrar ultraljudmetoden före andra eftersom det är mycket enkelt att hantera.
Normalt tar hjärtundersökning cirka 30 minuter och behöver inte utföras av mer än en person.
Ultraljudsmetoden har hittills inte visat någon form av bieffekt eller
långtidsskador på patienter eller personal.
Eftersom dessa maskiner är mobila, så kan man flytta apparaten till patientens rum och
undersöka vid sängkanten. Man har även bärbara som ser ut som en laptop.
Dessa är bra för mindre avancerade undersökningar.
Även patienterna tycker mer om denna metod jämfört med andra som t.ex Röntgen och CT.
Röntgen och CT utsätter patienten för strålningar som kan leda till att man får genetiska
skador vid för höga doser.
Ett stort plus är att ultraljudsundersökning är non-invasiv metod, dvs att man inte behöver
skära i patientens vävnad och på så sätt slippa onödiga blödningar.
MTA, Huddinge Sjukhus
10
Alternativa metoder: (HB)
Röntgen, CT, MRI är alla alternativa metoder till ultraljudsundersökning.
Röntgenundersökning har funnits länge i medicinsk historia. Man trodde att det var harmlöst
tills man insåg att många läkare hade fått cancer av röntgenstrålningarna.
Röntgenmetoden används än idag, men man försöker undvika den pga de genetiska skador
den kan orsaka. Dock är man tvungen att använda den eftersom ultraljudsundersökning inte
ger lika detaljerad bild som röntgenbilderna. Röntgen kan ibland kräva att man injicerar
kontrastmedel in i patienten.
CT (skiktröntgen) undersökning är röntgen kombinerad med datorteknologi som gör att man
avbilda patienten i 3D, tillskillnad från vanlig röntgen som ger endast en 2D bild.
CT är smärtfri, non-invasiv och har hög precision. Dessutom har den förmågan att avbilda
ben, mjuka vävnader och blodkärl samtidig.
Men CT metoden är mycket dyr och den mängd strålning som man utsätts för (10 mSv)
är samma som man normalt får på 3 - 5 år.
Bild: Ultraljud av hjärnan4
http://www.radiologyinfo.org/en/info.cfm?pg=bodyct#part_one
http://sv.wikipedia.org/wiki/Datortomografi
4
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/19/TAC_Brain_tumor_glioblastomaTransverse_plane.gif
11
MRI använder sig av ett magnetfält, radiofrekvenser och en dator för att avbilda detaljerade
bilder på organ, ben och i stort sett alla andra interna strukturer inne i kroppen.
Till skillnad från röntgen och CT, så använder man inte joniserad strålning.
MRI är den bästa undersökningsmetoden och hittills så har den inte skadat någon patient,
men det starka magnetfältet kan orsaka stora skador om det finns metallbitar i närheten.
Den största nackdelen med MRI undersökning är att den kostar otroligt mycket och att man
utför inte sådana undersökningar om inte det är absolut nödvändigt.
Bild: MRI5
http://www.radiologyinfo.org/en/info.cfm?pg=bodymr http://epubl.luth.se/1404-5516/2006/33/LTU-HV-EX0633-SE.pdf
5
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/36/MRI_head_side.jpg
12
Vanligast använda utrustning: (SI)
Ultraljudsmaskiner som används på sjukhus består för det mesta av en stor skärm samt en
ultraljudsgivare som är kopplad till dator som visar både bild och olika värden. Utrustningen i
sig är en stor dator som rullas in på en specialgjord vagn.
Denna apparat är till skillnad från de små bärbara mycket mer noggrann i sin mätning och är
bättre på att utesluta brus med mera. Numera har man istället framställt små mindre apparater
som fungerar precis som den stora ultraljudsmaskinen på sjukhus men i ett mindre och
enklare format för alla nyblivna föräldrar ska kunna följa fostrets hjärtslag i mammans mage
från hemmet.
Bild: SonoTech Pro 6
Men Siemens tog det ett steg längre och framställde världens minsta ultraljudsapparat som
utvecklades ytterligare så man även får en bild av fostret. Maskinen som Siemens utvecklade
heter ACUSON P10 och är utvecklad i syfte att användas främst av läkare. Det här är
Siemens beskrivning på apparaten:
”Istället för att behöva ta patienten till teknologin, tar ACUSON P10 teknologin till patienten,
vilket radikalt förändrar arbetsflödet för många olika applikationer. Det kan reducera
kritiska minuter i akuta situationer för patienter med ett stressat hjärta eller traumapatienter
med flera allvarliga skador” säger Anders Sjöström,
chef för avdelningen för ultraljud vid Siemens AB
Medical Solutions.7
Bild: Siemens ACUSON P108
6
7
8
http://www.meditech.cn/fetal_doppler/products4-2a.asp
http://medicinskaccess.se/index.php/Nyheter/Siemens-lanserar-varldens-minsta-ultraljudsapparat.html
http://ultrasound-machine.blogspot.com/2007/10/siemens-pocket-ultrasound.html
13
Siemens klarlägger ganska noggrant i artikeln9 ”Siemens lanserar världens minsta
ultraljudsapparat” att apparaten trotts sin noggrannhet inte är till för att ersätta de ”vanliga”
ultraljudsapparaterna, utan är mer till för akuta syften som en första granskning för omedelbar
information till vårdpersonalen. Apparaten är lämpligast att använda i ambulanser eller på
räddningshelikoptern.
”Utöver hjärt- och akutsjukvård erbjuder ACUSON P10 tillämpningar inom andra medicinska
områden, till exempel radiologi för intervention och sängbundna patienter, samt obstetrik där
den kan användas vid förlossningar för att avgöra fostrets position och livskraft”.10
Men även andra företag ville ge sig in på den marknaden, så General Electric utvecklade en
ännu mindre apparat som skulle vara lika funktionell. Denna kom att kallas Vscan.
General Electrics vd Jeff Immelt vågade till och med uttala sig om att denna apparat skall vara
”lika kraftfull som tre år gamla sjukhusmodeller som kostar 250 000 dollar”. Hur mycket
Vscan kostar är oklart men den ska enligt Jeff Immelt vara lönsam.11
Bild: GE Vscan
12
Speciella regler (SI)
Ultraljud anses idag vara helt riskfritt enligt läkare och forskare. Detta har man kommit fram
till genom att ha utfört många observationer och studier om påföljder vid användning av
ultraljud.
Men när man nu vet att ultraljud inte är det farligt har forskningen på denna front fått ett
försvagat intresse13.
Även om ultraljud inte är farligt så kan man ändå inte utesluta helt att det inte finns några
påföljder14. Vid noggrannare eftertraktning så vet vi av tidigare inslag i arbetet att ultraljudet
skickar mekanisk vågenergi in i vävnader, vilket kan leda till skada av biologisk vävnad från
framförallt värme. Men mekaniska vågenergin som används vid UL är inte så stark att det kan
leda till några värmeskador.
9
http://medicinskaccess.se/index.php/Nyheter/Siemens-lanserar-varldens-minsta-ultraljudsapparat.html
http://medicinskaccess.se/index.php/Nyheter/Siemens-lanserar-varldens-minsta-ultraljudsapparat.html
11
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article663266.ece
12
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article663266.ece
13
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=6508
14
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=6508
10
14
FDA (Food and drug administration) som är nationella tillsynsmyndigheten i USA ser till att
apparater inte överskrider de gränser som FDA själva anordnat. De flesta
tillsynsmyndigheterna över hela världen accepterar och följer även de FDA:s direktiv 15.
Gränsen för de tillåtna värdena sätter FDA på en sådan nivå att man bevarar den trygghet som
ultraljudsapparaten idag ger. Kravet på den gräns som apparaterna har måste åtgärdas av
tillverkarna. Sedan är det upp till sjukhuspersonalen att kontrollera alla medicintekniska
apparater och produkter innan de används på någon patient. Detta sker genom att informations
skickas med apparaten från tillverkaren och myndigheter till hälso- och sjukvårdspersonal.
Sedan ska personalen följa tillverkarens föreskrifter instruera och träna användaren 16.
*=3 Kap 6§ i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av
medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården).
**=3 Kap 8§ i SOSFS 2008:1
***=3 Kap 9§ i SOSFS 2008:1
Diskussion
Risker (SI)
Enligt FDA skall ultraljuds apparaten endast användas vid medicinskt behov för att behålla
säkerheten. Man ska alltså inte använda apparaten för det så kallade "suvenir foster videos"
som betyder att föräldrar använder en ultraljuds maskin för att spela in fostret.
Vid användning av apparaten bör man använda sig av ALARA- principen (As Low As
Reasonably Achievable) som direkt översatt blir ”så lågt som rimligen är möjligt” och som
betyder att man skall sträva efter att använda sig av lägsta möjliga ultraljud exponering.
Utomstående risker:(SI)
Den största risken med ultraljudmaskiner är att det kan vara väldigt svårt för oerfarna läkare
att se avvikelser med ultraljud. Man kan lätt missa en betydelsefull liten avvikelse vilket kan
leda till oerhört stora konsekvenser. Eller att upptäcka att det är apparaten som strular, vilket
händer då och då.
Ett exempel på en sådan situation uppstod på Karolinska för något år sedan.
15
16
http://en.wikipedia.org/wiki/Food_and_Drug_Administration#Medical_and_radiation-emitting_devices
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Medicinteknisk-sakerhetsinformation/
15
Spädbarn dog efter bristande sjukhusrutiner
Publicerat 2009-07-28 15:33
Semestertider och problem att få tag i rätt läkare bidrog till att ett spädbarn dog i
samband med förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i juni 2008.
Socialstyrelsen som utrett händelsen efter en Lex Maria-anmälan riktar dock ingen
allvarlig kritik mot sjukhuset som lovat att skärpa sina rutiner.
Ingen enskild ur sjukvårdspersonalen kan ställas till ansvar för att ett barn dog i samband
med förlossningen på KS i Solna förra sommaren. Dock anser Socialstyrelsen som utrett
händelsen att flera brister under förlossningen sammantaget kan ha bidragit till att barnet
dog och kräver att rutinerna ses över.
- Det var olyckligt att flera oerfarna läkare lämnades för sig själva, säger KS chefläkare
Stefan Engqvist om händelsen.
Det var i december 2008 som den gravida kvinnan kom in till förlossningsavdelningen
på Karolinska universitetssjukhuset (KS) i Solna med värkar. När en barnmorska gör en
första undersökning verkar barnet må bra. Kvinnan får en kall dryck och ombeds vänta.
En och en halv timme senare görs en ny undersökning och då börjar barnets puls plötsligt
att sjunka snabbt.
När barnmorskan inte längre kan höra pulsen tillkallar hon den enda läkaren som är på
plats. Med hjälp av en ultraljudsapparat försöker läkaren, som är nyexaminerad och
nyanställd sedan tre dagar, hitta barnet. Dock utan att lyckas. Nästa läkare, en
vikarierande underläkare, som tillkallas lyckas inte heller hitta fostret med maskinen.
Först då bestämmer man sig för att tillkalla en erfaren specialistläkare. Som inte är på
plats och inte svarar i telefon. Slutligen får man tag i ytterligare en läkare som slår fast att
ultraljudsapparaten är trasig. Med en ny maskin upptäcks att något är fel med barnets
hjärta.
Med stöd av specialistläkaren som nu anlänt beslutas om ett akut kejsarsnitt. 40 minuter
efter att barnmorskan inledde den andra undersökningen föds barnet som är livlöst.
Upplivningsförsöken misslyckas.
Enligt en Lex-Maria anmälan som chefläkaren upprättat efter händelsen bidrog en rad
brister till händelsens utgång.
- De läkare som fanns på plats hade inte kompetens och erfarenhet att ta hand om de
problem som uppstod.
- Specialistläkaren svarade inte i telefon
- Den ultraljudsapparat som först användes var gammal och undermålig, något som var
allmänt känt på avdelningen.
http://www.dn.se/sthlm/spadbarn-dog-efter-bristande-sjukhusrutiner-1.919897 (2010-04-04)
Den slutsatsen man kan dra utifrån detta är att Ultraljudtekniken är en rätt så säker metod i
sig, men att i fel händer kan man aldrig utesluta alla risker.
Man måste alltid ha i åtanke att det alltid kan ske oförväntade saker som kan vara allvarliga,
till och med livshotande.
16
Referenser
Källor:
http://mrbarlow.files.wordpress.com/2007/09/doppler_overview.jpg (2010-04-06)
www.wikipedia.se (2010-04-06)
http://www.spiritus-temporis.com/doppler-effect/ (2010-04-03)
http://www.healthline.com/galecontent/doppler-ultrasonography-1 (2010-04-05)
http://www.experiencefestival.com/medical_ultrasonography/articleindex (2010-04-04)
http://www.iitm.ac.in/sites/hospital/ultra.jpg (2010-04-05)
MTA, Huddinge Sjukhus (2010-04-06) http://www.healthline.com/galecontent/dopplerultrasonography-1(2010-04-02)
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/19/TAC_Brain_tumor_glioblastoma Transverse_plane.gif (2010-04-07)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Datortomografi (2010-04-03)
http://www.radiologyinfo.org/en/info.cfm?pg=bodyct#part_one (2010-04-02)
http://www.radiologyinfo.org/en/info.cfm?pg=bodymr (2010-04-02)
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/36/MRI_head_side.jpg (2010-04-06)
http://epubl.luth.se/1404-5516/2006/33/LTU-HV-EX-0633-SE.pdf (2010-04-04)
http://medicinskaccess.se/index.php/Nyheter/Siemens-lanserar-varldens-minstaultraljudsapparat.html (2010-04-03)
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article663266.ece (2010-04-04)
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Medicinteknisksakerhetsinformation/(2010-04-02)
http://en.wikipedia.org/wiki/Food_and_Drug_Administration#Medical_and_radiationemitting_devices (2010-04-01)
http://www.dn.se/sthlm/spadbarn-dog-efter-bristande-sjukhusrutiner-1.919897 (2010-04-04)
http://www.radiologyinfo.org/en/sitemap/modal-alias.cfm?modal=US (2010-04-02)
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=6508 (2010-04-03)
Bertil Jacobson: Medicin och teknik, Studentlitteratur 2006, kap 8
Bertil Jacobson: Teknik i praktisk sjukvård, Studentlitteratur 2003, kap 6
http://www.youtube.com/watch?v=N1uKCchuIjM (2010-04-05)
http://ej.rsna.org/ej3/0079-98.fin/doppler. (2010-04-03)
http://www.mayoclinic.com/health/doppler-ultrasound/AN00511. (2010-04-04)
http://www.webmd.com/a-to-z-guides/doppler-ultrasound. (2010-04-02)
http://en.wikipedia.org/wiki/Medical_ultrasonography. (2010-04-05)
Burns PN. Interpreting and analyzing the Doppler examination. In: Taylor KJW, Burns PN,
Wells PNT, eds. Clinical applications of Doppler ultrasound. New York, NY: Raven, 1995;
55-98. (2010-04-05)
Wells PNT. Basic principles and Doppler physics. In: Taylor KJW, Burns PN, Wells PNT,
eds. Clinical applications of Doppler ultrasound. New York, NY: Raven, 1995; 1-17. (201004-04)
17