Ekologisk sortprovning av spannmål och trindsäd. Resultat försök
Transcription
Ekologisk sortprovning av spannmål och trindsäd. Resultat försök
Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av spannmål och trindsäd. Resultat försök sommaren 2014. Resultaten sammanställda av Jannie Hagman, kontakt [email protected] Under 2014 genomfördes tjugo ekologiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförliga tabeller och redovisningar kommer att publiceras i Sortval i ekologiskodling på Fältforskshemsida och på hemsidan: www.slu.se/ekologisksortprovning Höstvete I höstveteförsöken var avkastningen jämn mellan de olika sorterna (tabell 1), men skördenivån låg klart under den i konventionella försök. Den genomsnittliga avkastningen var 5 ton/ha. Det fanns inte heller några avgörande skillnader i övervintring mellan sorterna utan det som skilde dem åt var egenskaper som strålängd, tusenkornvikt och stärkelsehalt. Stava var den längsta sorten och hade också den lägsta mängden ogräs. Högst rymdvikt hade Stava, Magnifik och Olivin. Störst kärnor hade Julius och lägst proteinhalt hade Mariboss. Tabell 1. Höstvete, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper, 2010-2014 Avkastning A-F, ÖverStråkg/ha och vintr., Mognad Vatten- längd, Sort relativtal Antal 0-100 , dagar halt, % cm Stava 5080 14 94 316 22,4 93 Rel. tal Stava = 100 Sortmedel 97 14 91 315 23,0 82 Olivin 93 14 89 314 22,6 81 Magnifik 98 14 91 316 23,0 84 Ellvis 92 14 89 313 23,1 76 Mariboss 99 5 90 315 23,2 78 Julius 100 5 91 315 23,7 77 Probvärde ns ns ns ns *** LSD 6 Stråstyrka, 0-100 98 Ogräsvikt, Rymdg/m2 vikt, g/l 297 788 Tusenkornvikt, g 40,9 Proteinhalt, % av TS 10,1 Stärkelsehalt, % av TS 72,5 98 98 98 98 98 98 ns 350 370 311 421 348 352 ns 41,5 40,0 40,0 40,3 42,1 45,7 ** 2,4 10,1 10,5 10,1 10,4 9,2 10,1 ** 0,4 71,8 72,4 72,6 71,3 70,6 71,3 *** 0,4 768 784 785 751 718 781 *** 9 Höstråg och höstrågvete Höstråg samprovas med höstrågvete i artförsök med två försök per år (tabell 2). Mätarsort var Amilo. Ny sort för 2014 var Herakles. Försöken förstördes av snömögel 2010, och ett försök utvintrade 2011, varför flerårsmedeltalen endast innehåller 7 försök från fem år. Avkastningen var i medeltal 5 ton/ha, vilket var lägre än tidigare år och kan förklaras av att det inte ingår några försök från de sydligaste områdena. Alla sorter hade ungefär samma mognadstid. Högst skörd hade Caspian av höstvetesorterna och Remiko av höstrågvetesorterna, men Remiko har endast ingått i försöksserien under två år. Rågsorterna var betydligt längre än höstrågvetesorterna. Längst var rågsorten Amilo. Högst rymdvikt hade rågsorterna Amilo och Herakles samt höstrågvetesorten Remiko. Höstrågvetesorterna hade större kärna och högre proteinhalt än rågsorterna. Tabell 2. Höstråg och höstrågvete, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper, 2010-2014 Avkastning A-F, ÖverStråStråkg/ha och vintr., Mognad, Vatten- längd, styrka, Sort relativtal Antal 0-100 dagar halt, % cm 0-100 Amilo 4650 7 93 322 19,0 139 73 Rel. tal Amilo = 100 Sortmedel 109 7 87 320 18,9 108 81 Caspian 118 7 87 322 19,2 123 79 Palazzo 106 4 93 321 18,9 122 78 Herakles 1) Höstrågvete Tulus Empero Remiko Probvärde LSD 1) Ny 2014 Ogräsvikt, g/m2 160 TusenRymd- kornvikt, g/l vikt, g 755 34,4 Proteinhalt, % av TS 8,7 194 169 214 738 733 740 37,8 35,1 35,3 8,9 7,8 7,6 94 2 90 317 19,3 118 77 235 749 33,3 8,5 101 115 131 ns 7 7 4 76 80 92 ns 320 321 321 ns 18,5 19,2 18,1 ns 92 78 84 *** 9 86 88 91 ns 210 234 132 ns 724 722 746 ** 18 42,5 44,7 39,6 *** 3,7 10,4 9,9 9,7 *** 0,8 Vårvete och vårrågvete Vårvetesorterna har under perioden 2010-2014 provats i upp till 15 försök (tabell 3). Ny sort för 2014 var Boett. I försöken har det under åren 2013 och 2014 även ingått några vårrågvetesorter. Vårvetesorterna Diskett, Triso och Hamlet var i de flesta fall de mest högavkastande sorterna. Boett, som endast provats i två försök, gav också hög skörd. Vårrågvetesorterna har haft svårt att hävda sig i jämförelse med vårvetesorterna och både Milewo och Nagano hade en lägre avkastning än mätaren, vårvetesorten, Dacke. Vårvetesorten Quarna och vårrågvetesorten Nagano mognade tidigast. Vårvetesorten Dacke och vårrågvetet Milewo var längst. Högst rymdvikt hade Dacke, Quarna och Diskett, medan Hamlet och Boett var mest storkärninga. Vårvetesorterna Quarna och Dacke hade högst proteinhalt. Tabell 3. Vårvete och vårrågvete, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper, 2010-2014 Sort Avkastning A-F, kg/ha och Mognad, Vattenrelativtal Antal dagar halt, % Strålängd, cm Stråstyrka, 0-100 Ogräsvikt, Rymdg/m2 vikt, g/l Tusen- Protein- Stärkelsekorn- halt, % halt, % vikt, g av TS av TS Dacke 3570 15 117 21,8 94 93 199 791 33,1 13,1 69,3 Sortmedel Triso Quarna Diskett 103 107 95 112 15 15 15 116 115 114 116 22,8 22,5 21,6 21,2 86 84 78 83 92 92 91 94 211 190 211 177 761 778 783 781 35,9 36,5 34,5 35,5 12,4 11,8 14,3 11,9 69,7 70,1 67,9 70,1 Boett1) Hamlet Vårågvete Milewo (trs) Nagano (trs) Probvärde LSD 116 109 2 8 118 120 22,4 23,7 89 81 95 91 197 179 777 790 37,6 41,7 12,2 12,0 70,4 71,2 92 88 ** 5 5 117 115 ** 3 24,8 24,3 * 1,9 93 84 *** 4 86 90 ns 330 202 ns 686 703 *** 16 34,8 33,5 *** 2,1 11,7 12,3 *** 0,5 69,7 68,6 *** 0,9 Rel. tal Dacke = 100 1) Ny 2014 2 Vårkorn I försöksserien med vårkorn ingår ett stort urval av sorter som även är vanliga i konventionell odling, både foder- och maltsorter. Tipple var mätarsort. Nya sorter för 2014 var Barbro och Evergreen. I försöksserien ingår också en sortblandning, samma som var mätare i den konventionella försöken, vilket 2014 var Tipple, Quench, Anakin och Tamtam. Sorterna omfattar en relativt stor spridning när det gäller tidighet och längd för att se vad detta kan betyda för bl a ogräskonkurrensen. Bäst avkastning i medeltal hade Tamtam och Salome. Einar hade den lägsta avkastningen och anledningen till detta var att sorten drabbades av kraftiga angrepp av mjöldagg. Tidigast var Barbro som mognade drygt en vecka före Tipple. När det gäller strålängd och ogräskonkurrerande förmåga var resultaten inte helt entydiga. Det fanns exempel på att långt strå gav lägre ogräsmängder, men det fanns också exempel på det motsatta förhållandet. Sorterna Evergreen och Anakin hade störst rymdvikt och de var också, tillsammans med Tipple och Propino, de mest storkärniga sorterna. Barbro och Einar hade högst proteinhalt och Evergreen högst stärkelsehalt. Tabell 4. Vårkorn, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014 Sort Avkastning A-F, kg/ha och Mognad, Vattenrelativtal Antal dagar halt, % Strålängd, cm OgräsStråStråbrytning, styrka, vikt, 0-100 0-100 g/m2 Rymd- Tusen- Protein- Stärkelvikt, kornhalt, % sehalt, Mjölg/l vikt, g av TS % av TS dagg Tipple 5210 14 105 18,3 60 3 93 147 657 48 10,1 60,9 2 104 18,7 67 7 89 148 656 46 10,5 60,5 6 27 Rel. tal Tipple = 100 Sortmedel 1) 100 Barbro Anakin Luhkas Vilgott Fairytale Tamtam Propino Salome Einar Anakin + havre 104 104 102 100 105 107 98 108 73 96 2 14 14 14 8 11 5 8 3 8 97 104 101 101 106 105 105 103 102 105 17,7 18,0 18,4 18,1 18,4 19,1 18,1 18,2 20,5 19,0 76 65 64 61 69 70 71 64 67 72 6 5 6 11 7 6 4 5 13 15 82 92 88 86 90 92 94 90 83 88 129 150 148 141 167 156 161 132 163 114 656 670 669 651 664 666 647 659 638 619 45,8 49,6 45,9 44,1 43,0 46,2 48,8 46,3 38,8 44,8 11,6 10,4 10,3 10,8 10,1 10,2 10,2 10,2 11,1 10,5 58,5 61,1 61,2 60,2 61,3 61,4 60,7 61,2 58,5 57,9 Evergreen1) Sortblandning Probvärde LSD 102 103 *** 2 14 *** 109 105 *** 4 20,4 18,5 *** 1 62 65 *** 5 6 7 ns 92 90 ns 160 156 ns 675 663 *** 16 48,7 47,5 *** 2,4 10,2 10,3 *** 0,5 61,9 61,0 *** 0,9 2 44 3 1) Nya sorter 2014 Havre Resultaten för havreförsöken redovisas i tabell 5. Högst avkastning hade sorterna Nike och Haga. Cilla var den tidigaste sorten, men gav låg skörd och hade dålig stråstyrka. Alla sorter var högvuxna och längst var SW Kerstin och Ivory. Högst rymdvikt hade Cilla, Ivory och Galant och mest storkärniga var Ivory och Scorpion. Sorterna Scorpion, Cilla och Ivory hade högst proteinhalt och Galant högst stärkelsehalt. 3 Tabell 5. Havre, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014 Sort Avkastning A-F, kg/ha och Mognad, Vattenrelativtal Antal dagar halt, % Strålängd, cm OgräsStråStråbrytning, styrka, vikt, 0-100 0-100 g/m2 Rymd- Tusenvikt, korng/l vikt, g Råfett, Protein- Stärkelhalt, % sehalt, % av TS av TS SW Belinda 4410 12 101 98 102 101 106 107 86 102 ** 12 12 6 6 4 7 12 107 18,3 84 21 91 173 528 38,5 6,1 10,5 49,8 106 105 105 106 105 107 103 108 * 4 19,0 19,3 19,3 19,5 18,3 19,2 19,4 19,3 ns 83 88 86 83 84 79 79 88 ** 6 31 37 37 25 30 25 49 23 ns 74 68 67 199 182 210 187 195 180 262 203 ns 540 547 539 547 538 539 554 531 *** 13 38,3 46,0 44,8 35,6 35,4 36,9 37,0 36,9 *** 2,2 5,1 5,2 5,1 4,8 5,0 4,9 4,9 5,0 *** 0,4 10,5 10,7 10,8 9,9 10,0 10,3 10,8 10,3 *** 0,5 50,5 50,6 48,7 52,7 51,0 51,3 48,5 50,6 *** 1,3 Rel. tal Belinda = 100 Sortmedel Ivory Scorpion Galant Haga Nike Cilla SW Kerstin Probvärde LSD 56 87 ns Åkerböna I åkerbönsförsöken (tabell 7) ingår både brokblommiga och vitblommiga, tanninfria, sorter. Brokblommiga sorter är generellt odlingssäkrare och har bättre avkastning, men i årets sammanställning hade den vitblommiga sorten Taifun samma avkastning som ett par av de brokblommiga sorterna. Högst avkastning hade Vertigo och den nya sorten Boxer (endast provad ett år). Sorten Julia utmärkte sig genom att ha längsta stjälk, lägsta spill samt högsta proteinhalt. Sorten Imposa hade störst frö. Marcel var den tidigaste sorten och Banquise den senaste sorten. Tabell 7. Åkerböna, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014 BlomSort Fuego färg 1) B Avkastning A-F, kg/ha och relativtal Antal StjälkMognad, Vatten- längd, dagar halt, % cm Höjd v skörd, cm Spill v Ogrässkörd, vikt, kg/ha g/m2 Tusen- Proteinkornhalt, % vikt, g av TS 3890 20 152 25,6 105 100 205 528 560 29 97 93 97 95 87 103 16 20 20 20 16 153 151 150 154 152 154 26 26,2 24,7 25,3 26 25,5 105 105 107 113 96 112 101 101 99 108 95 107 161 130 134 118 154 203 550 577 504 589 541 527 532 514 469 526 579 553 29,2 29,7 30,3 31,5 28,9 30,2 154 152 156 152 * 3 25,6 25,8 29,7 25,7 *** 1,5 107 103 98 109 *** 6 105 96 96 102 *** 6 166 176 130 194 * 74 557 584 539 556 ns 536 495 526 557 *** 32,4 29,6 25,8 27,7 29,3 *** 1,2 Rel. tal Fuego = 100 Sortmedel Marcel Alexia Julia Imposa Isabell 2) Boxer Taifun Banquise Vertigo Prob-värde LSD B B B V B B V V B 107 94 90 106 * 4 12 8 8 1) V=vitblommig sort (Tanninfri), B=brokblommig sort 2) Boxer (SW-ZG 2007) , ny 2014 4 Ärter till mogen skörd Resultaten från ärtförsöken redovisas i tabell 6. Sorten Ingrid gav hög skörd, vilket även sorten L4794 gjorde, men denna sort är endast provad ett år. Ingrid hade flera bra odlingsegenskaper som bra stråstyrka, god höjd vid skörd, lågt spill och en hög tusenkornvikt. Casablanca var den sort som hade högst proteinhalt och hög tusenkornvikt, men sorten hade även låg stjälkstyrka. Samodlingen med havre hade en gynsam inverkan på ogräsförekomsten. Tabell 6. Ärter, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014 Sort Avkastning A-F, kg/ha och relativtal Antal SW Clara 3720 Sortmedel Rocket Onyx Clara + havre Ingrid Casablanca L4794-ESO1) Probvärde LSD Mognad, Vattendagar halt, % Stjälklängd, cm StråHöjd v styrka, skörd, 0-100 cm Spill v Ogrässkörd, vikt, kg/ha g/m2 TusenkornProteinvikt, g halt, % 13 134 21 89 55 44 74 236 245 22,7 109 107 109 99 114 110 13 13 13 12 8 13 133 132 132 133 134 133 21,8 21,4 21,7 22,4 21,1 21,5 89 89 86 80 98 83 51 39 45 67 55 49 41 33 38 48 45 36 69 60 76 68 58 86 198 203 214 156 204 193 254 219 260 242 289 277 22,4 20,7 22,6 21,9 22,8 23,6 123 ns 3 136 ns 23,2 ns 93 ns 44 *** 12 46 ns 59 ns 183 * 47 245 *** 13 22,6 *** 0,9 Rel. tal SW Clara = 100 1) Ny 2014 Jannie Hagman Institutionen för växtproduktionsekologi Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: [email protected] 5